miuklikhet1
(substantiv)fsvm--miuklikhet..nn.1Jfr ödhmiuklikhet
Källans artikeltext (1 betydelsemoment)
Historisk källstavning bevarad · ingen automatisk modernisering- Jfr ödhmiuklikhet.
41 744 källartiklar ur Språkbankens digitala LMF-utgåvor · Huvudverk (22 572) & Supplement (19 172)
Jfr ödhmiuklikhet.
mjukna, blifva böjlig el. smidig. tha skal man arbetha och vanka, ath kroppen miwknar LB 7: 97 . ib 81, 168 .
länd, höft. läg thina hand vnder mina miädiu (för mjädm; Cod. A länd 203) MB 1: (Cod. B) 54 7 . " aff the släkt (som aff thässe) miädhunne (fö…
, se miolk.
mjälte. " til thäs miältin sätz RLB 1: 98. är miälthin siwkir " ib 5: 292 . " wydh bolda j mälta " ib 4: 344 . " fore böld…
mjälte. GU C 20 (hand 2) s. 83. thät (ɔ brännvin) fördriffuer och sywkdom aff lwngone och mätonom och lewerne Sex ekon tr 274 . Jfr milt, milter.
mjälte. widh bwlnan myälth LB 2: 50 . Jfr milter, miälte.
L. mjärde, af garn el. spröten gjordt fiskredskap som utsättes i vattendrag och som är försedt med så inrättade ingångar att fisken icke hittar ut…
miärde . myärd(h)e . märde VKU 26 ( 1542) ; -a Arnell Brask Biⁱ 28. marde STb 4: 356 (1514)), miärdhre (mierdhre: -anom Svartb 202 (omkr. 1390?). m…
mjärde. " tha waerth then miärdhoren waldher for laxafiske " Svartb 363 ( 1438) . sidhan bygdhe for:de böndher annan miärder lika storan…
L. Jfr miärþe.
, se märgher.
, se mäta.
, se mätskal.
, se mio-.
sandslätt, sandhed. Se I. Lundahl, Göteborgs Högskolas årsskr. XXXVI 3: 20 ff.
HSH 15: 12 (1526? Brask).
1) sinne, upprördt sinne, sinnesrörelse, ifver, vrede, häftighet. haldha sit modh Bil 350 . " gat hon ey länger haldit sino modhe mz hofue &qu…
1) sinne, upprört sinne, sinnesrörelse, iver, vrede, häftighet. then skade och owilie . . . johan giort hae jn på claus j theris hastoge modh STb 5…
Se Sdw 2: 1269.
1) blifva ifrig, lifvas, eldas. som hiorten modhas fore en hind swa röris ok alexanders logh Al 33060 . 2) vara stolt, yfvas, högmodas. hiärtat han…
2) vara stolt, yvas, högmodas. at . . . han skuli af formandz döme modhas oc vphöghias i sino hierta Hel män 114 . - Jfr saktmodhas samt for-, hogh…
upprörd (i sinnet), uppskakad, orolig. philippus waknar war mykith moodh Al 319 . - oroad, besvärad, medtagen, plågad. hans hiärta var aff angir mo…
medtagen, utmattad, matt, trött. " han haffde them (ɔ: jakthundarna) och mästirlika godhä the siælden watho modhä " Fredrik ed Noreen 57-…
L. Jfr möþerni.
L. 1) mödernesläkt. " breffwit ssom han haffdhe gäffwit ssin stiwffsson erik mörk wm retthe fiärdhirne och hans retthe modhirne " ATb 2:…
moder och dotter. Lg 1025 . Jfr mödhghor. moþna häfþ, L.
L. 1) moder faþer ok moþer satto barnet niþar a guluet Bu 5 . haua han . . . iui faþor ok moþor liuvan ok käran ib 74 . " minna moþor möþa: ho…
1) moder. kronan teknar at hon är drotning oc fru ok modhor (bir. modher) änglanna konungx Nio kap ur Bir 23 . gudz modher ib 27 . " andre sön…
Jfr barna modhirska.
1) häftig, bitter, modig. fälde han swa modhogha taar MD 189 . 2) stolt, högmodig, öfvermodig. at han . . . sinom höghfärdogha hugh oc modogha köti…
Jfr hogh-, thola-modhogher.
Jfr högh-, sakt-modhoghet.
Jfr hoghmodhoghet.
moderligen. Su 376 .
1) moderlig, som tillhör el. höfves en moder. af modhirlike varkunnan Bo 164 . " af modherlicom kärlek " Bir 4: 141. KL 352 . Bo 5, 244 .…
1) moderlig, som tillhör el. höves en moder. GU C 20 (hand 2) s. 124. - som b ör visas en moder. sonen . . . hjänne bewiste modherlika (maternam) w…
moderlighet, moderskap. " tha gaff jomfru maria henne alth thz godha som hon haffdhe forskullath, jämwäl sins jomfrudoms modherlighet (materna…
eg. håglös; domnad, maktlös. kroppin vardher ther af (af för mycken sömn) latir. skiälin slioo. hiärtat swa som modhstulit Ber 251 . - borttagen, l…
allvar. " temperadhe hon sins hiärta moelikhet ällar söfftidelikhet " Lg 3: 406 . " wm nakor människia som bedhis intaghas til renli…
K. F. Söderwall, Ordbok öfver svenska medeltids-språket, Band I–II (Lund: Svenska fornskriftsällskapet, 1884–1918).
Kvalitetsstatus hos Språkbanken: Uppslagsorden är kontrollästa efter manuell inkodning, men övriga delar av artiklarna är inte korrekturlästa.
K. F. Söderwall, W. Åkerlund, K. G. Ljunggren & E. Wessén, Ordbok öfver svenska medeltids-språket. Supplement (Lund: Svenska fornskriftsällskapet, 1925–1973).
Kvalitetsstatus hos Språkbanken: Varken uppslagsord eller övrig artikeltext är kontrollästa efter manuell inkodning.
Båda digitala datamängderna tillhandahålls av Språkbanken Text (Göteborgs universitet) under Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell (CC BY 4.0) ↗. Fornsvenska Studielabbet har indexerat LMF/XML-filerna med bibehållen källtext, kompletterat med normaliserade söknycklar och dokumenterade teckenalias (þ/th/dh, æ/ä, ø/ö) samt sammanlänkat enkla korshänvisningar. Inga nya betydelser eller moderniserade definitioner har lagts till.
Þ (inklusive uppslagsord på th-) ett eget kapitel allra sist i alfabetet, efter Ö.Ä-kapitel i soederwall-supp.xml, medan supplementets V-kapitel saknas i XML-underlaget.