lägherböte1
(substantiv)fsvm--lägherböte..nn.1Se Sdw 2: 1263
Källans artikeltext (1 betydelsemoment)
Historisk källstavning bevarad · ingen automatisk modernisering- Se Sdw 2: 1263.
41 744 källartiklar ur Språkbankens digitala LMF-utgåvor · Huvudverk (22 572) & Supplement (19 172)
Se Sdw 2: 1263.
= lägherstaþer. 3. jak wil thar hawa met leger staadh FH 3: 64 ( 1445) .
L. 3) gravställe. SD NS 3: 146 ( 1416) . giffuer . . . for mine foräldress syäler oc for min salighe krops lägerstadha malgha godz Svartb (Skokl) 5…
L. 1) liggplats, sofplats. skiptis them oc rwm hwar the sculu äta oc sowa. oc hafujn läghristadh sik siälfuom VKR 5 . 2) gömställe. stodho snarliga…
= lägherstadher 3. Se Sdw 2: 1263. Svartb 376 ( 1439) .
eg. göra låg, sänka; minska, stilla. " slikan wanda lägde han " RK 1: 508 . " thit eghit ofwermodh läghia " Ber 263 . ihesus lä…
lägel, kagge, aflångt kärl. loth göra hwariom thera eeth baswn j sina höghro hand oc een toman läghil (lechelin; Vulgata, hvarifrån stället är hämt…
lägel. lechitum (för lechitus) . . . läghil GU C 20 (hand 2) s. 70. skinnsäck (för förvaring av vätska). II stora lggla aff lädher Inv Cur Tynnelsö…
lägligt, lämpligt. swa godt godz, som honom swa läglika ligger SD NS 1: 109 ( 1402, nyare afskr.) . ib 498 ( 1405) . BYH 1: 187 ( 1381, nyare afskr…
lägligt, lämpligt. SD NS 3: 56 ( 1415) . " tha tilbynder jach mich . . . swa goth goz i swa godha leghe ther thet honom lägelicha liger i geen…
läglig, lämplig. " hanom . . . swa got godz ii geen läggia, swa läghalikat " SD NS 1: 203 ( 1403) . ib 2: 95 ( 1409). ther thet hänne läg…
Jfr be-, til-läghliker.
belägen het, läge, beskaffenhet. at besee oc förmärkia landzins skipilse oc läghelighet MB 2: 5 . " til at bespeya oc offwir wäghia läghlighet…
belägenhet, läge, beskaffenhet. thät godz skulle ware betre aff le[g]lighet Arfstv 55 (börj. av 1470-t.). Svartb (Skolkl) 544 ( 1481) . STb 4: 85 (…
Jfr aläghn.
lägenhet, förhållande. " ad forhöre hennes vilie oc begnighether " BSH 5: 62 ( 1505) . " for thenne legnighet ib. Jfr läghenhet. "
läghras , = läghias. lughin läghrandhis ST 90 . Lg 472 .
lägra, inqvartera. " vi haffue legred folkit ij thenne ij (2) bir " BSH 5: 156 ( 1507) .
2) lägra, hava olovligt könsumgänge med (ngn). magnus hade lägrad olafs hustrv ATb 1: 59 ( 1456) . STb 1: 13 (1475), 156 (1478). ath han gik fra si…
L. 1) läger, liggplats. " Ber 273. " 2) läge, belägenhet. hanom . . . et annat swa goth godz widher lägya i swa godho leggere, som tätha…
L. 2) läge, belägenhet. " j ortug land ordh myndre en x ore liggendis i suderby i liij leggrä i byn " Uppl Lagmansdomb 81 ( 1493) .
Jfr lägherbot, läghers bot, äfvensom lighris bot.
Jfr a-, af-, for-, nidher-, pa-, til-, undir-, ut-lägning.
1) handlingen att lägg ngt, läggande. pa thet (ɔ ett papper) läggis . . . selffbladh . . . oc är nokorstadz ey tättelika bladhen samman fögath j lä…
läggnät. HSH 14: 71 ( 1479) .
läcka. drypa. vatnitt läcker tr wt idkelica LB 7: 354 .
L. 2) läcka, vara otät. PMskr 64. wm skipith läkker ib 87 . - Jfr utläka.
kagge, kutting. " jtem iij öre en lechalon eticke " Skotteb 418 (1467-68, Kämn).
person som tillverkar mindre laggkärl (kaggar o. d.). ss tillnamn. staffen letholemaker (för lechole-) Skotteb 22 (1460-61; ib 487 översatt med: st…
läkatta skin lecatta- )
lekatt, hermelin. bestiis, dictis vulgariter lekat, vel hermelini Ol. Magnus Hist. de gent. septentr. l. XVIII c. 20.
= läkir. haffdin med sik en läkia RK 1: 2947 (i rimsl. m. räka).
läkeblad, groblad, plantago major Lin. " tak läkeblad " LB 2: 58 . Jfr läkis bladh.
läkebok. " swa mykin wisdom som j läkebokenne scriffuas " LB 2: 60 . Jfr läkiara bok.
1) läkande, botande, bot. hon forgiorþe rikt fäþärne for läkedom a heþna läkera Bu 513 . " ey är än läkedoms time (tempus samitalis) " Bi…
1) läkande, botande, bot. " medela le läghedom " GU C 20 (hand 2) s. 126. synda bätringh är . .. wärldena läkedomber JMPs 306. 2) läkedom…
Jfr oläkeliker.
betalning för läkarevård el. våprd om en sjuk. STb 4: 337 (1513), 5: 34 (1515). ath . . . knut . . . skal med sin swen claus förnöie sone ix mark i…
läkande plåster. LB 7: 326 .
läka, hela, bota. " han . . . läkte siuka " Bu 100 . " nw läkir thänne här a varom höhtidhis dagh. lama män. halta. döfua. blinda. l…
K. F. Söderwall, Ordbok öfver svenska medeltids-språket, Band I–II (Lund: Svenska fornskriftsällskapet, 1884–1918).
Kvalitetsstatus hos Språkbanken: Uppslagsorden är kontrollästa efter manuell inkodning, men övriga delar av artiklarna är inte korrekturlästa.
K. F. Söderwall, W. Åkerlund, K. G. Ljunggren & E. Wessén, Ordbok öfver svenska medeltids-språket. Supplement (Lund: Svenska fornskriftsällskapet, 1925–1973).
Kvalitetsstatus hos Språkbanken: Varken uppslagsord eller övrig artikeltext är kontrollästa efter manuell inkodning.
Båda digitala datamängderna tillhandahålls av Språkbanken Text (Göteborgs universitet) under Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell (CC BY 4.0) ↗. Fornsvenska Studielabbet har indexerat LMF/XML-filerna med bibehållen källtext, kompletterat med normaliserade söknycklar och dokumenterade teckenalias (þ/th/dh, æ/ä, ø/ö) samt sammanlänkat enkla korshänvisningar. Inga nya betydelser eller moderniserade definitioner har lagts till.
Þ (inklusive uppslagsord på th-) ett eget kapitel allra sist i alfabetet, efter Ö.Ä-kapitel i soederwall-supp.xml, medan supplementets V-kapitel saknas i XML-underlaget.