skalf1
(substantiv)fsvm--skalf..nn.1Jfr iordhskalf
Källans artikeltext (1 betydelsemoment)
Historisk källstavning bevarad · ingen automatisk modernisering- Jfr iordhskalf.
41 744 källartiklar ur Språkbankens digitala LMF-utgåvor · Huvudverk (22 572) & Supplement (19 172)
Jfr iordhskalf.
Jfr iordskalf.
i vatten lefvande skaldjur, snäcka. päl giordhis aff enskons skalfiskom som hittis innan haffwino oc hafstrand MB 1: (Cod. B) 487 .
skladjur, snäcka, mussla. - ostron. ostrea skal fysker GU C 20 s. 395 . Jfr skälfisker (Sdw 2: 410).
L. Se Sdw 2: 1295.
ett slags fisk. ss tillnamn. Se Sdw 2: 1295. vddone dicto skalgha SD 2: 468 (1306) (möjl. snarare att fatta so fel för skialgha; jfr skiälgher Sdw…
nedrig, dålig, ond. " heth han nero nequam som tydher wandwäter äller skalkelikin " Bil 307 . ST 357 .
Se Sdw 2: 1295.
eg. tjenare. 1) lågsinnad el. nedrig person, skälm, usling. räkkir halsin til thäs fula skalksins stupogrefwans budhi (ad jussum vilis et nequam sp…
L. 1) skälm, usling, skurk, bov, förrädare. Se Sdw 2: 1295. FMu 3: 200 (omkr. 1440). per karson stall hans lädho som een skalk ATb 1: 289 ( 1468) .…
nedirghet, ondska. " mz orät oc skalkeri " Su 66 . hans skalkri oc skrymptelika falskhet ib 70 . MB 2: 197 .
nedrighet, ondska. Jfr E. Noreen, Mejerbergs ark. f. sv. ordforskn. 6: 42.
nedrighet, onska. " thu bränner aff skalkheet " Al 2086 . - nedrigt el. svekfullt anslag, svek. ther war skalkheet saman lagdh Al 2082 .…
nedrighet, ondska. - nedrigt el. svekfullt el. simpelt el. dåligt beteende; svek, förräderi. STb 4: 51 (1505). samtykte, at thee taatror ingelunde…
1) skalle, hufvudskål, hufvud. cerebellum, scalle GU 6 . " konungen drak manliga got wiin oc böriade hethna j skallan " MB 2: 188 . Jfr h…
1) mins skalle, huvudskål, huvud. thär fan han en gamblan huwd skalla aff enom man ta talade han til thän skallan ok manade a gudz wägna MP 4: 130…
skallighet. " caluicies ei et calluicium cii skallogheth " GU C 20 s. 69 .
skallig. " skalluttir man " MP 2: 103 . GO 98 . MP 1: 363 . LB 4: 353 . skalloth hoffuidh ib 2: 41 . " hafdhe . . . scalluttan nacca…
skallig. " rompolös diwr ok gräslös mark quistalöss trä ok skallot hwuut (sine crine caput) räknas fwl vara " GU C 20 s. 69 . caluus . .…
skalmeja. " mz alla handa lekara anbudh orghom ludhom baswnom harpom fidhlom skalmeyiom oc krokharpom " MB 2: 230 . LfK 246 .
lskalmeja. " när bläses j skalmeyo. j horn. äller härbamban gaar PMskr 137. "
L.
*skalpipo lekare ,
" alues lis skalpipare " GU C 20 s. 44 .
= skala pund. Lg 3: 96 .
Se Sdw 2: 1295.
L. 1) blygsel. " ffri skam: at han ängen kost gat haldet " Bu 18 . " oscriptadh for blygdh ok skam skuld " Bir 3: 200 . ib 1: 9…
L. 1) skam, blygsel. " for skam skull " BSH 5: 80 (1506, H. Gadh) . 2) skam, vanära. Se Sdw 2: 1295. qwinnona ondzska ällir wredhe ok owä…
kort. a) om rum el. utsträckning. han . . . reedh . . . skamma leedh Iv 643 . " eusebium lät han j kysto läggia skembre en han war langher &qu…
blyg. " remissus . . . atersänder forlatin oc aterslagin leen ok skam blyger " GU C 20 s. 522 .
bränna till skada, svårt el. illa bränna. kätilin böriadhe ofwir syudha oc skambrände alla the ther vm kring stodho ST 21 .
framfusighet. " presumpcio . . . skamdierffua ok owördaadoger (så!) " GU C 20 s. 483 .
framfusig, oförskämd. " effrons . . . skam diärffuer eller näso diärffuer " GU C 20 s. 210 . popator oris skam dierffuer ok stoorlatoger…
Jfr oskamfäradher.
1) skada, sra; lemlästa; tilltyga. . . . . badh for henne, ath hon ey skamferas skulle til lyff eller lymer STb 2: 218 (1487). at han hadde hanom s…
och
1) (kropps)skada, sår . . . fore han ey högh cort meyebom eller giorde hanom nager schamferingk STb 4: 165 (1507). 2) utskämmande, bannande? ath th…
misshandla, förderfva, illa tilltyga? th samu skamfördho (en annan hdskr. har: the skamhalnadha) men Lg 985 .
bringa på skam? misshandla? mindre skam ware mik trodas wndi carmans fotum thz ökir min anger at iak är skamhaldin aff möbarne Bil 542 .
Se Sdw 2: 1296.
K. F. Söderwall, Ordbok öfver svenska medeltids-språket, Band I–II (Lund: Svenska fornskriftsällskapet, 1884–1918).
Kvalitetsstatus hos Språkbanken: Uppslagsorden är kontrollästa efter manuell inkodning, men övriga delar av artiklarna är inte korrekturlästa.
K. F. Söderwall, W. Åkerlund, K. G. Ljunggren & E. Wessén, Ordbok öfver svenska medeltids-språket. Supplement (Lund: Svenska fornskriftsällskapet, 1925–1973).
Kvalitetsstatus hos Språkbanken: Varken uppslagsord eller övrig artikeltext är kontrollästa efter manuell inkodning.
Båda digitala datamängderna tillhandahålls av Språkbanken Text (Göteborgs universitet) under Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell (CC BY 4.0) ↗. Fornsvenska Studielabbet har indexerat LMF/XML-filerna med bibehållen källtext, kompletterat med normaliserade söknycklar och dokumenterade teckenalias (þ/th/dh, æ/ä, ø/ö) samt sammanlänkat enkla korshänvisningar. Inga nya betydelser eller moderniserade definitioner har lagts till.
Þ (inklusive uppslagsord på th-) ett eget kapitel allra sist i alfabetet, efter Ö.Ä-kapitel i soederwall-supp.xml, medan supplementets V-kapitel saknas i XML-underlaget.