L. 1) pant. " tha satte han wisingxöö til wädh " RK 1: 4031 . the haffdo fulner sath til wädh hoffwodit til pant ib 4204. Di 191, 193 . &…

? ett slags spel? vnum vædhemæl de taan (af valrosstand?) SD 4: 710 ( 1340) .

L. 1) vind. viar väþär þöm til annar staz än þer vildo SR i VAH 25: 286 . är aktande . . . huadhan wädherit bläs ten tima KS 84 (206, 92) . "…

vindens blåsande, vindfläkt. swa som lilia röris epte vädhir bläst (ad flatum ventorum) Bir 4: 144 . " for wädherbläst " ib 157 . Jfr väd…

L.

vindstöt, väderil, väderhvirfvel. " tha kom gwdz ängil aff himelom och slogh thz hiwla wyrkith meth eno blaasandhe wändher flagho alth i stykk…

full af väder el. väderspänning. är kroppen . . . vederfwller och vt- blester LB 7: 73 . " ath menniskian varder vthpösth och väderfwl "…

väderspänning. " rapan och väderfylla i liiffwena " LB 7: 73 .

hatt med magisk kfaft att framkalla god vind. ss tillnamn. ljngas son erik wädherhat hade wart sidhan konungh och heth thy wädherhat at ä hwart han…

väderkorn, lukt. olfactus, vädherkorn GU 5 .

L. 1) (gynnsamt) vindförhållande, (god) vind, (godt) väder. fik hanmz godhan wädherleek (cum maxima tranquiliate] wtan wadha oc wanda koma offuir s…

L: väderqvarn. rog som väderqwernen mol BtFH 1: 338 ( 1463) .

vind, vindsrum. " skal han hafua . . . i . . . hinrikx gange wädherrumit offuan fore hans källerhalse oc skal thet offuir huälffua hanom vtan…

väderskifte. " wädherskipte är ostadight " MB 1: 366 .

stormande vind, storm. et trä swa fastelika rotat at thz sculde ey magha vpriuas aff wähdirstormom (ventorum impulsibus) Bir 4: (Dikt) 239. ib 3: 6…

vindes (el. vindarnes) vingar. välsignadhir vari thu som gangir vppa vädhir vingomen Bo 247 .

det förhållandet att ngns vad ogillas i lden högre instans till hvilken saken häskjutits. dömdes hanns mårtenssom . . . till 3m. för wadfall, ty ha…

i fråga om vädjad sak: inom synenämd hafva från öfvriga synemäns uppfattning afvikande mening? thenne effterne 6 landz synemän the wädfullo ifrå th…

L. Jfr väþia fastar.

L.

sätta pant, sätta (ngt) i pant. 1) vädja, efter fälld dom el. efter yttrande af syn el. nämd söka ändring i högre instans, hvarvid såväl domaren, s…

vadhållare. girinna folstirfadhir äru wirkarla, dublar, wädhrara (troligen felaktigt för wädharia), röffwara, tywffua Sv. Kyrkobru, 354.

L.

L.

blåsig? åtfölj af godt väder? goder sommar och wedroger LB 7: 61 .

L.

Jfr iorþa väþsätning.

L: Jfr väþia taki.

vädur, gumse, bagge. " var þär en väþur " Bu 102 . " simon . . . bar bort lönleka väþuren döþan " ib. " abraham . . . ward…

bagglamm, lamm af hankön. " vngh vädurlamb " LB 7: 179 .

vädursskinn. " mz rädhitadhom wädhur skinnom " MB 1: 495 . Jfr vädhra skin.

hus där det väfves, hus afsedt för väfning, väfstuga. gingho jn i wäffhwset Lg 3: 195 .

L. 1) svepa, vira, veckla. kidh skinnith weffdhe (Cod. B vafde 547) hon om lhans händer som handzska MB 1: 213 . - bildl. riiff vt aff the hinnona…

väfverska. SR 35 .

fäfvning. " wari engom lofflikit . . . haffua aff gull ällir siilfwir wtan wanlika maa skee for nakra gärningxz wäfnadh (pro intextura alicuju…

(i väfstol luppsatt) väf, tyg som är under väfning. fwnno the theras wäfnigh alla om gothna mz blodh L 3: 195.

och vägger (pl. nom. vägg. " " skudhe än vindögha är a väg " SR 44 . " är e vindöga a väg ib. hänna hws wäggia " Bil 446 .…

L.

väggfast. " med . . . allom vägfastom . . . invidhiom " SD NS 2: 433 (1411, efter äldre tryck).