oläkter1
p. adj.fsvm--oläkter..e.1oläkt. oläkt saar Su 430
Källans artikeltext (1 betydelsemoment)
Historisk källstavning bevarad · ingen automatisk modernisering- oläkt. oläkt saar Su 430 .
41 744 källartiklar ur Språkbankens digitala LMF-utgåvor · Huvudverk (22 572) & Supplement (19 172)
oläkt. oläkt saar Su 430 .
[N. ulempa] olägenhet. tha wil ther olempe oc owilie affölie FM 445 ( 1509) .
Se Sdw 2: 1277.
[N. ulempeleg] olämplig, oläglig. thet är somblige olemplighit HSH 18: 65 ( 1497) .
Se Sdw 2: 1277.
, se oflänge.
ohandterlig, ovig. faar . .. lakt af sik olänkelika kropsins byrdhe (posita corpore? sarcin? mole) Bo 91 .
1) olärd. Bil 648 . KL 137 . Bir 2: 116 . " alla badha booklärda oc olärda ib 5: 85. 2) oerfaren, okunnig. at olärdhe (imperiti) skullo läras…
L. 1) olärd. " jndoctus . . . olärdher " GU C 20 (hand 2) s. 23. 2) oerfaren, okunnig. jmperitus . . . owiiss oc olärder GU C 20 (hand 2)…
L.
L. 1) oläst, icke tillsluten. ingår ååt olästom dörom TS 22 . 2) icke fjättrad, obunden. lata ioseph olästan j torneno ganga ST 399 .
otillbörligt beteende, oskick, oseder. naar fatigh man faar käte tha faar han mangh wläte (pauper stulizat lasciuia cui modolizat) GO 702 . ib 802…
oläklig, obotlig. " om hon haffwir oläkelikin siwkdom " Bir 5: 23 . " mz oläkelike plagho " ST 538 . mz . . . oläkeligo saare M…
L. 1) tung, svår. medh olättom ålaghom KS 62 (156, 68) . 2) hafvande. " at sla oätta kono " MB 1: 336 . the frua var mz barne oläät Fl 33…
L. Jfr E. Rosell, Prefixet o- i nordiska språk 1: 90 och O: Thorell, Fem Moseböcker på fornsvenska 146 f.
[Fnor. úlaunaðr] olönt, obelönad. thins legho mantz wärk skal thu ey olönadh dwälia mz thik til morghins MB 1: 364 . " iak latir ey minzsto sy…
= olönadher. MB 1: 432 . Fr 2151 . ST 231 .
olönt, obelönad. " badhe landzfogythene the äre wlönthe " GPM 2: 189 ( 1505) .
= olösliker. eth starkasta band olösande som . . . mik tlfögher mz olöslix foreningx tilbindan Mecht 197 .
oupplöslig. " mz eno olösliko bande " Bir 1: 147 . Su 337 .
oupplöslig. Mecht 197 .
1) olöst, icke upplöst. af knyttu bande ok vlöstum knute Bil 289 . 2) olöst, icke upplöst, icke utredd. later thetta maal alztingx olöst MB 1: 42 .…
3) icke inlöst el. igenlöst, icke återkmöpt. swa länge thät (ɔ: gozit) olöst är NMU 1: 77 ( 1391) . 4) icke utlöst (ur fångenskap), icke befriad. .…
morbror; systerson; frände. SJ 15 ( 1428) han är min magh oc min oom Al 10283 . " the fäddara oc oma (om de Tyskar som kommo in i Sverige unde…
, se um.
L.
omak, besvär, vedermöda. " hwi skal iak hafwa omak mädhan iak maa hafwa hwilo " Bir 1: 261 . " for thins krops omak ok oro gak jn j…
och m.? (Stb 2: 346 (1489), 410 (1490), 3: 129 (1493) omak, besvär. vedermöda. huilikin lenger siter . . . oc gör gierþä folke vmak SvGst 67 . ATb…
omaka sik , omaka sig, besvära sig. at ey systrana thorfua sik ther medh omaka oc hindra VKR 38 . - omaka sig, göra sig besväret att begiva sig. vi…
omaka, oroa, besvära. " assilire til gaa och omako " GU C 20 s. 40 . importunare omagha GU C 20 (hand 2) s. 16. ib s. 51 . " molesta…
vållande omak, besvärande, besvärlig. molestus omkande GU C l20 (hand 2) s. 151.
1) vedermöda, svårighet, obehag. " frälste idher aff allan omaka " Iv 3218 . " tholom vi här pino ok digher omaka " ib 4220 . &…
1) vedermöda, svårighet, obehag. " at the honum icke omake göre eller göre lathe " STb 5: 175 ( 1517) .
häftigt, våldsamt. " the twa sik omaklika tha rördho " Iv 2362 . " omaklika the til saman rände " ib 4913 . omakliga monde han…
häftigt, våldsamt. EK 3846 (var.).
, se omak.
, se omak.
utan laga kraft, ogiltig. item skal oc thet morghengaffuo breff . . . döth wara oc omaktokt äpter thenna dagh SD NS 3: 507 (1419).
omalen. " j qwintin camfer omalitt " LB 7: 325 . " thagi omalin senap " ib 2: 10 .
fri från kfraf. honum ganzlika nödhlös halda oc omandan SD NS 1: 446 ( 1405) .
K. F. Söderwall, Ordbok öfver svenska medeltids-språket, Band I–II (Lund: Svenska fornskriftsällskapet, 1884–1918).
Kvalitetsstatus hos Språkbanken: Uppslagsorden är kontrollästa efter manuell inkodning, men övriga delar av artiklarna är inte korrekturlästa.
K. F. Söderwall, W. Åkerlund, K. G. Ljunggren & E. Wessén, Ordbok öfver svenska medeltids-språket. Supplement (Lund: Svenska fornskriftsällskapet, 1925–1973).
Kvalitetsstatus hos Språkbanken: Varken uppslagsord eller övrig artikeltext är kontrollästa efter manuell inkodning.
Båda digitala datamängderna tillhandahålls av Språkbanken Text (Göteborgs universitet) under Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell (CC BY 4.0) ↗. Fornsvenska Studielabbet har indexerat LMF/XML-filerna med bibehållen källtext, kompletterat med normaliserade söknycklar och dokumenterade teckenalias (þ/th/dh, æ/ä, ø/ö) samt sammanlänkat enkla korshänvisningar. Inga nya betydelser eller moderniserade definitioner har lagts till.
Þ (inklusive uppslagsord på th-) ett eget kapitel allra sist i alfabetet, efter Ö.Ä-kapitel i soederwall-supp.xml, medan supplementets V-kapitel saknas i XML-underlaget.