41 744 källartiklar ur Språkbankens digitala LMF-utgåvor · Huvudverk (22 572) & Supplement (19 172)
, se rosin.
buller, larm, oväsen. the giordo rusk ok mykit bangh RK 1: 1404 . ib 3581 . " gik stort rusk aff thera smedzerij " ib (sfgn) s. 191.
skräp, avskräde, »rask». sigurdh sagde ath var thet swa ath then sama siktw dukx stykket kom borth med mek tha folde thet mino egno roske tha iak t…
rusa. " tha ko the alle ruskande jn " RK 1: 734 .
ruska, löfruska. Al 3216 . ruta ) 1) svärma, fara omkring? hwar slik en flook (näml. af fartyg) i hawit rwter tha er han höwelik a at see RK 1: 356…
rusa. Jfr R. Pipping, Kommentar t. Erikskrönikan 315.
ruska, lövruska. " item en öre for ij rwskor for gilstugedören HLG 2: 84 (1517). om en (vatten)växt? colimbus bi watu gräss vatu trvmba ruska…
Jfr tilrusning.
, se rostning.
var. " när falken giffwer wth roth gönom näswrna " PMSkr 284 .
ruta, vinruta, ruta graveolens Lin. LB 1: 96, 98, 3: 66, 5: 77, 7: 6, 12 o. s. v. 8: 51, 10: 7. PM XXXVIII .
1) svärma, röra sig livligt omkring, stoja. helena . . . böd honom (ɔ Paris) mz syn maning oc wilie siig nämmer komma j bland andra them som lekte…
ruta, vinruta. " a medicis rute vis cautica dicitur esse läkia säya hwas är rutho makth " GU C 20 s. 90 . Jfr vinruta (Sdw 2: 989).
ruttenhet, stank. " fiska fiälz rutelikhet (putredo) är vadhelicare licamenom än annor ond lokt " Bir 3: 203 .
rutten, stinkande. " " Bir 2: 90 . " sundrot ok rutit kar " ib 1: 254 . mz rothna kolungha RK 1: (sfgn) s. 181 . " mz rutn…
rutten, stinkande. " marcessibilis . . . falnath oc raathet " GU C 20 (hand 2) s. 120. marcidus . . . raathen oc vanskelighen ib. - Jfr f…
ruttenhet. " fwlska oc rotinhet (putredo) " Ber 289 .
ruttenhet, det som är ruttet. LB 7: 98 .
corcula le idest ioculatrix skämdagester ok rwtherska GU C 20 s. 149 .
ruttenhet, det som är ruttet. bort tager all fwlhetin oc rotman LB 7: 232 .
1) ruttenhet, det som är ruttet. caria e utredo lignorum rotme GU C 20 s. 80 . 2) förruttnelse. hwad nytta är j thna blodhe, om jak nidher faar jäw…
ruttna. " ruthnadhe hans kinben " Bil 253 . rotnadho min klädhe aff mik ib 456 . " latär ey mith kiöt rutnä " KL 134 . " h…
ruttna. " cario as are rotna et est verbum neu et est proprie lignorumGU C 20 s. 81. marceo . . . falna oc rötna oc forwisna " ib (hand 2…
rufva. " ower allan hans likama opp wäxsandes hardasta rwffuor som eke karter " Lg 670 . " the harda skorponar oc rwffwnar ib 672. s…
bedrövelse. Se Sdw 2: 1286.
jämmer. " ther war sådan ynckeliig ry " RK 3: (sista forts.) 4829 .
, se ryghia, f.
, se ryia, f.
? och n. röjning, röjd mark. i ortnamn. Se Sdw 2: 1286 Ortnamnen i Älvsborgs län 1: 69 ff. och Kr. Hald, Acta Philologica Scandinavica 21: 119 f. a…
L. 1) rödja (jord till odling el. bebygande el. för anläggande af vägar). abs. ryþär þär ok sätyr vp hus SD 5: 637 ( 1347) . " han . . . som r…
Jfr rogh-, rofna-, skogh-, skogha-ryþia.
L. 1) röja (jord till odling el. bebyggasnde el. för anläggande av vägar). dugher hon (ɔ: jorden), tho sculu the rydhia thet som tilil aker duger o…
*rydhio lie rydhie- ) rydhio mark rydhia- ) *rydhio stadher rydio- ) *rydhio äng? (rydä engh),
rödd mark? dömdes marcus jatila sin gamble änger ffri och nilis hariu sin skogh och rydie marker ffri BtFH 1: 269 ( 1508) .
rost. " j skulin jdhir ok ey sanka saman rikedoma ällir ligiandhe fee, j thenne wärldhinne hwar som rydka ok maal (jfr Matt. 6: 19: nec ærugo…
, se rudhmark.
rödning, jordstycke som rödjes till odling, i skog upptagen nyodling. in siluis . . . culturas nouas rydhninga wlgatiter dictas . . . facere SD 4:…
Jfr uprydhning.
Jfr ruþ-, ryþio-skogher.
= rödhäskemakare? ss tillnamn. mattis skermer rydzskomacare KTb 150 (1433-34).
K. F. Söderwall, Ordbok öfver svenska medeltids-språket, Band I–II (Lund: Svenska fornskriftsällskapet, 1884–1918).
Kvalitetsstatus hos Språkbanken: Uppslagsorden är kontrollästa efter manuell inkodning, men övriga delar av artiklarna är inte korrekturlästa.
K. F. Söderwall, W. Åkerlund, K. G. Ljunggren & E. Wessén, Ordbok öfver svenska medeltids-språket. Supplement (Lund: Svenska fornskriftsällskapet, 1925–1973).
Kvalitetsstatus hos Språkbanken: Varken uppslagsord eller övrig artikeltext är kontrollästa efter manuell inkodning.
Båda digitala datamängderna tillhandahålls av Språkbanken Text (Göteborgs universitet) under Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell (CC BY 4.0) ↗. Fornsvenska Studielabbet har indexerat LMF/XML-filerna med bibehållen källtext, kompletterat med normaliserade söknycklar och dokumenterade teckenalias (þ/th/dh, æ/ä, ø/ö) samt sammanlänkat enkla korshänvisningar. Inga nya betydelser eller moderniserade definitioner har lagts till.
Þ (inklusive uppslagsord på th-) ett eget kapitel allra sist i alfabetet, efter Ö.Ä-kapitel i soederwall-supp.xml, medan supplementets V-kapitel saknas i XML-underlaget.