ofhalda1
v.(verb)fsvm--ofhalda..vb.1Källans artikeltext (1 betydelsemoment)
Historisk källstavning bevarad · ingen automatisk modernisering- L.
41 744 källartiklar ur Språkbankens digitala LMF-utgåvor · Huvudverk (22 572) & Supplement (19 172)
L.
L. 1) för hård, för sträng. j ärin alt off hardhir scriptare ST 425 . - med dat. war ekke thinom vndirdanom off hardhir ST 383 . 2) för sträng, för…
L. 1) för hård, för sträng. äffthir thet ath the hördhe ath lagen woro thim off hardh tha bodhe the ffor gwdz . . . skwl ath wi skwlle sse offwir m…
L.
för het. ey skal tyn mater wära offheter LB 3: 37 . " aff affhetom math ib 99. aff affhete batzstofwo ib. - n. adv. för hett, för ifrigt, för…
L.
- n. adv. nokra the articulos vtwijsa och liusliga vttyda, i thet til thenne daghen hafwer statt märkeliga ok ofhändt bade kyrkione och ridderskape…
L. 1) för hög, för stor el. betydlig. mik til off höghan skadha Fl 896 . 2) för hög, för svår. läk tik ey i the ting som tik äru ofhögh iui tina ma…
för högfärdig. Bu 150 .
ofjädrad. bildl. framfördhe ofidrat (impennatum) ordh Bir 2: 124 .
- n. adv. för mycket, för häftigt. gauos ofidhart fram Bu 16 .
för illa. mik thykker thz ofilla vara Iv 4987 .
för illa. hawir iak hans budhordh alt loff illa haldet SvB 235 (b. av 1500-t.).
[Fdan. ufindelig, omärklig] 1) osynlig, omärklig. fides är hoghin haffwa hänghiande j hälgho ärffwodhe, aff loffwadha thinga sannindh draghandhe, t…
ofjädrad. GU C 20 s. 429 .
ofjällad. Sex ekon tr 269 .
för kall. ey skal tyn mater wära offheter . . . oc ey affalir LB 3: 37 .
för yster el. uppsluppen. at godhe skulin ey ostadhughe wardha älla ofkate af ofmykle glädhi Bir 1: 260 . " at kötit vardhe ey ostyroght älla…
allt för kräslig. mot ofmykle oc ofkräselike ätan ok drikkan MP 1: 267 .
för kär. han hafuer hänne alt offkära Fl 254 . - mycket kär. han hafdhe ofkiäran en mästara som heth wlpi[a]nus Bil 392 .
för låg. waaro tha waghn hiwlen off lagh MB 1: 317 .
1) för lång. om rum. war thz (trät) annatthiggia oflanght eller ofskamt Bil 88 . " bära ofstunt älla oflang klädhe " MP 2: 133 . ) för lå…
trög. " man vardher ther af (af för mycken mat) thunger ok oflitelikin badhe til at läsa ok annat göra thz som väl tilbordhe " Ber 250 .
1) för liten. om rum. än han hawer offlitla eller offstora eller wranga näsa MB 1: 370 . " miin klädhe äru offlitin thik " Fr 3026 . MB 1…
för mycket blyg. then ther . . . wid hedninga war ey alt oblyger RK 1: 1344 .
som icke kan undflys el. undgås, ound. komaskolande doom (näml. är) oflylikin (inevitabile) Bir 3: 321 . MP 2: 180 . " vtan vanlika ath klostr…
omöjlig att undlfy el. undgå. ok swa filadhe gudz oflyeligin foresyyn som han lofuat hafde J Buddes b 76 .
avlägsen, i fjärran. celeuma carmen supernorum visa offleghin GU C 20 s. 93 . (Fallet borde rätteligen ha uppförts under ett afläghin).
för länge. thz är äkke höwizst blifwa här oflänge Bo 214 . ib 250 . MP 1: 5 . MB 1: 162 . Fr 1689 . MEG (red. A) 56, (red. B) 60. EG 64 .
för längre. Jfr T. Johan nisson, Verbal och postverbal partikelkomposition s. 258. MP 3: 155 .
oblat. " saa jak eet altara . . . ok kalk mz viin ok vatn ok brödh j oflätis (hostiæ oblatæ) liknilse a altareno " Bir 3: 470 . " i…
Jfr öfläte.
för lätt, för svag. til stridha är han alt offlät Al 1361 . - n. adv. till allt för lindrigt el. billigt pris. idhradhis iak thet sama godz alt ofl…
för mäktig. mine ovine äru ofmaktoghe Bir 1: 196 .
för mäktig. war min wärn . . . at diäffwllin, oc hans ängla wardha ey offmaktoghe (hs K: loffrike ) ower mik SvB 354 (omkr. 1500).
för mången. - pl. för månge. hafwande vidherthorftelica thiänara . . . ok ey ofmanga Bir 3: 457 . äre the alt offmange, som allan sin hugh läggia t…
för mången. Jfr T. Johannisson, Verbal och postverbal partikelkomposition s. 257 f.
, affmattes) adv. öfvermåttan. j ena affmattes könsteliga sengh Lg 3: 459 .
L. 1) för stor, för mycken. ofmykin moghe SD 1: 670 (1285, gammal afskr.). the sculdo them ey ofmykin träldom göra Bil 862 . af of myklom sömpn Bir…
L. Jfr T. Johannisson, Verbal och postverbal partikelkomposition s. 258 f. 1) för stor, för mycken. at hafwa knyff eller naall, är ey syndh, än aff…
K. F. Söderwall, Ordbok öfver svenska medeltids-språket, Band I–II (Lund: Svenska fornskriftsällskapet, 1884–1918).
Kvalitetsstatus hos Språkbanken: Uppslagsorden är kontrollästa efter manuell inkodning, men övriga delar av artiklarna är inte korrekturlästa.
K. F. Söderwall, W. Åkerlund, K. G. Ljunggren & E. Wessén, Ordbok öfver svenska medeltids-språket. Supplement (Lund: Svenska fornskriftsällskapet, 1925–1973).
Kvalitetsstatus hos Språkbanken: Varken uppslagsord eller övrig artikeltext är kontrollästa efter manuell inkodning.
Båda digitala datamängderna tillhandahålls av Språkbanken Text (Göteborgs universitet) under Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell (CC BY 4.0) ↗. Fornsvenska Studielabbet har indexerat LMF/XML-filerna med bibehållen källtext, kompletterat med normaliserade söknycklar och dokumenterade teckenalias (þ/th/dh, æ/ä, ø/ö) samt sammanlänkat enkla korshänvisningar. Inga nya betydelser eller moderniserade definitioner har lagts till.
Þ (inklusive uppslagsord på th-) ett eget kapitel allra sist i alfabetet, efter Ö.Ä-kapitel i soederwall-supp.xml, medan supplementets V-kapitel saknas i XML-underlaget.