ORDBOK · K. F. SÖDERWALL (1884–1973)

Fornsvensk ordbok

Söderwall (1884–1918) + Supplement (1925–1973)

41 744 källartiklar ur Språkbankens digitala LMF-utgåvor · Huvudverk (22 572) & Supplement (19 172)

Svarstid: 0.66 ms

Infoga tecken:

Sökläge:

Band:

Bokstav F: 3 794 posterSida 1 av 95

fav.
Huvudv.
L. 1) gripa, fatta, taga. fik (þrifr) sin järn stangh Di 298 . " fik draken honum mz clörna gynom brynia ok buk " ib 233 . ib 248, 282 .…
fav.
Suppl.
L. 1) gripa, fatta, taga. " tha fick jenis kaare liwset aff stakan och lyste botuid Stb 1: 400 (1482). andrometa aff myken sorg oc bedröffwels…
fabulerav.prata. &quot
Huvudv.
prata. " twa kwinnor fabuleradho . . . aff fanytom ok oblighum thingom mällan siin " KL 81 . hwilkin som ämwäl thighiande fablera mz alle…
fabuleramsubstantivonyttigt och onödigt pratande. döff. til gudz ordh rask til hwilons, oc
Suppl.
(onyttigt och onödigt) pratande. döff. til gudz ordh rask til hwilons, oc seen til ärffuode, wakin til fabuleran, och dulsk, oc laat til waku SvB 1…
faddersubstantivfadder, gudfader. &quot
Huvudv.
fadder, gudfader. " tu . . . stall ena koo aff synom (för thinom) fadder (compatris) " LfK 225 . myn faddher (fadder åt mitt barn) wara R…
faddersubstantivkvinnlig med- fadder
Suppl.
kvinnlig (med-) fadder; i oeg. användning som hövlighetsbenämning på adressatens hustru (el. som sådan betraktad kvinna), »kusin». helse wor fadder…
fadderskapersubstantivfadderskap, andlig släktskap på grund av fadderskap. the barn som affles i feste oc fader oc moder
Suppl.
fadderskap, andlig släktskap på grund av fadderskap. the barn som affles i feste oc fader oc moder sedhen skiliea aat för skylskap swagerskap fadde…
faddrasubstantivfränka på färdenesidan? gifuer iak mina faddra hustru esther ena koo FH 6: 21 1449
Huvudv.
fränka på färdenesidan? gifuer iak mina faddra hustru esther ena koo FH 6: 21 ( 1449) . Jfr fädder.
faddrasubstantivkvinnlig fadder, gudmor
Suppl.
1) kvinnlig fadder, gudmor. commater . . . gussif ok fadra GU C 20 s. 127 . 2) = fadder, f. helse wor faddra och gudbarn med monge göde nätter aa w…
faþghar
Huvudv.
, se fäþghar.
faþirsubstantivfader. &quot
Huvudv.
fader. " faþer ok moþer bundo hana . . . tel guz þiänist " Bu 5 . haua han . . . iui faþor ok moþor liuvan ok käran ib 74 . " faþere…
fadhirsubstantivfader
Suppl.
fader; bildl. fader, upphovsman, upphov. Sdw 2: 1213. " gudh är fadhor oc giutare alla dygdha Nio kap ur " Bir 27 . - fader, ss hedrande…
