matta1
fsvm--matta..e.1Källans artikeltext (1 betydelsemoment)
Historisk källstavning bevarad · ingen automatisk modernisering- , se mat.
41 744 källartiklar ur Språkbankens digitala LMF-utgåvor · Huvudverk (22 572) & Supplement (19 172)
, se mat.
matta, täcke. j them (ɔ: sengana) hafwin halm oc ofuir halmin hafwin matto ellir biörnskin VKR 10 . Su 152 . - (?) iac vil hällir brodhors eluaij m…
matta, täcke. " lingan binda matter i stadhen with sina iij (3) marck. binde them pa malmana Stb 1: 437 (1460, Burspr.). han skulle bitala lme…
n. ? mässing. electrvm mässingh ok mattan GU C 20 s. 212 .
eg. smak af mat; välsmakande rätt, läckerhet. hungr skal wäkia tina goma, ok ey många handa mat täfla (sapores) KS 24 (58, 26) .
? matskål? mensorium ii bord dugh oc macrogh (trol. fel för för madtrogh) GU c 20 (hand 2) s. 133.
vers som läses före en måltids början. skulu the ey dirffuas at säthia sik til bordh, för än the hafua läsit maat wersin oc bordh signilsen _Bir 5:…
matask. GU C 20 (hand 2) s. 137.
kanske, möjligen. " forsan forsitan fortassis vel fortasse aduerbia dubitandi maawelskee " GU C 20 s. 286 . Jfr maske.
1) kanske, till äfventyrs. thz kan maxan (forisan) swa vara at han skiffther ällir byther nw roffwt MB 2: 83 . 2) nästan. " at han for räddogh…
2) nästan. " cominus . . . när vthan aather wändho genstan maxa ok nw " GU C 20 s. 128 . pene . . . mäxan ok nestan scilicet fere b s. 427.
, se mäþ.
, se mädh.
Jfr arfmedhel.
medellöshet? tha bärsmen githa ey längre bärgit idkath for medelöso skul Sd 4: 749 (1340, nyare afskr.).
, se midhalmata.
, se midhalthing. medhelvin, se midehalvin.
medianåder, blod åder framför armbågsleden. sidhan tok han fram then högra armin ok lot mediana wpsla Prosadikter (Sju vise m B) 195 .
ther hittas stena som hetha medisi och metallir och [off] them stenom thagha orma sin vngdom hoo som bär medisi a sinnom fingrom han synes altith v…
, se mäiegreve.
mejram, växt av släktet origanum Lin. " si possetit disponere nobis aliqua semina specierum pro orto charum esset . . . presertim rosamariin t…
, se mälla.
, se mällom.
pergament; urkund skrifven på pergament, pergamentsbef. sändher jak edher then membranan ighen BSH 5: 370 ( 1509) .
L. 1) ondt (i fysiskt hänseende); men, skada. at þu gör aldregh noquorom men þär mik þäna Bu 20 . ängte men giorþe þe pina hanom ib 176 . ib 500 .…
skadlig, fördeflig, som gifver anledning till förargelse? nu ffaller broder på gatwsten sa han stötthe sith skenoben böthe broder ather i gen !UDDA…
1) allmän, gemensam, alla gällande. for thz mena besta MD (S) 245 . " pa eth menth lansstingh " BSH 5: 347 ( 1509) . " hwlle wij her…
se män.
L. 1) onst (i fyskt hänseende), men, skada. thänna siälina skad ok wada wiste propheten dauid mädh sik til hinder ok men MP 4: 180 . 2) ont (i mora…
, ajd. skadlig, fördärvlig, som ger anledning till förargelse? Jfr K. G. Ljunggren, Adjektivering av substantiv i svenskan 46 ff., SAOB: M 766 (ofä…
? sammanträde, möte. Se Sdw 2: 1267 och jfr mene?, n. ib 31 .
se män.
, adj. 1) allmän, gemensam, alla gällande. ther i landihit skal haldas en tiidh vm äreth en mene rätgng som ma kalla landz räth Svartb 350 ( 1435)…
L. 1) skada, vara till men el. olägenhet. med dat. menar thz ekke andrum diwrom at thera hiärne är waater MB 1: 114 . 2) föröda, döda. " med a…
1) mena, tänka, tro, anse. mento (cogiabant) swa at the skullo han äntigia hawa giort ledhan keysarenom älla iudha moghanom Bo 149 . Lg 66 . menar…
L. 3) förmena, förhindra, förbjuda. Se Sdw 2: 1267.
1) mena, tänka, tro, anse. SE R: Pipping, Kommentar t. Erikskrönikan 705. SpV 325 . " apostolin sigher opfyllin mina glädhi at j maghin smaka…
samling, sammanträde. " haffwe myn herres tysker haldet tiit och opt[a] me[ne] wndher siig " BSH 5: 185 ( 1507) . " kallade the mik…
tanke, vilje, åtundan? til diärffheet far han tha mena Al 7162 .
(Al 7162), sannol. fel för nime. Se E. Noreen, Arkiv f. Nord. Fil. 45: 221 f.
K. F. Söderwall, Ordbok öfver svenska medeltids-språket, Band I–II (Lund: Svenska fornskriftsällskapet, 1884–1918).
Kvalitetsstatus hos Språkbanken: Uppslagsorden är kontrollästa efter manuell inkodning, men övriga delar av artiklarna är inte korrekturlästa.
K. F. Söderwall, W. Åkerlund, K. G. Ljunggren & E. Wessén, Ordbok öfver svenska medeltids-språket. Supplement (Lund: Svenska fornskriftsällskapet, 1925–1973).
Kvalitetsstatus hos Språkbanken: Varken uppslagsord eller övrig artikeltext är kontrollästa efter manuell inkodning.
Båda digitala datamängderna tillhandahålls av Språkbanken Text (Göteborgs universitet) under Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell (CC BY 4.0) ↗. Fornsvenska Studielabbet har indexerat LMF/XML-filerna med bibehållen källtext, kompletterat med normaliserade söknycklar och dokumenterade teckenalias (þ/th/dh, æ/ä, ø/ö) samt sammanlänkat enkla korshänvisningar. Inga nya betydelser eller moderniserade definitioner har lagts till.
Þ (inklusive uppslagsord på th-) ett eget kapitel allra sist i alfabetet, efter Ö.Ä-kapitel i soederwall-supp.xml, medan supplementets V-kapitel saknas i XML-underlaget.