41 744 källartiklar ur Språkbankens digitala LMF-utgåvor · Huvudverk (22 572) & Supplement (19 172)
Se mäthet.
ogiltig. " them (ɔ: breff) gör jak dödh ok mactlöss " SD NS 1: 102 ( 1402) . ib 474 ( 1405) . BSH 2: 116 ( 1400) . Jfr maktalös.
ogiltig. FMU 1: 392 ( 1384) .
maktlöshet, brist på stridskrafter. saa wij engen tillfele haffua i nogra motta her lengre duelias för macktlösa sculd BSH 5: 11 ( 1504) . för makt…
1) mäktig, egeande förmåga, i stånd (att). med inf. thu äst maktoghir värna mic KL 288 . Bo 221 . " maktoghir . . . at göra alt thz han vil &q…
1) mäktig, ägande förmåga. Saml 6: 157 . - med gen. haff miskund ower mina syndher, som thu ympnith thäs maktogher är SvB 152 (omkr. 1500). 2) mäkt…
makt, välde. " all min bristilse oc wanskilse antwarda thinom hälgasta wilia oc thine fulkommelikaste maktoghet " Su 156 . Jfr mäktoghet.
mackt smörilse )? n. pl.? kraftig salfva? ted är god mackt smörile (för macktogh smörilse?) LB 7: 321 .
makulerande, överstrykande. " llitura . . . idest delecio uel feditas literrarum booghstaffua aff skrapan oc maculeran " GU C 20 (hand 2)…
mal. " han som lägger malörth i syn kläden, them skär ey maalen " LB 7: 2 . fordriuer hon (malört) möl ib 5: 80 . the ting som ey skule s…
L. 1) mål, talförmåga. fik han atar mal Bu 174 . " miste hon eigh malet " ib 506 . Bil 235, 853 . KS 2 (4, 2) . MB 1: 95, 291, 413 . MP 1…
L. 1) punkt, märke, fläck (jfr Mnt. mål). haffuir maghon maal eller blicke pa ögath LB 7: 208 . 2) märke, punkt mot hvilken en rörelse el. verksamh…
mal. koll. cledher, benckia, dyner, bonada och andra jngedömer, som aff maal och matk fordherffues kunno STb 4: 72 ( 1505) .
L. 1) mål, talförmåga. " jdeoma . . . proprietas loquendi in qualibet lingua wlgariter mool " GU C 20 (hand 2) s. 7. thät (ɔ brännvin) är…
L. 1) punkt, märke, fläck. thät (ɔ brännvin) . . . fördriffuer blandadh i öghon och alla handha mal i öghon SEc ekon tr 274. ib. 2) märke, punkt mo…
mala, krossa till smådelar el. pulver. baldach hans guþ la viþ iorþ ok malin i muld Bu 209 . " at þu bryt ok mal i miöl þätta bilätte " i…
1) måla, färga. " didrik konungs skioll war malat mz röda ferga " Di 128 . - (?) II maladhe blws FH 5: 36 ( 1466) . 2) måla, afmåla, afbi…
mala, krossa till smådelar el. pulver. GU C 20 (hand 2) s. 151. sod aff malin rogn Brasks Matordn 14 . tak cenober oc mal mädh lin olyo PMSkr 431 .…
1) måla, färga. SSkb 235 (1506-07). sidan maala mädh the wathenno j hwilko tw molth gwlbadhen PMSkr 431 . - förse med målade bilder el. mönster. en…
impf. molte ) , *mala af imperf . maalte ) *mala til , genom mätning tillerkänna. tha molte the . . . margit til . . . xi!UDDA_TECKEN? alin ved gat…
, se malio harnisk.
målning, afbildning. " hon wille alexandrum se eller hans malan " Al 7822 .
målare. " han hafdhe när sik thera handa malara at nar the maladho nakars thingx äpteliknilse älla biläte. tha syntis thz ey vara biläte, vtan…
målare. ss tillnamn. " olaf malare " ATb 1: 68 ( 1457) . KTb 123 ( 1465) , 166 (1483?). SSkb 21 (1501-02). Jfr mästar malare.
= malata, thz är aff gamalt (Cod. B offgamalt 561) malat aff natwro draghit MB 1: 362 .
eg. opasslighet, sjukdom; spetälska. " thz war skabber oc ey malata " MB 1: 362 . " henna köt war halfft ätith aff malatu " ib…
MB 1: 33] spetälsk. han är malata MB 1: 361 . " döma han sannelika malata " ib 362 . ib 363, 371, 396, (Cod. B) 553.
spetälska menniskor. malata folk skulle bortkastas aff manna samfund MB 1: 396 . ib 507 .
skymf el. lyte som spetälska medförer. hafdhe thiin syster fangith malata last oc blygdh aff sins fadher blodhe MB 1: 396 .
. n. liknelse el. tecken till spetälska. finder prester at malata likn är gangith mz skinanda lite iämpt fra iessa oc til ilia MB 1: 362 . " f…
= malata likn. seer prester malata likne a hans lwdh MB 1: 361 .
tecken till spetälska. MB 1: 362 .
spetälska. MB 1: 361, 362 .
spetälska. MB 1: 469, 507 . LB 2: 59 . Jfr malatsot.
spetälskt ställe, af spetälska angripet ställe på kroppen. seer prester . . . malata stadhin meer inswnkin än annath köt om kring Mb 1: 361.
tecken till spetälska. MB 1: 362 . Jfr malato tekn.
= malata, adj. nw är henna halwer likame malatin MB 1: 396 .
spetälsk man. leo lagdhe mallat (senare ändradt till en spitälskan) man j sina sängh Bil 775 .
spetälska? hysteri? sinaps rökir . . . sigx wara godher fore malath soot ok fore krampo soot (steræ causas sicando jware) LB 4: 345 ; jfr Rydqvist…
Jfr malsatti.
K. F. Söderwall, Ordbok öfver svenska medeltids-språket, Band I–II (Lund: Svenska fornskriftsällskapet, 1884–1918).
Kvalitetsstatus hos Språkbanken: Uppslagsorden är kontrollästa efter manuell inkodning, men övriga delar av artiklarna är inte korrekturlästa.
K. F. Söderwall, W. Åkerlund, K. G. Ljunggren & E. Wessén, Ordbok öfver svenska medeltids-språket. Supplement (Lund: Svenska fornskriftsällskapet, 1925–1973).
Kvalitetsstatus hos Språkbanken: Varken uppslagsord eller övrig artikeltext är kontrollästa efter manuell inkodning.
Båda digitala datamängderna tillhandahålls av Språkbanken Text (Göteborgs universitet) under Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell (CC BY 4.0) ↗. Fornsvenska Studielabbet har indexerat LMF/XML-filerna med bibehållen källtext, kompletterat med normaliserade söknycklar och dokumenterade teckenalias (þ/th/dh, æ/ä, ø/ö) samt sammanlänkat enkla korshänvisningar. Inga nya betydelser eller moderniserade definitioner har lagts till.
Þ (inklusive uppslagsord på th-) ett eget kapitel allra sist i alfabetet, efter Ö.Ä-kapitel i soederwall-supp.xml, medan supplementets V-kapitel saknas i XML-underlaget.