fadhurlikaadv.på faderns sätt, i likhet med fadern
Huvudv.
1) på faderns sätt, i likhet med fadern, såsom fadern. lefdhe son epter sik fadherlika godhan ok gudhlikan konung som hans forfädher waru Bil 230 .…
faþurlikeradj.
Huvudv.
L. 1) faderlig, som tillhör el. höfves en fader. mz faþerlekum kärleke Bir 4: (Avt) 180. fadherliket hiärta Lg 218 . " en fadherlig rättilse &…
fadhurlikhetsubstantivfaderligt sinne. til mere kerlex ok faderlighetz jertekn Lg 3: 562
Huvudv.
1) faderligt sinne. til mere kerlex ok faderlighetz jertekn Lg 3: 562 . 2) faderlighet. " ss titel. som edher fadher lighet vel fortencker &qu…
fadhurlikhetsubstantivfaderlighet, egenskapen att vara fader
Suppl.
faderlighet, egenskapen att vara fader. min ffadher haffwr j sigh ffäm egeligheter. fförsta är ffaderlighet, annadh enhet, tridhie alzmäktoghet, ff…
fafangsubstantivfåfänga. &quot
Huvudv.
fåfänga. " i faffangxens idkan " Su 2 .
fafängasubstantivfåfänga, fåfänglighet
Huvudv.
1) fåfänga, fåfänglighet, flärd. gaf ower världinna fafängo Bil 596 . VKR IX . vm vändas fran afgudha villo ok fafängo KL 157 . alt thz i världinne…
fafängasubstantivsysslolöshet. &quot
Suppl.
sysslolöshet. " han wille altiid gerna war[a] j nagro arffwodhe fafängan gath han jnthe lyded " Troj 74 . - Jfr värulds fafänga.
fafängeradj.som föga förvärfvar el. uträttar, fåfäng
Huvudv.
1) som föga förvärfvar el. uträttar, fåfäng, sysslolös, overksam. hafdhe hon gangit fafäng oc haft änkte göra Bo 14 . ib 141, 202, 236 . MP 1: 77,…
fafängeradj.fåfäng, resultatlös
Suppl.
fåfäng, resultatlös, fruktlös. " wthan hon haffdhe swikin wordhit, mz swik ok kosnst, häriaren j segrenom haffdhe giorth fafänga reso " S…
fafänghetsubstantivfåfänga, fåfänglighet
Huvudv.
fåfänga, fåfänglighet, flärd. " i thinne faffänghetz thima " Su 82 . " manga fafänghetzsins tanka " ib 261 . " i läthi oc…
fafänghetsubstantivsysslolöshet. &quot
Suppl.
sysslolöshet. " märk at thu ekke äth gudz brödh oc almoso j läti oc fafänghet " Mecht 231 .
fafänglikaadv.onyttigt, onödigt
Huvudv.
1) onyttigt, onödigt, fruktlös, förgäfves, fåfängt. vpnöta fafängelica timan Bo 16 . Bir 2: 112 . " thu skalt thins gudz nampn ekke onytelika…
fafänglikaadv.resultatlöst, fruktlöst
Suppl.
resultatlöst, fruktlöst, förgäves, till ingen nytta. thu som bär christum j thino reno bryste . . . thu aktar ekke fafängligha til himilsligha wisd…
fafänglikeradj.fåfäng, flärdfull. &quot
Huvudv.
1) fåfäng, flärdfull. " iak aktar ey hwat hälstz faffängliket wärldden haffwer " LfK 56 . 2) fåfänglig, förgänglig. " far ofwer al f…
