41 744 källartiklar ur Språkbankens digitala LMF-utgåvor · Huvudverk (22 572) & Supplement (19 172)
komp. L.
komp. L. Se Sdw 2: 1292.
komp. L. senare. hwart henne sidermer rodh war werre än thz förre Di 238 . innan sidherme wara frw dagh SD NS 1: 450 ( 1405) .
L. 1) senare. " hälfftena sidhermer komber liiff i pighabarnet i modherliffue än piltenom " Lg 3: 623 . screfwo . . . stundom thz för som…
komp. L. senare. Se Sdw 2: 1292. vm wara fru dagh sithermeer SD 8: 218 ( 1362) . " varfru dag sedermer " HSH 17: 168 (15423?, Brask).
komp. L. 1) senare. huilket tha sidarmer döör KTb 92 ( 1475) . j synne syndh som han sydhirmer syndade, skal han dödelikin warda til synne syäl MP…
komp. L. senare. then som sedhermera grep honom PM 35 .
L. senare. tha skwla the som sidhermere komma til the haffnena swa läggia wth sin anakr ath the ey hyndra . . . the skipeno som thär ligger före PM…
superl. L. senast. þän siþarst com Bu 419 . " är thä sorgh wärrä som sidharst kombir " GO 522 . " tha iak sidhärst stridde " Al…
L senast. wm then swnnodaghen, som näst war epter sanctä marie magdalene dagh, som nw siderst war Rydberg Tr 2: 656 ( 1396) . jak screff tik syders…
superl. senast, sist. - at sidharsto, till sist, till slut, sista gången? at sidharsto tha the komo til kiiff Gr 262 .
superl. L. senast, sist. Se Sdw 2: 1292. - sist, sist kommande el. kommen. Se ib. - a el. vpa thät sidharsta, till sit, till slut, slutligen. Se ib…
L. 1) sed, sedvana, bruk. " han vilde eigh drikka som þär var siþar " Bu 182 . KS 23 (56, 25) . Lg 65 . RK 1: 1899 . the riddara haffdo t…
1) sid, långt nedhängande. hafdhe langa näsa ok sidha brune Bil 250 . sit skäg Bu 208 . Bil 281, 751 . Al 5538 . " han hade grath har ok sith…
L. A) komp. mindre. är engte thz thing ther man ma siidher mista til sina födho oc hiälp MB 1: 210 . " at män skullo swa mykith siidher dräpa…
L. 1) sed, sedvana, bruk; skick; särsk. god sed. Se Sdw 2: 1292. morvm informacio siidha lärningh GU C 20 (hand 2) s. 32. mos oris seedh ib s. 158…
- n. adv. 1) långt ned. djupt, lågt. ligger ierico sith nidher wndher bärghen JMÖ 127 .
komp. och superl. L. A) komp. mindre. - än sidher, än mindre. jach hade aldrich nykel ltil porten, än syder til camer eller kystar STb 2: 579 ( 149…
komp. än mindre. säldhan finder man til saman idhelighet oc hardha lycko oc sidher mer (rarius) kan thu skilia hardha lycko fran läthi oc forsömils…
komp. än sidhermera, än mindre. kiärlingen kn ecke wel forstaa sik sielff än sidher mere honom STb 1: 76 ( 1476) .
Se Sdw 2: 1292.
sent om hösten. tha . . war mit rad . . . then reesa skulle sidhöstes företagas HSH 13: 33 (1524?, Brask). vi haffde oc tenkt giffue oss in till la…
långt nedhängande kjortel. marborst til sidkiortil Arnell Brask Biᴵ 36.
sent. attj apthens sedlä kom jach tiil wlffuosä ganskä tröth GPM 2: 294 ( 1508) . Jfr sirla.
1) enligt sed, enligt plägsed, vederbörligen. rite, sidhlika GU 2 . 2) sedigt, höfviskt. skulu kununga ok höfdinga sik sidhlika halda i allom sinom…
Jfr osidhlika.
sedig, höfvisk. " drotningen henne bör wisa wara . . . sidelig ok snel j alt sith sinne " MD (S) 215 . - öfverensstämmande med god sed oc…
1) sedig, hövisk; överensstämmande med god sed och ordning. eticus . . . idest moralis sidelikin GU C 20 s. 231 . " thit jnnelykke o theodora,…
sedighet, höfviskhet. " haffwin sik mz studughe kropsins sidhlighet " Bir 5: 67 .
sedlighet, höviskhet. etica . . . idest moralitas sidhelikheth vel sciencia thractans demoribus GU C 20 s. 231 . thu skalt . . . thina tanka . . mz…
sidländ. " bönor wilya saas j fetha oc gödda jordh, äller pa trädho thär sidlänth är PMskr 201. "
den senare delen af aftonen. aat sidhquällom Bo 93 (kan föras till ett sidhqväld, n.).
1) som har (på ett visst sätt beskaffade) seder. väl sidugher, som har goda seder, sedig, höfvisk. en dande man ok wel sidugh RK 1: 1073 . " e…
. adj. 1) som har (på visst sätt beskaffade) seder. morosus . . . sedogher GU C 20 (hand 2) s. 158. 2) selig, stadgad, ordentlig. bröms är en then…
sedlighet, höviskhet. " renleksins dygdh är hälaghetinna preuilegium .. . andelix liffs näpsilse ällir sidoghet (spiritualis vitæ disciplina),…
L.
, . L. = sidhvänia 1. a moot rikesens erlikin stadhuga oc skälikin sidhuane Lindblom Äbval 7 (1432).
L. 1) sedvänja, vana, bruk. " enom stadh war sidhuänia. ath män thoko sik hwart äar (för aar) wtländis konungh " Bil 616 . ib 713 . Bo 24…
L. 1) sedvänja, vana bruk. som gammal sitwänia haffuir waredh NMU 1: 121 ( 1449) . ritus . . . sedh vänia GU C 20 s. 527 . " swa som god barn…
at konunghens folch oc siende (möjl. för tiende; jfr Ä. Dan. tiune, D. tyende, tjänstefolk) haffwe warit paa thet fatige öland GPM 2: 363 (15111).
K. F. Söderwall, Ordbok öfver svenska medeltids-språket, Band I–II (Lund: Svenska fornskriftsällskapet, 1884–1918).
Kvalitetsstatus hos Språkbanken: Uppslagsorden är kontrollästa efter manuell inkodning, men övriga delar av artiklarna är inte korrekturlästa.
K. F. Söderwall, W. Åkerlund, K. G. Ljunggren & E. Wessén, Ordbok öfver svenska medeltids-språket. Supplement (Lund: Svenska fornskriftsällskapet, 1925–1973).
Kvalitetsstatus hos Språkbanken: Varken uppslagsord eller övrig artikeltext är kontrollästa efter manuell inkodning.
Båda digitala datamängderna tillhandahålls av Språkbanken Text (Göteborgs universitet) under Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell (CC BY 4.0) ↗. Fornsvenska Studielabbet har indexerat LMF/XML-filerna med bibehållen källtext, kompletterat med normaliserade söknycklar och dokumenterade teckenalias (þ/th/dh, æ/ä, ø/ö) samt sammanlänkat enkla korshänvisningar. Inga nya betydelser eller moderniserade definitioner har lagts till.
Þ (inklusive uppslagsord på th-) ett eget kapitel allra sist i alfabetet, efter Ö.Ä-kapitel i soederwall-supp.xml, medan supplementets V-kapitel saknas i XML-underlaget.