fulkomliker1
adj.(adjektiv)fsvm--fulkomliker..av.1Källbelagda stavningsvarianter, böjningsformer och sammansättningar (2)
fullkomlig, ägande alla (el. många) goda egenskaper, fri från brist el. fel. aller theres sielä som fulkomplige äru varda tidh jnledda SvKyrkobr 208 . SpV 579 . "
Form- och beläggshuvud i källan (WordForm)
-kompliker . -komligher . -komeligher . -kompligher . -komlighin . fultkomplig STb 1: 90 (1477) . fulkompliker, fulkompligher eg. snarare att hänföra till fulkommeliker),
Källans artikeltext (1 betydelsemoment)
Historisk källstavning bevarad · ingen automatisk modernisering- 1) fullkomlig, ägande alla (el. många) goda egenskaper, fri från brist el. fel. aller theres sielä som fulkomplige äru varda tidh jnledda SvKyrkobr 208 . SpV 579 . " siälen är jw hel oc fwlkomliginj hwart oc eth kropsens ledamot " SkrtUppb 144 . - fullkomlig, fullständig, fullt motsvarande sitt begrepp. swa färdog ok fultkomplig, som andres jonssons breff vtwisar STb 1: 90 (1477). jdher glädi skal wara full ok fulkomlighen MP 4: 32 . " tha thette arff forligtes och atskyldes til en ewijg fulkomeligh ända " STb 3: 281 ( 1496) . bätring som tik wore ffulkomlig, oc minne siäl nytheligen SvB 34 (början av 1500-talet). STb 5: 211 ( 1519) . - (fulkimpligha sakir (causas effcientes) SpV 413 trol. fel för fulkompande sakir). - Jfr ofulkomliker.