fulkomliker1
adj.(adjektiv)fsvm--fulkomliker..av.1Källbelagda stavningsvarianter, böjningsformer och sammansättningar (7)
fullkomlig, egande alla (el. mpnga) goda egenskaper, fri från brist el. fel. til hon war fulkomalikin och gudhlic (rättadt från fulkomalika gudhlic) Lg 329 . fulkomlikit lifwerne KL 183 . - fullkomlig, fullständig, fullt motsvarande sitt begrepp, som finnes i högsta möjliga (el. i hög) grad. til fulkomligha skäla
Form- och beläggshuvud i källan (WordForm)
fulkompliker . fulkomlikin . fulkomplikin. fulkimalikin (f.) Lg 329 . fulkomeligen (ack. sing. m.) SO 191 . fulkomligh. folkomliker: -lica Bir 2: 18 . fulkompliker, fulkomplikin, som torde hafva uppkommit af fulkompnliker, fulkompnlikin, snarare att hänföra till fulkommeliker),
Källans artikeltext (2 betydelsemoment)
Historisk källstavning bevarad · ingen automatisk modernisering- 1)fullkomlig, egande alla (el. mpnga) goda egenskaper, fri från brist el. fel. til hon war fulkomalikin och gudhlic (rättadt från fulkomalika gudhlic) Lg 329 . fulkomlikit lifwerne KL 183 . - fullkomlig, fullständig, fullt motsvarande sitt begrepp, som finnes i högsta möjliga (el. i hög) grad. til fulkomligha skäla SD NS 1: 44 ( 1401). fulkomplikin idhrughe Bir 1: 338 . haua folkomlica astundan ib 2: 18 . " fulkomplicare atirhald " ib 177 . Lg 44, 90 .
- 2)fullkomlig, verklig, i besittning af fulla rättigheter och skyldigheter. samtyckias for een fulkomeligen companijs broder SO 191 . - Jfr ofulkomliker.