ORDBOK · K. F. SÖDERWALL (1884–1973)

Fornsvensk ordbok

Söderwall (1884–1918) + Supplement (1925–1973)

41 744 källartiklar ur Språkbankens digitala LMF-utgåvor · Huvudverk (22 572) & Supplement (19 172)

Svarstid: 0.59 ms

Infoga tecken:

Sökläge:

Band:

Bokstav G: 1 677 posterSida 1 av 42

ga
Huvudv.
, se ganga.
ga¹
Suppl.
, se ganga.
ga²v.Se Pipping. Ä. Västgötalagens ordskatt s. 16
Suppl.
Se Pipping. Ä. Västgötalagens ordskatt s. 16.
gabsubstantivbegabberi, gäckeri. &quot
Huvudv.
1) begabberi, gäckeri. " göra gudhi tholikt gab " KL 31 . tholde mykit gab aff androm sinom brodhor ib 79 . " giordhe gab ib 122. mö…
gabbav.begabba, bespotta
Huvudv.
1) begabba, bespotta, håna. med dat. gabba thinom zelo. thz är thinom hita Bo 136 . - med ack. gabladho hona KL 51 . gabbadho han Bo 30 . " at…
gabbav.begabba, bespotta
Suppl.
1) begabba, bespotta, håna. med ack. thänne mannen gabbar gudh mädh sinom ordom MP 4: 228 . JMPs 458. 2) gäcka, narra, bedraga. med ack. PMSkr 56 .
gabbansubstantivbegabbande, hån. Gr 276 . MB 2: 302
Huvudv.
begabbande, hån. Gr 276 . MB 2: 302, 327 . Su 191 .
gabbaresubstantivbegabbare, bespottare. KL 122 . Bir 3: 339
Huvudv.
1) begabbare, bespottare. KL 122 . Bir 3: 339, 340 . Ber 238 . Su 191 . 2) bedragare. Bir 4: 3, 4 .
gabbaresubstantiv
Suppl.
gabbara klädhe ,
gabbelikeradj.hånfull, hånande. SvKyrkobr 348 . &quot
Suppl.
hånfull, hånande. SvKyrkobr 348 . " theen gabbelico knäfallin the giordho for honom Skrt Uppb 293. "
gabbilsesubstantivoch f. 1 begabberi. i . . . gabbbilsanna opnylsom Bo 197 . ib 181 . Bir 1: 5 . lSu 451. mz gabbilsinna krono Bir 1: 113
Huvudv.
och f. 1) begabberi. i . . . gabbbilsanna opnylsom Bo 197 . ib 181 . Bir 1: 5 . lSu 451. mz gabbilsinna krono Bir 1: 113 . 2) gyckelspel, gyckelver…
gabbilsesubstantivf. 1 begabberi
Suppl.
o. f. 1) begabberi; gäckande. synda bätringh är . . . änglana glädhi, oc fiäfflana gabbilse JMPs 306.
gaddav.förse med gaddar. tändrena waro som största trä, vilka som waro gaddadha mädh bränandhe iärn JMPs 255
Suppl.
förse med gadd(ar). tändrena waro som största trä, hwilka som waro gaddadha mädh bränandhe iärn JMPs 255.
gaddderaculeus, spets
Huvudv.
aculeus, spets, udd, tagg. thik är hart at trodha mot gaddenom Bil 896 . KL 147 . Pa 17 . " mz hwassom stingandom gaddom ok stiongom " Bi…
gaddesubstantivJfr ivirgadde
Suppl.
Jfr ivirgadde.
gaddersubstantivgaller. &quot
Huvudv.
galler. " huru nwnnor magho tala widh galdrana " Bir 4: 14 . ib 37, 84. - Jfr iärngadder.
gaddersubstantivgadd, udd
Suppl.
gadd, udd, tagg. hwlken kan aterhalla siig aff taara som saa twingas aff tolke sörgenas gadh som jac Troj 68 .
gaddrav.Jfr forgaddra
Suppl.
Jfr forgaddra.
gadhingsubstantivden el. det som lämpar sig el. är passande för någon. then tidh pylatus saa hans sidhy oc athäfwe pröffte han wel, han vara sin gadhing ffor thy ten ene war swa arghir skalk som then andre ST 88 . &quot
Huvudv.
den el. det som lämpar sig el. är passande för (någon). then tidh pylatus saa hans sidhy oc athäfwe pröffte han wel, han wara sin gadhing ffor thy…
gadhingsubstantiv? t som lämpar sig el
Suppl.
? t som lämpar sig el. är passande för (någopn). epter thu esth ecke hans gadingh, tha äst thu ey waar gading STb 2: 235 (1487). ib 237 ( 1487) .
