kargher1
adj.(adjektiv)fsvm--kargher..av.1karg, snål. "
Källans artikeltext (1 betydelsemoment)
Historisk källstavning bevarad · ingen automatisk modernisering- karg, snål. " han war bade karger oc asniken " Di 22 . Jfr karughhet.
41 744 källartiklar ur Språkbankens digitala LMF-utgåvor · Huvudverk (22 572) & Supplement (19 172)
karg, snål. " han war bade karger oc asniken " Di 22 . Jfr karughhet.
, f. snålhet. . . . huro misthäkkelikin gudhi är kargheth MP 85 .
1) karl, (vuxen) mansperson, man. en dagh saa barnabas carla ok quinnä danza nakin Bil 296 . qwinde oc karla mz barnom oc fä MB 1: 299 . ib 433 . n…
1) karl, (vuxen) mansperson, man. the same godhe kara wore her hoos mich FMU 5: 24 ( 1484) . . . at i skwlle rkkia then karlen harth in til edher B…
L.
karolin, ett slags guldmynt. ath iach ecke hadhe mere än iij karliner FM 241 ( 1505) .
kön, hankön. " är annath thera karl kyn, oc annath qwinkyn " MB 1: 85 . " aff allo manadha gambla karlkyni leui släkt " ib 386…
kar- MB 1: 112, 228, 386, 407, 420 . carBu 100, 503, 521. karmaþer L.), karlmanna kläþe carmanna- ) karlmanz klädhe carmanz- ) karlmanz namn carman…
" IX stenbysser met XXXIX karmer (för kamer el. kamrer, se kamar 3) " FH 4: 84 ( 1499) .
ram, infattning, uppstående kant. läggis paa jamna markena the osläkthe stenana (ɔ: kalkstenarna) . . . oc wm kringh them läggis en högher karm mäd…
VKU 133 ( 1549) .
taka . . . kyrsebära kärrna karni (för karui?) oc plomkärna LB 1: 98 .
krusig. " hans har är suart oc karot (crispi) " Bu 204 .
n. ? karp, ett i Finland brukadt rymdmått, troligen motsvarande en halfspann. Jfr Ahlqvist, De vestfinska språkens kulturord s. 176-7; Falkman, Om…
karp, ett i Finland brukat rymdmått, motsvarane en fjärdeles tunna el. en halv spann. Se Sdw 2: 1345 och jfr Hildebrand, Sv. Medelt. 1: 751, SAOB K…
jtem karpanfisk för j mark Uppl Format 46: 195 (1517). - i latiniserad form . . . selicicet loco oblacinum et martyrdh vnam karpam siligiiuis cumul…
karp, fisken eyprinus carpio Lin. ss maträtt. " carpor medh swart sood " Sex ekon tr 272 .
karpland, ett i Finland brukadt ytmått betecknande så mycken jord som kan besås med en karp säd. mit rätte arffua godz 111 1/2 carp land i aker FH…
Jfr Hildebrand, Sv. Medelt. 1: 242.
, lm. Jfr fiska karse och kas.
duktigt. oppa tet ath hon tess karskelicarin skaal ätha MP 5: 186 .
1) dugtig, rask, liflig, munter, kry. hon haffdhe thre söner karsk Al 7699 . MB 2: 260 . Su 140 . RK 3: 3451 . " födhe drotningen karskan oc f…
MP 4: 240 . Se Sdw 2: 1248), ATb 1: 94 ( 1458) . 2) vacker, ståtlig. " tha openbaradhe sik thär widh eldin en karsk jumfru . . . hullkin som e…
1) välbefinnande, helsa. ath gudh thöm oc idher holle i all swnheet och kars[k]het BSH 5: 107 ( 1506) . 2) skönhet. " fik han se . . . ena wän…
skönhet. " forma me karslek ok fägringh " GU C 20 s. 284 .
vacker, präktig? mz frwom hawa the wärm klädhe oc fagher oc karsklek (Cod. A tharflik 135) MB 1: (Cod. B) 537 .
, se under kar.
= kartnaghl. LB 7: 115 .
björk med tjock bark. ther liggia stenmerken vthi en dall op widh een stoor kortbyrk Bergqvara 92 (omkr. 1490).
ett slags sidentyg.
kortspel. " PM 29. "
1) kortspel. " huilke peninga . . . hade köpmannen forsamleth pa sky[p]sbardh aff theris tykörth j kortelspeel och wardhtaffuel " STb 3:…
Jfr birke-, eke-karter.
, se kirtis.
kartnagel. " kartnaghle lang " Iv 271 .
kartnagel. PMSkr 644, 653 .
? Mnt. katouwe. Jfr GrimmHildebrand, Wörterb. 5: 223] ett slags stor kanon. brwchede han sine kartoger och andhre swore skoth BSH 5: 364 ( 1509) .…
? ett slags stor kanon. PMSkr 165 .
kartusam. " joan j steenhuset kartuse " Stock Skb 170 (1521-22).
kartusian . . . at the carusianer måtte bliffve vid Lindholm Linkbildh 1: 190 (1526, Brsk). Jfr kartyse, kartyser.
K. F. Söderwall, Ordbok öfver svenska medeltids-språket, Band I–II (Lund: Svenska fornskriftsällskapet, 1884–1918).
Kvalitetsstatus hos Språkbanken: Uppslagsorden är kontrollästa efter manuell inkodning, men övriga delar av artiklarna är inte korrekturlästa.
K. F. Söderwall, W. Åkerlund, K. G. Ljunggren & E. Wessén, Ordbok öfver svenska medeltids-språket. Supplement (Lund: Svenska fornskriftsällskapet, 1925–1973).
Kvalitetsstatus hos Språkbanken: Varken uppslagsord eller övrig artikeltext är kontrollästa efter manuell inkodning.
Båda digitala datamängderna tillhandahålls av Språkbanken Text (Göteborgs universitet) under Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell (CC BY 4.0) ↗. Fornsvenska Studielabbet har indexerat LMF/XML-filerna med bibehållen källtext, kompletterat med normaliserade söknycklar och dokumenterade teckenalias (þ/th/dh, æ/ä, ø/ö) samt sammanlänkat enkla korshänvisningar. Inga nya betydelser eller moderniserade definitioner har lagts till.
Þ (inklusive uppslagsord på th-) ett eget kapitel allra sist i alfabetet, efter Ö.Ä-kapitel i soederwall-supp.xml, medan supplementets V-kapitel saknas i XML-underlaget.