lyptinger1
(substantiv)fsvm--lyptinger..nn.1Källans artikeltext (1 betydelsemoment)
Historisk källstavning bevarad · ingen automatisk modernisering- L.
41 744 källartiklar ur Språkbankens digitala LMF-utgåvor · Huvudverk (22 572) & Supplement (19 172)
L.
lyftande. xxij paala, som kommo badhe til liftning oc annat Skotteb 355 (1440, Borgm) .
1) lyra. " mz harpor oc liro " Lg 3: 687 . 2) ? malgra kraghar, lyror och noghre skörthor meth eth pantzer FH 4: 84 )1499).
2) ett slags harnesk. eth pantzar, en lyra, eth skörth och en kragha . . . för hvilkin fyra stykke harnisk vi siälaröght halda skulu for nissa jaco…
L. 1) lucere, lysa, skina. eg. och bildl. kom swa mykin clarhet oc lyste kring om them Lg 46 . " wptänd lykta liuse i mörko huse " KL 261…
L. 1) lucere, lysa, skina. " dyra stena . . . hwars klarhetz skenaktoghet oc liws liste om natthen som dag " Troj 187 . 4) illuminare, ly…
den som gifver ljus t el. förklarar. jättana liusare (illuminator) Bir 2: 39 . Jfr uplysare.
den som giver ljus åt el. förklarar. SvKyrkobr (Lucid B) 172 . SvKyrkobr 324 . Jfr up-, lysare.
Se Kock, Ark. f. Nord. Fil. 2: 111 f. Jfr uplyse.
tran. traan, aut lyse Ol. Magnus Hist. de gent. sepentr. l. II c. l17 (belägget avser norska förhpållanden).
1) ljusstake. " en dyr lysebrander, aller aff gulle " MB 1: 492 . 2) kungsljus, verbascum Lin. " lysibranz röter " Iv LXXXIV .…
upplysning. thäs hälghe anda lysilse j huars manz hiärta Bir 2: 25 . ib 1: 333, 2: 27, Ber 34 . Jfr innan-, up-lysilse.
? Jfr innan-, up-lysilse.
Jfr thinglysing.
*lysinga vitne
Jfr uplysirska.
kvinna som giver ljus åt (ngn). jomfru maria, blinda manna lyserska SvB 287 (b. av 1500-t.). Jfr uplysirska.
Jfr uplysliker.
kungörande, lysning. " medher lysn och faast " SD 5: 494 (öfvers. fr. midten af 1400-talet). alla fornämpa iordher fastfara oc lysn a gif…
lysning. Se Sdw 2: 1262. lbydher iak ärliken man häradzhoffdingian i sama häradhe giffwa lysn oc fasthor . . . wppa thässa gaffuo SD NS 3: 448 ( 14…
L. 1) lysning, belysning, upplysning. at fornäfnt goþ . . . egh . . . til räkker vpphaldz þy sama storä lyuse oc lysning SD 5: 564 ( 1346) . 2) kun…
L. 2) kungörande, lysning, gifuer jac . . . häratzhöfdinganom . . . fulla macht . . . fastföra thessa sama ordh ok lysning agöra SD NS 3: 72 ( 1415…
kungörande, lysning. gaff lyyst vpa thinghu pänings land jordh i brälinge brödhrom oc clostreno i vpsalom SD NS 1: 252 ( 1403) . ghifuir iach häraz…
, se lust.
kungörande, lysning. " laffrens birgirsson gaaff lyyst a fernäbo thi(n)ghe mäd fastum oc fullum skälium . . . jone läresmidhi Vm Fornm Årsskr…
, se liusta.
, se lusta.
L. 1) väcka lust, vara föremål för (någons) lust, behaga, förnöja, lysta. opersonl. med ack. hon matredde swa som . . . ysaac lyste bätzst MB 1: 21…
L. 1) väcka lust, behaga, förnöja, lysta. opersonl. GU C 20 (hand 2) s. 79, 80.
lysten. " wart hon lyste äpther iordhbär " BK 215 .
, se lusteliker.
, se lustogher.
, se liustra.
(gränsen går) swa i birkemyr uthi ena lyswngtuffwa (för lywng-?) mith i madhen Bergqvara 92 (omkr. 1490).
, se liuta.
tillfoga lyte, göra lytt. then eene wille then andra lytha RK 3: 3863 . Jfr lytter.
L. 1) vanskaplighet, lyte. " arren teþes ensamen iui hans sarom vtan al lyte ok saröka " Bu 172 . " bundus hel saman handin ok rmbri…
L. 1) vanskaplighet, lyte. " gud . . . kan . . . hwan lyma eller lidha moot aaterförgiä, vthan alt lyyte eller vanskapan huan j sin stadh &quo…
L.
vanskaplig, lytt. JTb 61 ( 1462) . " hemming wart huggin wt offuer sina näsa swa thät han är lytter " Uppl Lagmansdomb 11 ( 1490) . STb 3…
K. F. Söderwall, Ordbok öfver svenska medeltids-språket, Band I–II (Lund: Svenska fornskriftsällskapet, 1884–1918).
Kvalitetsstatus hos Språkbanken: Uppslagsorden är kontrollästa efter manuell inkodning, men övriga delar av artiklarna är inte korrekturlästa.
K. F. Söderwall, W. Åkerlund, K. G. Ljunggren & E. Wessén, Ordbok öfver svenska medeltids-språket. Supplement (Lund: Svenska fornskriftsällskapet, 1925–1973).
Kvalitetsstatus hos Språkbanken: Varken uppslagsord eller övrig artikeltext är kontrollästa efter manuell inkodning.
Båda digitala datamängderna tillhandahålls av Språkbanken Text (Göteborgs universitet) under Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell (CC BY 4.0) ↗. Fornsvenska Studielabbet har indexerat LMF/XML-filerna med bibehållen källtext, kompletterat med normaliserade söknycklar och dokumenterade teckenalias (þ/th/dh, æ/ä, ø/ö) samt sammanlänkat enkla korshänvisningar. Inga nya betydelser eller moderniserade definitioner har lagts till.
Þ (inklusive uppslagsord på th-) ett eget kapitel allra sist i alfabetet, efter Ö.Ä-kapitel i soederwall-supp.xml, medan supplementets V-kapitel saknas i XML-underlaget.