gafsubstantivgåfva. &quot
Huvudv.
gåfva. " lthakka honum . . . for hans nahde oc gafwir (för gafwor?) " Bir 2: 148 .
gaffelsubstantivgaffel
Suppl.
1) gaffel. Jfr Hildebrand, Sv., Medelt. 2: 251. gaffell, qniff oc skeed Arnell Brask Biᴵ 31. 2) gaffelformat redskap; pil med hullingar? catpultha…
gaflsubstantivgafvel. &quot
Huvudv.
gafvel. " östra gafflen jt hera kirkia " RK 2: 7338 . kirkionna gaffla MB 2: l230. fran sama husens gaffuel Bir 4: 86 . ib 87 . Lg 3: l46…
gaflsubstantivgavel. &quot
Suppl.
gavel. " per michelsson täcktes nagat pa then westra gambla gafflen mwra eller forhögie " SJ 2: 112 ( 1488) . - Jfr stenhusa-, stuvu-gafl.
gaflbänkersubstantivgafvelbänk, bänk innerst i rummet vid gafvelväggen. fra thän galbänk ok til thän dör Fr 325
Huvudv.
gafvelbänk, bänk innerst i rummet vid gafvelväggen. fra thän galbänk ok til thän dör Fr 325 .
gafningsubstantivJfr begafning
Suppl.
Jfr begafning.
gaghnsubstantiv
Huvudv.
L. 1) gagn, nytta. fördel. til lrikisens . . . värn och gagn SD 5: 561 ( 1346) . til berhsens nyttä oc gangh ib 638 ( 1347) , almoghänom til gagns…
gaghnsubstantivgagn, nytta
Suppl.
1) gagn, nytta, fördel, bålnad. thio gaghn som oss äro til komen aff jhesu christi tilqwämpd SkrtUppb 363 . hwar menedhin fore säthis fore eghit ga…
gaghnav.
Huvudv.
gangna . -ar , -adhe ) gaghna sik ,
gaghnav.
Suppl.
L. 1) gagna. med dat. thu . . . gangnadhe wärdhenne, huilken belagdh war i mykle sorgh JMP 185. jnthe gawnar lära then som altid är oqwämer PMSkr 1…
gaghninghsubstantivgagn. fattige syge oc vandrende til ewige gaffwening sancte anne til ewige loff HSH 17: 180 1523
Suppl.
gagn. fattige syge oc vandrende til ewige gaffwening sancte anne til ewige loff HSH 17: 180 ( 1523) .
gaghnlikaadv.på ett gagnande sätt. the thingh . . . hulkin han äghir ok forma siälfwir ganglikare fructosius göra Bir 1: 317 . 2 commode, beqvämligen
Huvudv.
1) på ett gagnande sätt. the thingh . . . hulkin han äghir ok forma siälfwir ganglikare (fructosius) göra Bir 1: 317 . 2) commode, beqvämligen, på…
gaghnlikeradj.gagnelig, gagnande
Huvudv.
gagnelig, gagnande, nyttig. giordhe han alra största thing os mykyt gagnlikin Bo 29 . SD 4: 464 (1335, nyare afskr.), 5: 374 (1344, nyare afskr.).…
gaghnlikeradj.gagnelig, ghagnande
Suppl.
gagnelig, ghagnande, nyttig. " lhan hafdhe . . . jnkte vtan dygdh oc kärlek oc gaghnlighin radh aff hanom fangit Prosadikter (Barl) 16. thy fi…
gaghnlikhetsubstantivgagn, nytta. SpV 138
Suppl.
gagn, nytta. SpV 138 .
gaghnlösadj.gagnlös, onyttig. &quot
Huvudv.
gagnlös, onyttig. " sagdhe gawnlösan dagh wara giävlösan " Bil 320 . - n. adv. gagnlöst, utan nytta. letto ok rönte sik gangnlöst manga l…
gal¹substantivdån, rop
Huvudv.
dån, rop, skri. " aff thz iämber ok aff thz gall " Al 3339 . " the hördho et roop ok iämirlikt gall " ib 3411 . " lther wa…
gal¹galle. &quot
Huvudv.
galle. " þe släkto þik . . . ätikio ok galla (troligen för gal; ordet rimmar med al; se Kock, Ark. f. Nord. Fil. 2: 110 f.) " Bu 77 . Jfr…
gal²substantivtungo gal
Huvudv.
tungo gal.
gal¹substantivgalla
Suppl.
galla. Se E. Noreen, Ark. f. Nord. Fil. 49: 229 f.

