läsare1
(substantiv)fsvm--läsare..nn.1Jfr ivirläsare
Källans artikeltext (1 betydelsemoment)
Historisk källstavning bevarad · ingen automatisk modernisering- Jfr ivirläsare.
41 744 källartiklar ur Språkbankens digitala LMF-utgåvor · Huvudverk (22 572) & Supplement (19 172)
Jfr ivirläsare.
person som läser. " annath wigxle heter lector. oc är swa mykith som läsare " SvKyrkobr 56 . GU C 20 (hand2) s. 70.
Jfr innan-, ut-läse.
hake till hänglås? HLG 2: 61 (1517).
(läsajern), n. järn varmed man låser. item läsejernith for porten . . . met ij vingor HLG 2: 61 (1517). ib 77 ( 1517) .
en som tillsluter pungen. spordhe ärmethin at hwat theras (djäflarnes) nampn war . . . then tridhie sagdhe jak hether lesepungher jak gör menniskio…
läslig. hon (skriften) är än ospilt oc läslik som första dagh MB 1: 123 . SD N S 1: 151 ( 1402).
läslig. GU C 20 (hand 2) s. 71.
läsning. " nar bokin är owir läsin wardhir badhe bookin ok läsninghin til änkte " Bir 1: 273 . " j tholka boka lesning " ST 2:…
läsning. - liturgisk läsning. SvB 241 (sl. av 1400-t.). - stycke el. verk som läses. som the helgha kyrkia radhir oss j synne läsningh, minz oppa m…
läspa, tala på ett sätt som icke är rent. - part. oc läspandhe twngha wardher wältalandhe Su 110 . " swaradhe pilten mz rent ok clart maall so…
läspande, icke talande rent. brände nakath swa aff sinne tungo, oc wardh fore thy sidhan läsper at maale MB 1: 279 . sT 327. erik konunger80 var no…
läspande, icke talande rent. GU C 20 s. 382 . Jfr läpper.
lassa. " mz matsäkkia mang las the läste " RK 2: 4013 . Jfr lassa.
lassa. PMSkr 297 .
L.
eg. det som läses. 1) stycke ur något af de fyra evanglierna hvilket föreläses vid gudstjensten, evangelisk text, evangelium. war läsin läst j mäss…
L. 1) läst. " ss vigtbestämning. Jfr Falkman, Om mått och vigt 1: 376 f. hon (ɔ: barza) . . . bar väl lxxx [80] läster svar " RK 2: 1763…
Jfr vaþa-, vilia-läst.
eg. det som läses. 1) stycke ur ngt av de fyra evangelierna vilket föreläses vid gudstjänsten, evangelisk text, evangelium. MP 4 . 3. wardhir läsit…
lL. e L. Former, De svenska spannmålsmåtten 78 ff., S. Owen Jansson, Sjöhist. årsbok 1945-46 s. 29 ff. 1) läst. ss viktbestämning. Se Sdw 2: 1263.…
skada, stympa, förderfva. " läster them tan eller ögha " MB 1: 336 . " lan diwr oc läst at limom " ib 475 . " är . . . i l…
1) fullgöra, betala, lemna. thoko saman aff landeno goz ok päninga som thz matte tha lästa Bil 854 . " biwdher han idher . . päninga ok goz mä…
, se laster.
Jfr hosu-, sko-, skoaläster.
Jfr florlästing.
Jfr af-, fäar-lästir.
Jfr lästar bot.
, se lata.
1) beteende, sätt att skicka sig, later. herra vadoyn hadhe önkelik lätä tha han flydde aff thz sträte Iv 748 . " ther var badhe glädhi ok lät…
vanl. pl. 1) beteende, sätt att skicka sig, later. nutus . . . nikkan vily samtykkia lähte ok teeknan GU C 20 s. 367 . - Jfr bova-, hörro-, lös-, p…
lätthet. " fore kropzins lätheth skuld " LB 3: 38 .
1) lätthet. GU C 20 (hand 2 s. 78. 2)lättnad. konungen skall . . . hellr medh tiden förlege almogenom medh någre lättheett för the hielpene som the…
lättja. " nw är annor likamlik läti ok annor andelik " Bir 1: 240 . " som ey wildho til kirkio gaa for läthi skuldh " Pa (Tung)…
lättja. " himerikis glädhi rensandis siälena aff alle läthinna syndh " Mecht 51 . ib l71. J Buddes b 163. JMPs 463.
= läti. Bir 3: 266 . " ath thu wärdoghas vpfylla mina glömsko, lätio oc forsumilse " VNB 18 .
L. försumma? them som wardh latte TB 74 . - refl. lätias, vara lat el. trög. hwru länge wilen j läthias idher förswmandis MB 2: 47 . - varda lat el…
lädhia ) *lätio fulder ,
läthia . refl. impf. pl. 3 p. lätyados PMSkr 130 ), *lätia sik , vara lat el. trög el. ovillig. thz är störstha högfärdogha manna lastir, at them s…
laktuk. mz lätekio (lactucis) ällir androm beeskom yrtom MB 1: (Cod. A 10) 555 .
K. F. Söderwall, Ordbok öfver svenska medeltids-språket, Band I–II (Lund: Svenska fornskriftsällskapet, 1884–1918).
Kvalitetsstatus hos Språkbanken: Uppslagsorden är kontrollästa efter manuell inkodning, men övriga delar av artiklarna är inte korrekturlästa.
K. F. Söderwall, W. Åkerlund, K. G. Ljunggren & E. Wessén, Ordbok öfver svenska medeltids-språket. Supplement (Lund: Svenska fornskriftsällskapet, 1925–1973).
Kvalitetsstatus hos Språkbanken: Varken uppslagsord eller övrig artikeltext är kontrollästa efter manuell inkodning.
Båda digitala datamängderna tillhandahålls av Språkbanken Text (Göteborgs universitet) under Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell (CC BY 4.0) ↗. Fornsvenska Studielabbet har indexerat LMF/XML-filerna med bibehållen källtext, kompletterat med normaliserade söknycklar och dokumenterade teckenalias (þ/th/dh, æ/ä, ø/ö) samt sammanlänkat enkla korshänvisningar. Inga nya betydelser eller moderniserade definitioner har lagts till.
Þ (inklusive uppslagsord på th-) ett eget kapitel allra sist i alfabetet, efter Ö.Ä-kapitel i soederwall-supp.xml, medan supplementets V-kapitel saknas i XML-underlaget.