vaghul1
(substantiv)fsvm--vaghul..nn.1Källans artikeltext (1 betydelsemoment)
Historisk källstavning bevarad · ingen automatisk modernisering- ? Jfr muldvaghul.
41 744 källartiklar ur Språkbankens digitala LMF-utgåvor · Huvudverk (22 572) & Supplement (19 172)
? Jfr muldvaghul.
vak, öppning el. hål på is. wthan för wakena som man wäkker för stokholm RK 3: 1233 . " till ath weckia waken " SO 198 . skeer schada off…
L. 1) vaka, vara vaken, afhålla sig från sömn. MP 2: 36 . Bir 2: 143 . " badhe vakande oc sofwande " Bo 5 . " han vakadhe mykyt vm n…
ÊL. 1) vaka, vakande. " äpte langa vaku sofuo the thry dygn " Bil 879 . " i sympni ok waku " KS 53 (134, 57) . Bu 153 . Bir 1:…
1) vakande, vakt. " sofwir han sötelika mällan wärldinna arma, thz äru höghe mura ok wänkta manna wakan ok göma " Bir 1: 326 . " sto…
Jfr musavaker.
1) vakande, vaksam. Bu 498 . " han hawir bäzsta ok vakkarsta (vigilantissimum) gömara " Bir 3: 382 . 2) vaksam, som är på sin vakt, varsa…
vaksamt, med vaksamhet. skodhi ther äptir gömarin . . . vakirlica (vigilanter) ok atuaktelika Bir 3: 246 .
vaksam, uppmärksam. " siälinne ödmiukt ok waterlik atwakt skal göma thänna nykylin " Bir 1: 296 . " wakerlik sin " LfK 183 .
1) vaken, vakande. " huath han war wakin eller souin " KS 30 (76, 32) . " aff sympne vakin " Bil 290 . " thr hon laa wakin…
, se vapn.
vakna. " natalia vaknaþe ok saghþe drömen allom näruarandom " Bu 523 . genstan thu wakna ok skalt vpsta Ber 246 . Bu 12, 21, 28, 515 . Bi…
vakande. " j sompn eller j waknyngh " Gers Frest 25 . tagha sik . . . ather hal fastho ok wakningh j ena sydhwänio ib 24 .
röra sig ostadigt, vara ostadig. mz wakrande (för wafrande? distracto) hiärta oc öghonna wmkastan Su 285 . Jfr vafra.
1) vakt, bevakning, vaktgöring. ther holth han wäkth oc storan waardh RK 3: 1006 . ösgötar hölle ther starka wakt ib 5676 . Di 210 . " alle oc…
ÊL. 1) vaka öfver (ngn), vara hos (ngn för att gå honom till handa). gik han jn j thiäldit at faa sik nokra hwilo första vnamannus thz saa, gik han…
Jfr atvaktan.
1) vakare, väktare, bevakare. the . . . innelykto han i thrangom mwr . . . oc insighladho dörrina . . . oc satto ther til vaktara (motsv. ställe MB…
Jfr atvaktelika.
Jfr atvakteliker.
vakthafvande. her hyllebrandh] [war] vächt hollere om nattena aff konung didriks men Di 212 .
Jfr atvaktilse.
Jfr dura vaktirska.
Jfr atvaktogher.
Jfr atvaktol.
1) cylindriskt trästycke, liten stång. Jfr drapval, äfvensom grundval. 2) stång med ett visst antal vidhängda föremål; val, antal af 80. vid räknin…
kelt; inbyggare i norra Frankrike; Italienare; främling. hwarte greka äller wala Al 1384 . " mik standa til badhe greka ok waal " ib 2700…
L. 1) val, väljande. " betra är hafua kunung äpte weli almogans än äpte byrd ok arf " KS 10 (23, 10) . then kununger . . . ther af almoga…
L.
walborg- RK 2: 8547 . walburg- SO 194 . valburga . -missa ) valborgha mässo dagher , valborgha mässo tidh walborgamessa tyd )
L. 1) kraft, makt. " thu scal pröua mannen i sith waldh (dat mores sciri culmen heile viri) " GO 190 . " ä wil waldh sin wilia hawa…
L. 1) få makt med, få bukt med, betvinga, hålla i styr. med dat. thaghar iak faar eet (näml. af djuren) at halda sidhan ma ika thöm allom valda Iv…
den som vållar (ngt). upphofsman. at han war waldare at thera dröffwilsom ST 47 .
1) makt, förmåga. " erchebiscopen kunne ey ynne holle konungens wersta göra aff all sin wolle " RK 2: 8310 . 2) våld, händer. " fik…
1) med kraft, med makt, kraftig, mäktigt. som tik valdelica (motsv. ställe 2: 297: vallelika) scapadhe MP 1: 312 . Ber 200 . at thu skulde os atirl…
kraftig, mäktig. andreas . . . sagþe cors vara eet valdelekt tekn Bu 139 . komma in for thins maistatis waldelika säte Su 334 .
välde, makt, myndighet, majestät. ss titel (gifven åt Romerske kejsaren). sände iak . . . idhre vallenlikhet (potestati) al the thing som giordh va…
L. 1) vall, fält, mark. kommo the pa en grönan wall Va 48 . " eth tiäld war opp slage pa en lusteligen wall " ib 11 . ib 24, 30 . Su 388…
, se valfar.
L. 1) med våld bortföra, bortföra ss fånge. gripa . . . hans sial ok wald föra tel häluitz Bu 8 . þän sami ihesus valdförþe vara drotning helena (m…
K. F. Söderwall, Ordbok öfver svenska medeltids-språket, Band I–II (Lund: Svenska fornskriftsällskapet, 1884–1918).
Kvalitetsstatus hos Språkbanken: Uppslagsorden är kontrollästa efter manuell inkodning, men övriga delar av artiklarna är inte korrekturlästa.
K. F. Söderwall, W. Åkerlund, K. G. Ljunggren & E. Wessén, Ordbok öfver svenska medeltids-språket. Supplement (Lund: Svenska fornskriftsällskapet, 1925–1973).
Kvalitetsstatus hos Språkbanken: Varken uppslagsord eller övrig artikeltext är kontrollästa efter manuell inkodning.
Båda digitala datamängderna tillhandahålls av Språkbanken Text (Göteborgs universitet) under Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell (CC BY 4.0) ↗. Fornsvenska Studielabbet har indexerat LMF/XML-filerna med bibehållen källtext, kompletterat med normaliserade söknycklar och dokumenterade teckenalias (þ/th/dh, æ/ä, ø/ö) samt sammanlänkat enkla korshänvisningar. Inga nya betydelser eller moderniserade definitioner har lagts till.
Þ (inklusive uppslagsord på th-) ett eget kapitel allra sist i alfabetet, efter Ö.Ä-kapitel i soederwall-supp.xml, medan supplementets V-kapitel saknas i XML-underlaget.