nedhan1
(substantiv)fsvm--nedhan..nn.1Källans artikeltext (1 betydelsemoment)
Historisk källstavning bevarad · ingen automatisk modernisering- ? Jfr nidhan.
41 744 källartiklar ur Språkbankens digitala LMF-utgåvor · Huvudverk (22 572) & Supplement (19 172)
? Jfr nidhan.
, se näflisker.
nejonöga. " the sädo honum neghinöga thz allom hans här mon öff[r]ith at nöghia swart neghinögha war swa stort thz hwart et wogh . . . halff t…
nejonöga. 2 marc for 1/2 thonno näginöghon VKJ Bil 283 ( 1466) . SpV 111 . " ther dyy bothn är triffwas wäl lkroppor loc swthara, aal. näyenög…
nek, sädeskärfve. . miin neek sytis standa, oc idhera neker om kring bugha hnne Mb 1: 229. St 3976. bära rätuisonna nekir Gr 277 .
L. Jfr kornnek.
L. 1) neka (att ågot är sant). gywer höwetmnnen nakrom þäs sculd at ha swa györ, oc han nekär SD 5: 478 (1345, nyare afskr.). med prep. for. neekar…
l: 1) neka (att något är sant). - med prep. for och sats inledd av at. thet ffath iärn . . . ssom lasse köppman näkadhe ffore ath thet kom allere i…
1) nekande. Ber 278 . 2) förneknde, påstående att icke kna o 219.
neck. " thro . . . oppa nek St 31. "
näck. " neptunus . . . näkker apud nos dicitur deus maris " GU C 20 s. 350 .
1) nekande, vägran. " vm hinder ok nekilse vm syna vtferh " Lg 3: 531 . 2) förnekelse, försakelse. " gudz vilia lydhna oc sins eghin…
2) förnekelse, försakelse. altidh öktis thera pina, fför tronna. hopsens oc kärleksens nekilse JMPs 242.
,n. nekande, afslg. om then neordh om jakthen BSH 5: 303 ( 1508) .
L.
nesa, skam. " är th . . . huariom ädla oc byrdughom herra dyghr blyghd ok nesa, heta ok wara stafkarla kunungur " KS 77 (191, 85) . "…
motsägelse, invändning. " naar mik . . . täkkis thz fornempda gotz . . . igenlösa tha skal iak . . . thess fullelika maakt haffua . . . vtan a…
1) säga nej (till), neka, förneka, icke erkänna. huikit tha strax joan nekade och nesade högelica SJ 2: 130 ( 1439) . STb 2: 482 (1490). hans sten…
motsägelse, invändning. " wtn all wara arffua nesägn " SD 5: 166 (öfvers- öo handskr. fr. början af 1400talet). vtan alla nesägn ib NS 1:…
motsägelse, invändning. " att the måge mine foghata . . . vthan alla neisegen affsettia " Bjärka-Säby 357 (384, senare avskr.). wtan alt…
, nekande, vägran, motsägelse. wtan al hiälpredhe ok nwsegnin SD NS 1: 107 ( 1402) .
nekande, vägran, motsägelse. vtan alla meysäningh oc lengremer fortöffring och vtan alt argth Svartb 334 ( 1431) .
nytta, fördel. " han haffwer aff androm neeth " MD S) 295. Jfr nyt.
L. Jfr neka.
hindra. Se E. Noreen, Meijerbergs ark. f. sv. ordforskn. 6: 35 f. at elden sculde neefua ok fradrifwa croppana fra paradiso SvKyrkobr (Lucd B) 143 .
nej! Se Sdw 2: 1273. tha ssadhe the ther nyg tiil GPM 2: 326 ( 1509) .
, se nidhvärk.
niþiar arf (nidir, nidia-, niþär-, nidher-), niþiar eþer (niþia-),
förbittring, bittrhet, fiendskap, afund. the striddo aff niidh ok aff haat Al 1025 . ib 2437 . " awund ok nidh lyghn ok hk thz görs marghom a…
L. Jfr niþar, näþar.
lL. nedan. Se K. G: Ljunggren, Ark. f. Nord. Fil. 67. all jmpilse göris pa manas til wäxilse oc ey pa nädhenne PMSkr 326 . j nädenne nw hwgges skog…
bitterhet, avund. Jfr O. Thorell, Fem Moseböcker på fornsvenska s. 204.
1) hata, vara fiende till. gudha skulu idher hat oc nidha Al 7321 . 2) misshandla? han badh them fast . . . thz the skullo swinin nidha stinga them…
nedsätta, förnedra? waro j then samma tidhä riddarskap och ärä nidhatt (fel för nidhratt? hs. A nidhrat) swa, at man näplikä matthe faa then thet w…
L. 1) nedifrån. " aff the wäto, som solinna gisla lypta nidhan mz sik gen himpnom " MB 1: 314 . alzwaldogher gudh ha giwe thik sina signi…
L. A) adv. 2) nedtill. " tridzor swarffwadhe bredhe affwan oc smale nädhan " PMSkr 505 . ib 569, 571 . item honom, som mwradhe nedana oc…
, av. L.
långt ned, djupt. gudh sithir offwrla ok seer fult nidharla GO 964 . thz (@: trätit) feste nidhirla rötena MP 1: 236 . jak weth . . . ekke . . om w…
, se nidhre, adj.
L. 1) ned, nedåt, ner. iordh är thung oc wil nturlika nidher MB 1: 38 . röras the hwarce op eller nidher ib. lösa swa mangghan krop aff helwithe vp…
K. F. Söderwall, Ordbok öfver svenska medeltids-språket, Band I–II (Lund: Svenska fornskriftsällskapet, 1884–1918).
Kvalitetsstatus hos Språkbanken: Uppslagsorden är kontrollästa efter manuell inkodning, men övriga delar av artiklarna är inte korrekturlästa.
K. F. Söderwall, W. Åkerlund, K. G. Ljunggren & E. Wessén, Ordbok öfver svenska medeltids-språket. Supplement (Lund: Svenska fornskriftsällskapet, 1925–1973).
Kvalitetsstatus hos Språkbanken: Varken uppslagsord eller övrig artikeltext är kontrollästa efter manuell inkodning.
Båda digitala datamängderna tillhandahålls av Språkbanken Text (Göteborgs universitet) under Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell (CC BY 4.0) ↗. Fornsvenska Studielabbet har indexerat LMF/XML-filerna med bibehållen källtext, kompletterat med normaliserade söknycklar och dokumenterade teckenalias (þ/th/dh, æ/ä, ø/ö) samt sammanlänkat enkla korshänvisningar. Inga nya betydelser eller moderniserade definitioner har lagts till.
Þ (inklusive uppslagsord på th-) ett eget kapitel allra sist i alfabetet, efter Ö.Ä-kapitel i soederwall-supp.xml, medan supplementets V-kapitel saknas i XML-underlaget.