ländastaþer1
(substantiv)fsvm--ländastaþer..nn.1Källans artikeltext (1 betydelsemoment)
Historisk källstavning bevarad · ingen automatisk modernisering- L.
41 744 källartiklar ur Språkbankens digitala LMF-utgåvor · Huvudverk (22 572) & Supplement (19 172)
L.
L.
L. Se E. Hjärne, Namn och bygd 35: 19 f. Jfr sidh-, vatn-länder.
till rustningen hörande gördel kring länderna. SD 1: 740 (omkr. 1280-talet). meum lendæner quod est kraxta ib 2: 165 ( 1294) . " armaturam mea…
gängse. som aff ålders lends warit haffuer FMU 3: 196 (1440, sen avskr.) . Jfr in-, ut-ländis.
1) längd. " i rum. tedhe han mik längd oc bred hwar jac schulde gudz mönster byggia " Bil 846 . Fl 1240 . Al 7327 . hänna längd war siäxt…
1) längd. li rum. lengden aff hussit . . . xii!UDDA_TECKEN?ᵈᵉ (12 1/2) alin SJ 2: 102 ( 1487) . " wäxte oc öktis länghdom j nio manadha "…
1) från långt håll, fjärran. somlike af them äru längdan (de longe) hijt kompne Bo 88 . ib 89, 188, 230 . MP 2: 182, 185 . Bir 4: (Dikt) 266. ST 14…
2) på långt avstånd. wthan forskullan giffs innebyggiaromen miölkin, ok all j fran är längdan ysälhetin Sp'V 583. 2) långt bort. (Skeppet Arg) sege…
långt förut. " sua som ysias längdom spaþe " Bu 71 .
långt förut, sedan länge. thu vndirstodh längdom mina thanka SkrtUppb 225 . Jfr langdom.
länge. " boþe lägge barnlös " Bu 4 . flygher han ey länge swa höght Bil 157 . " mat thu länge sofwa fram a daghin " Bir 4: 129…
länge. " thet han faar hemd foret först heer oc swa ther han skal llenget (för lengest?) wara " FMU 3: 501 (omkr. 1450). om han liffwer h…
komp. ytterligare yttermera. latir jac . . . her bo dyure oc hans arfwa . . . quitta fore mic . . . fore alle längermer tiltalan SD NS 3: 113 ( 141…
1) förlänga. " han vil äfte sinum skipaþum dom al þing hafa langiä älla stäkia " Bir 4: (Avt) 185. ib 2: 261 . " han länger sit lif…
1) förlänga. llongare längha illa äller dröya GU C 20 (hand 2) s. 96.
? Jfr forlängilse.
? Jfr forlängilse.
länge. " lypte sin vand som han lönte längho (skriffel för länghe? Cod. B, C: langa stundh 924) " Bu 6 .
sköka. " ä sower länia (leno; i den Danska samlingen: lena) til solin skiin synnan in " GO 102 .
? Jfr forlänilse.
*läninga godz -gooz )
Jfr olänkeliker.
kedja, länk. smidha langa länkia Al 1953 . Iv 358 . Jfr gullänker, iärnlänkiar.
kedja, länk. vij öre for krampper oc lenke til bomen Skotteb 414 (1467-68, Kämn). gaffz jacob smed iij mark fför it fat jern j lenker STock Skb 157…
= länker. " mz ene lange länkio " ST 530 . " han hafdhe länkior lätith göra " Al 9197 . ib 9201 . MD 65 . - kedja som på ett fa…
= länker. Mecht 79 . ib Jfr bro-, iärn-länkia.
längtan. " jac hafwer sua mykla länkt fangit til hymirikis t iac gither hwargins gangit " Bil 917 .
längta. " smaswenin thok at länkta vm sidhe " Bil 610 . RK 2 . 5182. sukkom oc länktom af alle makt til vart fädhirnis land Bo 255 . &quo…
längta. - opers. med dat. el. ack. honum länktadhe mykith ther äptir MP 5: 176 . - refl. *länktas, längta. opers. med dat. el. ack the skole fördri…
längtan. " al hänna astundan ok länktan var äpter himerikis brullöpe " KL 324 . " länktan oc astwndan til hans beskasta pino "…
längtan. STb 4: 57 ( 1505) . JMPs 259.
1) småningom, efter hand. bör thik läntelika thz klostreno j gen gifwa ST 481 . " hon liknas widh en niderfallande stadh ällir bygningh, hwilk…
2) varligen, varsamt, i smyg. Se A. Bengtson, Nils Ragnvaldi 158. JMÖ 99 .
lugn, stillsam, varsam. läntelighin (lenta) sälhet tilredhir hoghenom trygghetena SpV 410 .
lans. " mz . . . ländzom " MB 2: 239 . Jfr fyrlänz.
länsa, segla med vinden rätt akterifrån. the lato lenze i same stund RK 2: 3290 .
läpp. Se Sdw 2: 1263. llabrum nidhra läba oc manna läba llabium bli quinno läba oc öffra läba GU C 20 (hand 2) s. 57. Jfr manna-, qvinno-läpa, även…
6), läpp. annar kinbensins ok läpans deel Bir 1: 69 . " thäk ordh skulu vara j minom läpom " ib 3: 34 . ib 1: 10, 68, 2: 15, 3: 136 . MP…
läpp Se Sdw 2: 1263.
K. F. Söderwall, Ordbok öfver svenska medeltids-språket, Band I–II (Lund: Svenska fornskriftsällskapet, 1884–1918).
Kvalitetsstatus hos Språkbanken: Uppslagsorden är kontrollästa efter manuell inkodning, men övriga delar av artiklarna är inte korrekturlästa.
K. F. Söderwall, W. Åkerlund, K. G. Ljunggren & E. Wessén, Ordbok öfver svenska medeltids-språket. Supplement (Lund: Svenska fornskriftsällskapet, 1925–1973).
Kvalitetsstatus hos Språkbanken: Varken uppslagsord eller övrig artikeltext är kontrollästa efter manuell inkodning.
Båda digitala datamängderna tillhandahålls av Språkbanken Text (Göteborgs universitet) under Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell (CC BY 4.0) ↗. Fornsvenska Studielabbet har indexerat LMF/XML-filerna med bibehållen källtext, kompletterat med normaliserade söknycklar och dokumenterade teckenalias (þ/th/dh, æ/ä, ø/ö) samt sammanlänkat enkla korshänvisningar. Inga nya betydelser eller moderniserade definitioner har lagts till.
Þ (inklusive uppslagsord på th-) ett eget kapitel allra sist i alfabetet, efter Ö.Ä-kapitel i soederwall-supp.xml, medan supplementets V-kapitel saknas i XML-underlaget.