saghare1
(substantiv)fsvm--saghare..nn.1sågare. KL 47
Källans artikeltext (1 betydelsemoment)
Historisk källstavning bevarad · ingen automatisk modernisering- sågare. KL 47 .
41 744 källartiklar ur Språkbankens digitala LMF-utgåvor · Huvudverk (22 572) & Supplement (19 172)
sågare. KL 47 .
sågare. saagaren offwer lote scriffua allan redskap, som han anamar . . . som saager, filar Arnell Brask Biᴵ 26. - ss tillnamn. KTb 159 ( 1445) . V…
bit. " langt är stundom mällom mun ok sagha (castus vtrumque dirimunt os sepe bolumque) " GO 109 . Jfr Kock, Medeltidsordspråk 2: 68, äfv…
*saghirsko pika sagerska- . saagerska- . piga )
sågblad? såg av visst slag? gaffs holwast v mark for safflöpara til lresa verkit SSkb 235 ( 1508) .
=saghlöpare? vj öre för safflöpingä ti tornid Stock Skb 83 ( 1519) .
sägen, berättelse. " nw hafwe j hört thenna saghn til enda " Fl (Cod. B) 2012 . sagner gaa her BHS 5: 473 (1511). Jfr säghn.
2) yttrande (i en rättsfråga el. i en sak som har rättslig betydelse); utsaga, uppgift. Svartb 321 ( 1426) . " haffuer ok nagar deelin forbätr…
lstock avsedd att sågas till bräder el. till mindre stockar, sågstock. affradh är 4 pund smör oc 50 sagablok til lforwik hugha VKJ 171 ( 1480) . ib…
sågad bräda. aff gardher oc soghinne i forwsiik 100 tolffter soghabrede VKJ 169 . VKu 73 (1553).
sågmästare, den som förestår ett sågverk. magnus saghemester Urk. fr. 1489 (eft. uppgift af Bibl. C. G. Styffe).
sågmästare. Arnell Brask Bᴵ 7. ss tillnamn. Trolles Jb Bil 164 (1476, nyare avskr.) .
sågqvarn, sågverk. saaghoqvern Urk. fr. 1471 (eft. uppgift af Bibl. C. G. Styffe). saghoqvern Urk. fr. 1489 (eft. uppgift af Bibl. C. G. Styffe).
sågkvarn, sågverk. Jfr Hildebrand, Sv. Medelt. 1: 218. VKJ 169 ( 1447) . VKu 19 (1541).
sågspån. sarmentum, saghospan GU 8 .
sågspån. saagho spaan granner PMSkr 385 .
sågstock. Arnell Brask Biᴵ 26.
sågtimmer. Arnell Brask Biᴵ 26. wedestoka oc saagatimber ib 28 .
, ladj. Jfr sansaghul Sdw 2: 317.
ett slags fint ylletyg. tunicam blauiam de sayan SD 2: 684 (1292-1312). vnam tvnicam de sæin ib 3: 288 ( 1316) . II bancalia de saian noua ib 4: 71…
lett slags fint ylletyg. STb 3: 268, l269 (1496).
eg. strid, tvist. 1) tvistemål, rättssak, rättegång, mål. bätra äro gamwl giäl en gamwl saak GO 198 . sighen os her en räth aff om thenna saak Lg 3…
lL. eg. strid, tvist. 1) tvistemål, rättssak, rättegång, mål. Jfr T. Wennström, Lagsprpåk och lagtexter s. 313. winna j sakom oc käremalom JMPs 540…
eg. strida. 1) anklaga, klaga på, rikta klagomål mot. han rögher och sakar (accusat) rätwisa domarns rätwiso Ber 121 . - (?) sworo, att thesse efft…
oböjl. Jfr o-, ur-saka.
eg. strida. 1) anklaga, klaga på, rikta klagomål mot el. om med prep. (in) pa. hwo ther oppo sakar, then wiliom wi framdelis rätta Uppsprv 12 (1444…
Jfr ran-, vidher-, ur-sakan (Sdw 2: 864).
, m Jfr svepesakare.
L.
fall, händelse, förhållande. ware thet saka (vore det förhållandet, vore det så) at reffstatinghin kunno ey koma swa farlöst SD NS 1: 363 ( 1404) .…
2) fall, händelse, frhållande. i uttr. are thät sake at , vore det förhållandet, att. Jfr G. Mattsson, Konjunktivien i fornsvenskan 223. än waret s…
L. 1) saker, skyldig, brottslig. " ängin þän sakan gyorä saklös är " SD 5: 376 (1344, nyare afskr.). veet iak ängin nw här til ther vtan…
L. 1) saker, skyldig, brottslig. " för then skuld o mäktog drotnigh gör thz när konungenom, at för skullat faal i pinona maghe sakom opplösas…
böter. " bethala förnempda skadha eller sakfal " SD 5: 211 (öfvers. fr. sl. af 1400talet). Jfr sakafal.
och m.? böter tha fördrox then botnekarlen per andersson then sak och then (sannol. fel för thet) sakffall, som förscriffuit staar STb 5: 9 (1514).…
fisk som gifves ss böter. BtFH 1: 347 ( 1464) . Jfr saköra fisker.
sakfälla, döma till böter. sakfelle them til xxx twsin lödogh march SD 5: 211 (öfvers. fr. sl. af 1400-talet). ath han skullä . . . ickä sakfälle t…
sakfälla, döma till böter. Jfr Å. Åkermalm, Fornnordiska verb med substantivisk förled 198. part. pret. sakfälld, dömd (till böter eller annat stra…
L.
L.
K. F. Söderwall, Ordbok öfver svenska medeltids-språket, Band I–II (Lund: Svenska fornskriftsällskapet, 1884–1918).
Kvalitetsstatus hos Språkbanken: Uppslagsorden är kontrollästa efter manuell inkodning, men övriga delar av artiklarna är inte korrekturlästa.
K. F. Söderwall, W. Åkerlund, K. G. Ljunggren & E. Wessén, Ordbok öfver svenska medeltids-språket. Supplement (Lund: Svenska fornskriftsällskapet, 1925–1973).
Kvalitetsstatus hos Språkbanken: Varken uppslagsord eller övrig artikeltext är kontrollästa efter manuell inkodning.
Båda digitala datamängderna tillhandahålls av Språkbanken Text (Göteborgs universitet) under Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell (CC BY 4.0) ↗. Fornsvenska Studielabbet har indexerat LMF/XML-filerna med bibehållen källtext, kompletterat med normaliserade söknycklar och dokumenterade teckenalias (þ/th/dh, æ/ä, ø/ö) samt sammanlänkat enkla korshänvisningar. Inga nya betydelser eller moderniserade definitioner har lagts till.
Þ (inklusive uppslagsord på th-) ett eget kapitel allra sist i alfabetet, efter Ö.Ä-kapitel i soederwall-supp.xml, medan supplementets V-kapitel saknas i XML-underlaget.