rikedoma1
(substantiv)fsvm--rikedoma..nn.1= rikedomber. mz annars rikedomor Lg 3: 316
Källans artikeltext (1 betydelsemoment)
Historisk källstavning bevarad · ingen automatisk modernisering- = rikedomber. mz annars rikedomor Lg 3: 316 .
41 744 källartiklar ur Språkbankens digitala LMF-utgåvor · Huvudverk (22 572) & Supplement (19 172)
= rikedomber. mz annars rikedomor Lg 3: 316 .
rikedom. " (girnas the) rikedoma " Bu 519 . " eghna sik hänna goz ok rikedoma " Bil 485 . KS 48 (121, 52) . KL 257, 361 . Bo 66…
rikedom. " te wrangha skalkan bramma j hänna dyra klädhom oc rikedommom JMPs 407. en mäktoghasthe . . . höffdinghe . . . swa ffwller aff syndh…
= rikedomber. Se Sdw 2: 1285.
1) med el. i rikedom, med prakt, präktigt, ståtligt. iak är en arm mö ok rikeleka up föd Bu 143 . " vildo rikeleka fra " ib 18 . Fr 2871…
1) präktig, ståtligt. Se Sdw 2: 1285. 2) rikligt, ymnigt. " the . . . gingo sidhan in j stadhen ok forgiordho rikelika " Prosadikter (Sju…
gränsmärke mellan riken. rike merke i mällan swärie och nörie HSH 29: 50 ( 1484) .
L. 1) förnäm, ansedd, ansenlig, mäktig, väldig. en riker herra en dughande man RK 1: 4450 . en riddar rik ok väl burin Bu 7 . " cecilia rikist…
L. 1) förnäm, ansedd, ansenlig, mäktig, väldig. - kraftig, oförvägen? ther kom en diäkne karskir . . . vnger oc riker . . . han slo mannen mz sinne…
rik, överflödande. " menar tw ath troya rike offwergar ey achaia j all ympnoghet, som all enast är rikfwld mz allom dyrasto haffwor " Tro…
1) rikedom. wi . . . som . . . fatighdoom fore riikheet bärom Al 4388 . " goz ok riikheet " ib 6266 . 2) prakt, prydnad, utsmyckning. aff…
regera, herska. rikia ower alla wärldina MB 1: 14 . " girnadhis han at rikia ib 175. refl. "
- refl. rikias, göra sig rik, rikta sig, bliva rik . . . så att the (ɔ tyske liggere) haffve bortt störsthe fördelen som här kan vare så att thette…
tillhörande riket. oppa rigith eller the rigerske (rikets inbyggare) FH 5: 157 ( 1491) .
1) rikedom. jättadhis hanum mykin rikt Bil 458 . " än nakar är j hedhir ok riikt " Bir 3: 330 . ib 1: 43, 197 . RK 1: 223, 1145, (Albr) s…
rikta, göra rik. riktande cortisanos PM LXIII .
1) rikta, göra rik. han . . . riktadhe teh fatika JMÖ 80 . att rijckta sina slechtt PMskr 671 (avskr.). ib 673 (avskr.). thå konungen will . . . wä…
, se ryktan.
riktande, berikande. tå laagh skole stadges aff nyo, förwares att the ey lydha pa fateburens rycktann, eller herrenes enkannelige nytto PMSkr 698 (…
Jfr utriktare.
rim, vers. " oppa riim sangh hon " Lg 3: 430 . " hona (boken) loot til swenske wända aff latine oc swa til rima " Al 10573 . th…
rim, värs. " lasandis al ena rimen vppa latina " SkrtUppb 165 . " swa teddis han j hymmerike sancto johanni ewangelista mädh eth rim…
rimma, qväda. " som iach akter fore idher at rima " Fl (Cod. C) 10. wi kunnom qwädä och rimä (reden vnde syngghen) Va 54 . - dikta, göra…
*rima sik , rimma sig, passa. mik tykker thet rimer siig illa BSH 5: 168 ( 1507) .
Jfr nyrimadher.
rimmare, sångare. gaff sik wt fore en sangare och rimare Va 53 . gaffuo sik wt fore qwädare och rimare ib.
rimfrost. " pruina, rimfrost " GU 8 . " swa som dag eller riimfrost (pruinæ) " MB 1: 323 .
rimfrost. " för än solen haffwer borth tidgath rimfrostit " PMSkr 217 .
prvinosus a um rymfrösth fuller GU C 20 s. 498 .
Jfr orimlika.
, se rifna.
*rimstafs karl rymstaffs- )
kalender. " " Bil 830 .
stöta, skuffa? " badhe stunghgin oc runnen oc hudhstrukin oc spoththadher oc bundhin " MD 45 .
stöta, skuffa? Jfr R. Pipping, Kommentar t. lErikskrönikan 132 ff.
, re ringd.
spänne (på sko)? hwilkin (näml. skomakare) som prydher sina gerningh mz wtlänzska läddhre äller rynghom fala a windögha SO 19 (ordet är kanske att…
lätt, föga vägande, obetydlig, ringa. the iak var plictig at hielpa oc löna iak vägde them ringare än en böna RK 3: (Till. om Chr. II, red. B) 6260…
vrida, förvrida. thu . . . ringher tith änlete LfK 141 .
1) lätt, utan svårighet, utan klagan, med frimodighet? han lot sig siäluom j [1] öga wt stinga annad sin son thz giordhe han ringa MD (S) 234 . 2)…
K. F. Söderwall, Ordbok öfver svenska medeltids-språket, Band I–II (Lund: Svenska fornskriftsällskapet, 1884–1918).
Kvalitetsstatus hos Språkbanken: Uppslagsorden är kontrollästa efter manuell inkodning, men övriga delar av artiklarna är inte korrekturlästa.
K. F. Söderwall, W. Åkerlund, K. G. Ljunggren & E. Wessén, Ordbok öfver svenska medeltids-språket. Supplement (Lund: Svenska fornskriftsällskapet, 1925–1973).
Kvalitetsstatus hos Språkbanken: Varken uppslagsord eller övrig artikeltext är kontrollästa efter manuell inkodning.
Båda digitala datamängderna tillhandahålls av Språkbanken Text (Göteborgs universitet) under Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell (CC BY 4.0) ↗. Fornsvenska Studielabbet har indexerat LMF/XML-filerna med bibehållen källtext, kompletterat med normaliserade söknycklar och dokumenterade teckenalias (þ/th/dh, æ/ä, ø/ö) samt sammanlänkat enkla korshänvisningar. Inga nya betydelser eller moderniserade definitioner har lagts till.
Þ (inklusive uppslagsord på th-) ett eget kapitel allra sist i alfabetet, efter Ö.Ä-kapitel i soederwall-supp.xml, medan supplementets V-kapitel saknas i XML-underlaget.