orkolösa1
(substantiv)fsvm--orkolösa..nn.1overksamhet. Bo 45
Källans artikeltext (1 betydelsemoment)
Historisk källstavning bevarad · ingen automatisk modernisering- overksamhet. Bo 45 .
41 744 källartiklar ur Språkbankens digitala LMF-utgåvor · Huvudverk (22 572) & Supplement (19 172)
overksamhet. Bo 45 .
orlofua Fr 1999 (i rimsl.) . aarloff SO 5 . orluf L.). n.
lov, tillåtelse. 2 stoodhorss, meth orloffue sakt, fik jac aff for:da mölnare VKJ 241 ( 1466) . " mädh edhre nads orloff swarar jak til edher…
gifva tillåtelse att gå, låta gå, afskeda, hemförlofva. med ack. orloffwadhe jouse folket MB 2: 66 . - gifva tillåtelse el. dispens åt, fritaga. me…
1) orm. " lät orma röras " Bu 101 . " tua öþor ok tua slar ok tua orma " ib 506 . " styggis som widh en orm ellir ödhlo &q…
1) orm. thy hawer diäflin sina wist ok heman j tolka hiärta som en ilskafuller ormer ok ether matker MP 4: 150 . ormen bliffuer bwndhin aff ordhen…
= orma bit. Bir 2: 6 . Jfr orms bit.
ormbiten. Bil 750 .
ormbiten. " orm hwggith fää " PMSkr 214 . ib ib 235, 471, 476 .
ormskinn. GU C 20 s. 247 . ib (hand 2) s. 24. eth ormskin som ormen är wthkrwpen aff PMskr 213.
ormlik. " han är suasom orm vnge föddir aff ormslicom (sepentino) fadhir oc ormslike oc etirlike qvinno " Bir 3: 75 .
ormbiten. PMskr 463.
ormstyng, ormbett. " doger för . . . ormstyngh " LB 8: 48 . doger ffore ormstingh ib 2: 44 . for ormstign ib 60 . Jfr orma-, orms-stynger.
ormunge. Bir 3: 75 . Lg 3: 209, 211 . Jfr orma unge.
, se urmynd.
plantago coronoqus Lin.? " serpentina ormyrth " LB 6: 284 .
Se Sdw 2: 1279.
, se urna.
fargalt. LB 7: 237 . VII söer och II orne her vedh slottet och LX söer och II orne i ladegarden HSH 19: 168 ( 1506) . Jfr runi.
pryda, smycka. " kirkionna gaffla . . . orneradho the oc pryddo mz kronom aff gulle oc gulspirom " MB 2: 230 . " wärldinna skapare h…
pryda, smycka. J Buddes b 7, 9. prestä . . . herliga orneradhe swa som til at syunga messo ib 115 . ib. PMBref 332 ( 1518) . wärdoghe härra som äre…
1) oro, ofred, ofredande. han hauer ider radhit mykla wro RK 1: ghra oro aff konunghenom (aff) cecili(a) Bil 781 . Bir 1: 238 . " han skal ey…
1) oroa, ofre. " han oroadhe anastasiam " Bil 486 . " forbödh os gudh at oroa them " MB 1: 431 . 2) oroa, besvära, störa. thäss…
1) oro, störande. " för en biscopen mädh confessore haffua fulkomligha hört oc ranzsachat, eenfalleligha oc vtan oro " Abbedval i Vkl 90 .
[Nyisl. úroligr] 1) orolig. mz . . . orolicastom hugh oc sinnom Bir 2: 273 . Su 338 . " vardh swa orolikin i sinom krop at ängin formatte han…
1) orolig. inquites . . . orolegin GU C 20 s. 511 . jmportunus . . . atträghen beträffwin och oroligh ib (hand 2) s. 16. jnfestus a um genwerdogher…
orolighet Bir 5: 5 . oroligheth Lg 3: 133, allom giffwin til huilo, omwändhis them til orolikhet Su 117 . Lg 3: 133 . Bir 5: 5 . haffwer . . . gior…
oro. fämpte (girighetens dotter) är een orolikhet j samwiteno SvKyrkobr 355 . " göra the tyhem andro bimen oroligheth " PMSkr 304 . - otr…
oroligt. " atj orosambliga medh idher wndersata sa leffwa skule Hist Tidskr 1949 s. 252 (1512, H. Gadh). "
Se Sdw 2: 1279 och T. Johannisson, Göteborgs högskolas årsskrift LV I: 3 s. 193.
orre. ss tillnamn. " gudhmundus et nycholaus filij petri crondam dicti orræ " SD 3: 37 ( 1311) .
orre. Jfr L. Moberg, Nysv studier 28: 1 ff.
subst.? eeth marchland jordh . . . engo wndantakno, som ther till liggär äller tillighat hafwer aff aldher, förwtan skarpo och orrim, vtan alla ath…
strid. vespasianus stridde ok sigradhe xxxij orästur (tricesies et bis cum hoste confixit) Bil 319 .
strid. Se T. Johannisson, Göteborgs högskolas årsskrift L VI: 3 s. 181 ff.
. m., se ordh, m.
, subst. förkortn. för ortogh(er). vij spen rogh xi orth spannen ATb 3: 218 ( 1509) .
, se örtogh.
L.
L. orutten, ej ruttnad. thäs vphängda manzsens likame bleff orutin ok vtan onda lokt thre wiku KL 22 . Bil 652 . MB 1: 107 . KL 26 . MP 1: 50 . VKR…
K. F. Söderwall, Ordbok öfver svenska medeltids-språket, Band I–II (Lund: Svenska fornskriftsällskapet, 1884–1918).
Kvalitetsstatus hos Språkbanken: Uppslagsorden är kontrollästa efter manuell inkodning, men övriga delar av artiklarna är inte korrekturlästa.
K. F. Söderwall, W. Åkerlund, K. G. Ljunggren & E. Wessén, Ordbok öfver svenska medeltids-språket. Supplement (Lund: Svenska fornskriftsällskapet, 1925–1973).
Kvalitetsstatus hos Språkbanken: Varken uppslagsord eller övrig artikeltext är kontrollästa efter manuell inkodning.
Båda digitala datamängderna tillhandahålls av Språkbanken Text (Göteborgs universitet) under Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell (CC BY 4.0) ↗. Fornsvenska Studielabbet har indexerat LMF/XML-filerna med bibehållen källtext, kompletterat med normaliserade söknycklar och dokumenterade teckenalias (þ/th/dh, æ/ä, ø/ö) samt sammanlänkat enkla korshänvisningar. Inga nya betydelser eller moderniserade definitioner har lagts till.
Þ (inklusive uppslagsord på th-) ett eget kapitel allra sist i alfabetet, efter Ö.Ä-kapitel i soederwall-supp.xml, medan supplementets V-kapitel saknas i XML-underlaget.