← FöregåendeSida 1 / 42Nästa →

← Tillbaka till träfflistan (1 677 träffar)

Huvudverket · Söderwall (1884–1918)Käll-ID: SOD1884

Beständig länk (/ordbok/soederwall--gita-vb.1) ↗

gita¹

v.(verb)

Lemgram: fsvm--gita..vb.1

Andra poster med uppslagsordet »gita» (homonymer och kompletterande band):

Supplement: gita · v.

Källbelagda stavningsvarianter, böjningsformer och sammansättningar (9)

gytagittagethagatgastgasthgatogaathogitit

Modernt förklaringsstöd & snabbglosaAutomatisk läshjälp

Snabbglosor:

eg. nåfå

eg. nå, få

Pedagogiskt orienteringsstöd på modern svenska. Söderwalls fullständiga historiska ordbokstext återges oförändrad i källavsnitten nedan.

Form- och beläggshuvud i källan (WordForm)

gyta . gitta KL 293 ; Bir 3: 79 ; Ber 250 ; -ir MD 61 . getha MD (S) 246 ; -er GO 328, 1004, 1071, 1081 . getho för getha MD (S) 242 . pres. -er . impf. gat . 2 pers. gast BK 214 . gasth MD 30 . pl. gato . gaatho RK 3: 3680 . gotho ib 1: 555 . part. pret. n . gitit ) ,

Källans artikeltext (3 betydelsemoment)