fafänglikeradj.onyttig
Suppl.
1) onyttig; (från religiös synpunkt) tom, värdelös; fåfänglig. naar mannen hindrhra sina thanka j wärdzlikom, och fafänghelikom thingom (terrenis e…
fafänglikhetsubstantivfåfänga, sysslolöshet. MD S 205 . LfK 64
Huvudv.
1) fåfänga, sysslolöshet. MD (S) 205 . LfK 64 . 2) fåfänglighet, flärd. Su 232 .
fafänglikhetsubstantivfåfänglighet, flärd. nar nakor fafänglikhet vanitas löse
Suppl.
fåfänglighet, flärd. nar nakor fafänglikhet (vanitas) löse, oc ostadugt ögr thit hiärta Mecht 212 .
fafängtalugheradj.som för onyttigt och onödigt tal. poliogus för polioquus . . . idest multiloquus et verbosus margtalanger fafäng-taluger GU C 20 s. 463
Suppl.
som för onyttigt och onödigt tal. poliogus (för polioquus) . . . idest multiloquus et verbosus margtalanger fafäng-taluger GU C 20 s. 463 .
fagheradj.fager, skön
Huvudv.
fager, skön, vacker. " fästa faghara iugfru " Bu 6 . " the skullo vppa finna honom swa faghra quinno at hwarghin kunne finnas hänna…
fagheradj.fager, skön
Suppl.
fager, skön, vacker. " tha fagherth wädher waare " PM Skr 60. i thet sama fioll jenis kaare pa eth faghert tal medh botiud Stb 1: 400 (14…
fagherfärdhogheradj.dygdig. &quot
Huvudv.
dygdig. " warin hälghe oc fagherfärdhoghe, thy at iak är hälgher oc fagherfärdhogher " MB 1: 363 . ib 364 . LB 7: 55 .
fagherföteradj.se fagherhänder
Huvudv.
se fagherhänder.
faghergiärnadj.som gärna vill vara fager el. prydlig. Bil 460 . &quot
Huvudv.
som gärna vill vara fager el. prydlig. Bil 460 . " the som faghir gerne äru. älla the som astunda fanyt prydhilse " Bo 35 .
fagherhetsubstantivfägring, prakt. &quot
Huvudv.
fägring, prakt. " begära . . . swa dane fagherhets (för -heth el. -het) " Gers Frest 32 . menniskene fägringh ok fagerheth ib 60 .
fagherhetsubstantivfägring. &quot
Suppl.
fägring. " hörer försten sigh prissas aff fagherett, tå täncke att qwinnor pläge ther aff prissas " PMSkr 684 (senare avskr.).
fagherhänderadj.försedd med vackra händer. fager händer oc föter för fager händer oc fager föter
Huvudv.
försedd med vackra händer. fager händer oc föter (för fager händer oc fager föter; orig. vel hæntir oc vel fœttir) Di 131 .
fagherlekersubstantivfägring, skönhet. Lg 3: 141
Huvudv.
fägring, skönhet. Lg 3: 141 .
fagherlikaadv.fagert, skönt
Huvudv.
fagert, skönt, väl, på ett passande sätt. thin hals är . . . faghirlica olyptir Bir 3: 315 . " ther knäade han sik fagherlika aa " RK 1:…

