optarördher1
p. adj.fsvm--optarördher..e.1= optanämdFH 5: 84 (1482)
Källans artikeltext (1 betydelsemoment)
Historisk källstavning bevarad · ingen automatisk modernisering- = optanämdFH 5: 84 (1482).
41 744 källartiklar ur Språkbankens digitala LMF-utgåvor · Huvudverk (22 572) & Supplement (19 172)
= optanämdFH 5: 84 (1482).
= optanämder. Trolles Jb Bil 124 (1451, nyare avskr.) .
= optanämder. thet optasagdha godz hardstadha SD NS 1: 22 ( 1401) .
= optanämder. Sd NS 3: 187 (1416)
ofta. " kifwadho the optelica " Gr 262 . aff þeem sum wir þorwom at optelikä se mäþ os SD 1: 670 ( 1285, gammal afskr.) . " godhe än…
ofta. SvB 84 (senare h. av 1400-t.).
ofta förekommande, idelig. taki ängen iuer sin ämpne optelik forgörilse i þässom þingom SD 5: 479 (1345, nyare afskr.).
idelighet, trägenhet, påpasslighet. " för barnzsens ihesu tiänist opthelikhet " Lg 3: 636 .
L. 1) oqvald, icke oroad. fafänga ok syndelika thanka. som thit samwit bliffwer ey oqualt af Ber 262 . 2) oklandrad. thät samä för nämdä goz aghä o…
L. 2) oklandrad. NMU 1: 70 ( 1384) . SJ 2: 102 ( 1487) . 3) n. adv. okvalt, utan att oroas, oklandrat. Se Sdw 2: 1278.
oomtvistad, icke klandrad. sculu the (godsen) aterga vnder clostret ohindrath oc oqwantath aff warom arffwom oc hwariom man SD NS 1: 317 ( 1404) .…
L.
smädlig, skymflig. Jfr E. Rosell, Prefixet o- i nordiska språk 1: 186 f. jerle mattisson iij mark för thät han lagde sin broder son oqwädendis ordh…
oqväþis ordh
smädligt el. skymfligt tilltal, okvädande. Jfr E. Rosell, Prefixet o- i nordiska språk 1: 186. tha fäste matis j boo edh sälf sätte for ingewal smi…
oquedens )
vquädthins ordh: -ordthom SD 1: 669 (1285, gammal afskr.). oqwädhans ordh PM XIII . oqwädans ord: -ords ib 31 . oqwädhinx ordh SO 25 . oquädingx or…
L.
otillbörligt. " hwilken som annan kallar oqwädins ordh eller oqwäm (för oqväms ordh?) " SO 294 .
oduglig, som icke passar; otillbörlig. ljnthe gawnar lära then som altid är oqwämer PMSkr 125 . - med prep. til. her pädhar henrici . . . som war o…
oqvämda ordh oquämde- ) oqvämdis ordh oqwendis- BtFH 1: 151 ( 1507) , 167 (1508), 173 (1506), 223 (1508), 246 (1508), 248 (1508),
oqvämda ordh ,
på ett otillbörligt el. skamligt sätt. hwart thera hannadhe annat oquämelika KL 51 . som swa oqämelica var dräpin Bo 80 . " thy at iak quämeli…
på ett otillbörligt el. skamligt sätt. SkrtUppb 199 .
L. 1) obekvämlig, olämplig, oduglig. tha skola alle . . . tagha jhesu christi likama wtan the sik beuisa . . . thär til oqwämligha oc laghlighit hi…
L. 1) obeqvämlig, olämplig, oduglig. hulke som oquämelike äru at inganga j äronna stadh Bir 2: 37 . " at han vare sidhen oqwämelikin ok til än…
1) otillbörlighet, otillbörlig handling. vm nokur oskälicheit oc quämlicheyt görs aff them VKR 5 . 2) hisklighet, ofantlighet. vägha thinna synda o…
, se ur.
L.
L. Se R. Pipping, Studier i nord. filol. 8: 99 ff.
som ger dåliga råd, oförståndig, obetänksam. jnconsulatus (fel för jnconsultus) . . . oraddher GU C 20 (hand 2) s. 20. awi at iak slo mina skatu j…
1) oråd, skadligt el. dåligt råd. radh är ey bätra än oradh wtan thäth taks i tidh (arent consilia temporis absque bria) GO 51 . ib 140 . 2) skadli…
Jfr E. Rosell, Prefixet o- i nordiska språk 1: 166, 176. 2) skadligt el. obetänksamt företag. thätta oradit insköt honom diäflin mädh sinom forrädi…
ett slags finare bakverk. collerida panis tenuis idest subcinericius ooradh ok llithit frinth GU C 20 s. 123 . Brasks Matordn 7, 10 .
skadlig el. dålig ingivelse, oråd. tha fik then mannyn eth oradhan fore sik, swa ath han lagdhe sik, medh enne fule quinno MP 5: 141 .
[Isl. úráðligr] orådlig. wore ekke oradeligt . . . at wij met the lûbzke tilbude at thet motte komme til friid oc opslagh mellem suerige, the lubzk…
[Fdan. uraget] utan radering. eet opet pärkmens breff vraghet oc vscrapet FH 8: 4 ( 1414) .
orana bot oruna- )
L.
icke rannsakad. änkte j sinom ordhom ällir gerningom latir hon oransakath VKR VIII . MP 1: 242 . Bir 1: 110, 2: 174, 3: 432 . ST 385 .
K. F. Söderwall, Ordbok öfver svenska medeltids-språket, Band I–II (Lund: Svenska fornskriftsällskapet, 1884–1918).
Kvalitetsstatus hos Språkbanken: Uppslagsorden är kontrollästa efter manuell inkodning, men övriga delar av artiklarna är inte korrekturlästa.
K. F. Söderwall, W. Åkerlund, K. G. Ljunggren & E. Wessén, Ordbok öfver svenska medeltids-språket. Supplement (Lund: Svenska fornskriftsällskapet, 1925–1973).
Kvalitetsstatus hos Språkbanken: Varken uppslagsord eller övrig artikeltext är kontrollästa efter manuell inkodning.
Båda digitala datamängderna tillhandahålls av Språkbanken Text (Göteborgs universitet) under Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell (CC BY 4.0) ↗. Fornsvenska Studielabbet har indexerat LMF/XML-filerna med bibehållen källtext, kompletterat med normaliserade söknycklar och dokumenterade teckenalias (þ/th/dh, æ/ä, ø/ö) samt sammanlänkat enkla korshänvisningar. Inga nya betydelser eller moderniserade definitioner har lagts till.
Þ (inklusive uppslagsord på th-) ett eget kapitel allra sist i alfabetet, efter Ö.Ä-kapitel i soederwall-supp.xml, medan supplementets V-kapitel saknas i XML-underlaget.