Historisk källstavning bevarad · ingen automatisk modernisering

eg. nå, få.
1)part. pret.lyckas, förmå, kunna. med . i refl. form. hans höhtiþ gat eigh haldes vm paskana Bu 51 . " änghen gat hanom liknas " ib 24 . " hon gat ey andas gynum munnin " KL 66 . " hiärtat gyter ey smittas nödoght " Bil 557 (i de tre senaste ex. kunna dock liknas, andas, smittas fattas ss inf. ). tro ey thik gita opstandit älla thrifwitz til böna älla contemplacionem Bo 127 . " huru skulle thz hiärta gita nalkatz gudz ok himerikis thinga fino klarheet ib. " Bir 2: 179 . then vidirgangan . . . gitir ey genstan giordz mz fullom hiertans idrogha MP 1: 169 . " hon gat siällan mins vppa them vtan ok tara " VKR V . - med inf. utan at. swa som han hafdhe äkke gitit kunna swara fore sik Bo 149 . " thz the gato näppelica see " Bir 2: 267. the gitto (för gitta) ekke komo (för koma) för idher ögon Di 293 . MD (S) 246 . Su 21, 131, 204, 232 . - med inf. med at. the gita (Cod. B orka 561) wäl at göra flere iämrika aff sik MB 1: 394 . RK 2: 6437 . med part. pret. och inf. koordinerade med hvarandra. ey en fother aff idher gither bidhit ällir staa j ware asyn MB 2: 254 . " han gath hwatzske läsit älla sionga äldher nakot goth giort " Su 183 . - med underförstådd inf. (el. part. pret . n.). iak giter (Cod. B orkar 546) ey (näml. gå) oppa berghen MB 1: 194 . " vidhirfrestadho the i alla the matto som the gato til hans vanfrägdh oc dödh " Bo 149 . " vm the hafdho gitit villo the thz haua forstyrt " ib 164 . " reedh heem alt thz han gat " RK 2: 767 . " pakkadhe sich bort hwat han gath " ib 3919 . - med underförstådd inf. (el. part. pret. n.) och en superlativ. lät stöttä ingifero. vp. i. scapin, þät öferstä þu gitir Hästläk. i AS 137 . " byndom wi oss baþen . . . oc vara ärwingyä til at fulcomä skulä oc tilläggio swa mykit goþz som þer til räkker . . . þet rascastä wi äller þe formaghum äller gitum " SD 5: 564 ( 1346) . hundraþa män . . . utsändä þer þe qwämelicäst gita ib 566 . " hwar man giordhe thz bäzsta han gat " Al 2438 . " rendhe vndhon thz mesta han gath " Di 220 . RK 2: 2361, 3988, 3: 3680, (sista forts.) 5133. - med ack. ther . . . litith got a mot mik gita Al 4284 .
2)i förening med part. pret . n. uttryckande en omskrifning af det verb, till hvilket partiformen hör. viþ moþer döþ gat iak fast gratet (ɔ) syrkt ok illa latet Bu 74 . Bil 106 .

Om ordboken: Källor, kvalitet, licens (CC BY 4.0) och kända källbegränsningarVisa / dölj ▾

Huvudverket · SOD188422 572 poster

K. F. Söderwall, Ordbok öfver svenska medeltids-språket, Band I–II (Lund: Svenska fornskriftsällskapet, 1884–1918).

Kvalitetsstatus hos Språkbanken: Uppslagsorden är kontrollästa efter manuell inkodning, men övriga delar av artiklarna är inte korrekturlästa.

Språkbanken ↗DOI: 10.23695/0gf3-5042 ↗Projekt Runeberg (faksimilöversikt) ↗

Supplementet · SOD-SUPP19 172 poster

K. F. Söderwall, W. Åkerlund, K. G. Ljunggren & E. Wessén, Ordbok öfver svenska medeltids-språket. Supplement (Lund: Svenska fornskriftsällskapet, 1925–1973).

Kvalitetsstatus hos Språkbanken: Varken uppslagsord eller övrig artikeltext är kontrollästa efter manuell inkodning.

Språkbanken ↗DOI: 10.23695/vp9e-pg93 ↗Projekt Runeberg (Supplementet) ↗

Licens och egen bearbetning

Båda digitala datamängderna tillhandahålls av Språkbanken Text (Göteborgs universitet) under Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell (CC BY 4.0) ↗. Fornsvenska Studielabbet har indexerat LMF/XML-filerna med bibehållen källtext, kompletterat med normaliserade söknycklar och dokumenterade teckenalias (þ/th/dh, æ/ä, ø/ö) samt sammanlänkat enkla korshänvisningar. Inga nya betydelser eller moderniserade definitioner har lagts till.

Kända egenheter i källfilerna & principer

Bokstaven Þ (TH): I Söderwalls ordbok bildar Þ (inklusive uppslagsord på th-) ett eget kapitel allra sist i alfabetet, efter Ö.
Kapitlet Ä och V i LMF-utgåvan: I Språkbankens filer ligger både huvudverkets (332 poster) och supplementets (285 poster) Ä-kapitel i soederwall-supp.xml, medan supplementets V-kapitel saknas i XML-underlaget.
Ingen fabricerad sidlänkning: XML-filerna innehåller inga tryckta sidnummer i Söderwall. Länkar till Projekt Runeberg går därför alltid ärligt till rätt bandöversikt. Se även Resursbiblioteket.