kalkughn1
(substantiv)fsvm--kalkughn..nn.1kalkugn. ST 149 . Lg 3: 243
Källans artikeltext (1 betydelsemoment)
Historisk källstavning bevarad · ingen automatisk modernisering- kalkugn. ST 149 . Lg 3: 243 .
41 744 källartiklar ur Språkbankens digitala LMF-utgåvor · Huvudverk (22 572) & Supplement (19 172)
kalkugn. ST 149 . Lg 3: 243 .
kalugn. Nio handl rör Vkl 223 . ATb 1: 194 ( 1463) . PMSkr 360, 642 .
peson som har till upgift att konrollera (salförd) kalk. StÄmb 172 (1510).
kalkvälling, i vatten upplöst kalk. sywdhande kalwällingh PM 5 .
eg. ropa. 1) ropa på, kalla, tillkalla. iuþa . . . calloþo huar annan Bu 14 . lät biscopen kalla þeophilum ib 29 . " engelbert kalldhe sit fol…
L. 1) ropa på, kalla, tillkalla. eya hwat söth wardher hans röst kalllandis (vocantiis) Mecht 293 . - tillkalla, tillsäga att infinna sig. Se Ddw 2…
1) kallande, ropande. " " Su 22 . 2) kallelse, kall. " han blygdhis at vara ödhmiukir munkir ok sta j sine callan ok reghlo (vocatio…
1) kallande (till ngt). skal thu loffua mik for mina wenlika kallan (vocatione) j hwilko iak them kalladhe til äroma rike Mecht 156 . sance andrea…
Jfr akallare.
, jfr aterkalleliker.
kallelse, kallande. " skudha han i thässom kallilsomen (vocationibus) " Bo 57 . hällir löpi iak äpter enne mins skapara kallilsa röst Bir…
kallelse, kallande. paulus kräfwir ok bedhis wars hiärta oplysta öghon at wi matthom witha, hwikin hans kallisa hop (spes vocatiois) är SpV 298 . i…
Jfr akallirska.
kålmask. " eruca kal madhkter " GU C 20 s. 108 . ib s. 228. somme taka asko brända aff fikons trä ochströ pa kal markena PMSkr 355 .
, m borgare i Kalmar. STb 5: 140 ( 1517) .
i . -ressor Stock Skb 293 (1504, Skip)), f färd till Kalmar. Stock Skb 293 (1504, Skåp) .
ltill stadsnamnet Kalmar(ne) lx calmarska spen korn Arfstv 62 (1474-75). - i best. form ss. subst. om person från Kalmar. kalmarske ib. d:t (ɔ: ded…
kalmus, actorus calamus Lin. Se Sdw 2: 1247.
Jfr utkalning.
rot af kål. brännir man thörra kaal rötir til asko LB 3: 128 .
kålstock. LB 1: 96, 7: 194, 220, 287 .
kålstock. PMSkr 354 . - ss tillnamn manus kaalstok ATb 1: 248 ( 1466) . ib 321 ( 1470) . dawid kaastoch ib 3: 114 (15400).
sust. iak viil germa m[ed] forst moth drykke ed[ra] skol i kalstrith [etc] G_'2- 260 (1507).
L. Jfr kälva.
benkalf, vad. lot konungen skära sunder the synner som offwan hans kalffwa lago Di 52 . Jfr benkalve.
1) kalf. " dyrkado . . . kalua ok söde " Bil 620 . han löper . . . til sinna fähiordh oc tagher ther en mörastan kalff MB 1: 189 . Bir si…
3) kil p not, i vilken fisken stannar vid ppdragandet. pretedrea deffinetum fuit, quod de sagenis sigulis cardam, dictam kalff, habentibus detur cu…
skämt, gyckel. " them thotte thz ¨wara häggumma oc kalz " MB 1: 194 . " baadhe j kalze (joco) oc aluara " Bir 2: 25. höfuizlikt…
skämt, gyckel. " jocus . . kaalz 'ller smak in singulari t me in plurali " GU C 20 (hand 2) s. 41. lib.
skämta, gyckla, prata. sagdhe . . . swa som kalzande Bil 830 . " the kalzadho marght ok giordhe sik gaman " Fl 619 . ib 1421 . Fr 1070, 1…
skämta, gyckla, prata. " jocor . . . kaalä " GU C 20 (han 2) s. 41.
skämtsamt. " kalzlika älla alworlika " Ber 274 .
och n. (endast i bet. 3) 1) = kamare 1. brödhranna sömpnhws thet scal swa byggias at hwar brodhir scal hafua sin chamar oc sin cella VKR 43 . MB 2:…
oc f.? (SJ 2: 156 (1489) och n, (i bet. 3). 1) kammae, mindre (eskilt) rum, sovrum . . . st juan . . . och hans hustrv christin skulu mich vppehald…
= kamare 1. thetta husit är ey thz kamara som jak sagdhe thik Bir 3: 237.
eg. hvalf. 1) kammare, mindre rum, enskildt rum, sofruim. gik varfrw i camara a sina böne Bo 25 . " en litin kamare " ib 34 . " wtgi…
1) kamar 1. skal och hustru sigridh sik til nytto haffua litzsla trästwffwna meth en kammara . . . ther i saa huseth SJ 2: 58 ( 1480) . ib 136 (148…
kammarlås. Hlg 2: 78 (1518), 69 (1520). Jfr kamara las.
kammarherre, öfverste kammarherre. the aff wort radh som slotzlofwen vppa tar, som är hofmästere, cantseler, camermästere, köghemästare, skenk ok f…
K. F. Söderwall, Ordbok öfver svenska medeltids-språket, Band I–II (Lund: Svenska fornskriftsällskapet, 1884–1918).
Kvalitetsstatus hos Språkbanken: Uppslagsorden är kontrollästa efter manuell inkodning, men övriga delar av artiklarna är inte korrekturlästa.
K. F. Söderwall, W. Åkerlund, K. G. Ljunggren & E. Wessén, Ordbok öfver svenska medeltids-språket. Supplement (Lund: Svenska fornskriftsällskapet, 1925–1973).
Kvalitetsstatus hos Språkbanken: Varken uppslagsord eller övrig artikeltext är kontrollästa efter manuell inkodning.
Båda digitala datamängderna tillhandahålls av Språkbanken Text (Göteborgs universitet) under Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell (CC BY 4.0) ↗. Fornsvenska Studielabbet har indexerat LMF/XML-filerna med bibehållen källtext, kompletterat med normaliserade söknycklar och dokumenterade teckenalias (þ/th/dh, æ/ä, ø/ö) samt sammanlänkat enkla korshänvisningar. Inga nya betydelser eller moderniserade definitioner har lagts till.
Þ (inklusive uppslagsord på th-) ett eget kapitel allra sist i alfabetet, efter Ö.Ä-kapitel i soederwall-supp.xml, medan supplementets V-kapitel saknas i XML-underlaget.