← FöregåendeSida 1 / 95Nästa →

← Tillbaka till träfflistan (3 794 träffar)

Huvudverket · Söderwall (1884–1918)Käll-ID: SOD1884

Beständig länk (/ordbok/soederwall--framganga-vb.1) ↗

framganga¹

v.(verb)

Lemgram: fsvm--framganga..vb.1

Andra poster med uppslagsordet »framganga» (homonymer och kompletterande band):

Supplement: framganga (1) · v.Supplement: framganga (2) · nn

Källbelagda stavningsvarianter, böjningsformer och sammansättningar (2)

framgafram gaa

Form- och beläggshuvud i källan (WordForm)

framga . fram gaa )

Källans artikeltext (10 betydelsemoment)

Historisk källstavning bevarad · ingen automatisk modernisering

L.
1)framgå, framträda. " þor eigh framganga (accedere) " Bu 19 . " gladhelica framgingo thässe twe värdhelike gamblo karlane " Bo 7 . framga til kirkiogardhin Bir3: 387. framgingo för jouse juda söner MB 2: 39 . " badho fram ga thiwfua ginstan dö skolande " KL 297 . " tha han sculde framga at sighia sina första biscops mässo " ib 119 . " thu fram gikt til van herra ilzkelika " MP 2: 70 . - framträda, utgå. vidhir at han vpstodh framgik han af grafwinne Bo 221 . - utgå, utströmma. gudhliko lyuse mykit framganande af hänna werdhelikasto änlite Su 391 .
2)gå, fram, komma fram. om gräns. framgar (pervenit) til nordh endels aff accaron MB 2: 41 .
3)framgå, uppkomma, utveckla sig. är thz äntigia vansampt älla omöghelikit at af beske hedhirgirinna root framgange (prodeat) söt kärleksins frukt Bo 99 .
4)utgå, komma fram, uttalas. the (ɔ: laghin) framgingo af minom mun Bir 1: 46 . !SYNS_DÅLIGT? framgik af minom mun vtan sannind ib 59 . " framgar (uppstiger) bönin frälsare mz mere clarhet " Bo 103 .
5)komma ut, blifva känd. framgik oppinbarlica i folksins frägdh hänna dygdh lönlikhet KL 323 .
6)(ss vägvisare el. ledare) gå i spetsen (för). vm dominicus vil swara sik hafwa vpfostrat them ok fram gangit (processisse) fore them ok lärt them Bir 1: 357 .
7)gå framåt, framskrida, fortgå, fortsättas. thesse andelika hannanin byrias ok framgangir (progreditur) j genwärdogha thinga tholomodhe Bir 1: 238 . " thz gudhz tyenisth fik ey fram gaa " RK 1: (sfgn) s. 178 . ib s. 189 .
8)gå fram, hafva framgång, verkställas. tha skulle hans vilia jo framga RK 1: (sfgn) s. 178 . - försiggå. sidhan thz var mest framgangith RK 1: (sfgn) s. 175.
9)gå fram, lyckas. opersonl. med dat. ondom oc orätuisom manne framgangir äptir hans vilia Bir 2: 279 . " alt er mik wel framgangith " JP 103 . 10) gå till väga, förfara. wm jak framginge (procederem) mot henne mz räwiso Birl 4: 36. VKR 79 . 11) förgå, förflyta. ner twa daga haffde fram gangit RK 2: 4320 . 12) förgå, förgås. wärlden fram gaar oc förlidher LfK 121 . - Jfr ganga fram.

Om ordboken: Källor, kvalitet, licens (CC BY 4.0) och kända källbegränsningarVisa / dölj ▾

Huvudverket · SOD188422 572 poster

K. F. Söderwall, Ordbok öfver svenska medeltids-språket, Band I–II (Lund: Svenska fornskriftsällskapet, 1884–1918).

Kvalitetsstatus hos Språkbanken: Uppslagsorden är kontrollästa efter manuell inkodning, men övriga delar av artiklarna är inte korrekturlästa.

Språkbanken ↗DOI: 10.23695/0gf3-5042 ↗Projekt Runeberg (faksimilöversikt) ↗

Supplementet · SOD-SUPP19 172 poster

K. F. Söderwall, W. Åkerlund, K. G. Ljunggren & E. Wessén, Ordbok öfver svenska medeltids-språket. Supplement (Lund: Svenska fornskriftsällskapet, 1925–1973).

Kvalitetsstatus hos Språkbanken: Varken uppslagsord eller övrig artikeltext är kontrollästa efter manuell inkodning.

Språkbanken ↗DOI: 10.23695/vp9e-pg93 ↗Projekt Runeberg (Supplementet) ↗

Licens och egen bearbetning

Båda digitala datamängderna tillhandahålls av Språkbanken Text (Göteborgs universitet) under Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell (CC BY 4.0) ↗. Fornsvenska Studielabbet har indexerat LMF/XML-filerna med bibehållen källtext, kompletterat med normaliserade söknycklar och dokumenterade teckenalias (þ/th/dh, æ/ä, ø/ö) samt sammanlänkat enkla korshänvisningar. Inga nya betydelser eller moderniserade definitioner har lagts till.

Kända egenheter i källfilerna & principer

Bokstaven Þ (TH): I Söderwalls ordbok bildar Þ (inklusive uppslagsord på th-) ett eget kapitel allra sist i alfabetet, efter Ö.
Kapitlet Ä och V i LMF-utgåvan: I Språkbankens filer ligger både huvudverkets (332 poster) och supplementets (285 poster) Ä-kapitel i soederwall-supp.xml, medan supplementets V-kapitel saknas i XML-underlaget.
Ingen fabricerad sidlänkning: XML-filerna innehåller inga tryckta sidnummer i Söderwall. Länkar till Projekt Runeberg går därför alltid ärligt till rätt bandöversikt. Se även Resursbiblioteket.