hvederum1
(substantiv)fsvm--hvederum..nn.1Sdw 1: 537
Källans artikeltext (1 betydelsemoment)
Historisk källstavning bevarad · ingen automatisk modernisering- Sdw 1: 537. Se Vidha rum och jfr Ark. f. Nord. Fil. 60: 93.
41 744 källartiklar ur Språkbankens digitala LMF-utgåvor · Huvudverk (22 572) & Supplement (19 172)
Sdw 1: 537. Se Vidha rum och jfr Ark. f. Nord. Fil. 60: 93.
, se hvikesysla.
L.
1) om. hwes the widä at wor söns eller wor wilghä oc bwt är SD NS 1: 248 (1403, nyare afskr., daniserande). afi wylle meg tilbyude hwes gode tidend…
Se Sdw 2: 1239.
1) vad. i indir. frågesats el. lindef. rel. suts. Se Sdw 2: 1239. 2) rel. som. " alt hwes for:ne capella och prebendatum met rettha tilhörer &…
hvete. " ey komber hwetit j bondans binga vtan thz wardher för thryskit ok bart " Bil 426 . ib 575, 576 . Bir 1: 385, 2: 64 . MP 1: 73, 7…
vete. " iönis i blaxsta oc herree äringizl . . . talada til per martensson . . . om penninga sinna for hweta " ATb 2: 67 ( 1476) . thz sa…
hveteåker. " the yrth som wexer j hwethe aker " LB 2: 54 .
hvetekärfve. " fwl mz hwete bundom " LfK 225 .
börda af hvete. mz syna hweeta bördh LfK 226 .
veteagn. GU c 20 s. 436.
veteax. JMÖ 5 .
L. 1) koll. hvetebröd. " pläx at giuas herremen huete brödh oc almoghanom thz brödh som nakat är värra " Bir 2: 64 . nybakath hwetebröd L…
L. 1) koll. vetebröd. " item i höre för hw[e]tthebrödh HLG 2: 144 (1526). " 2) vetebröd, vetekaka. " cuneus skari wigge ok hwtebrödh…
ett slags vetebröd, vetebulle? för hethebwnghar j ortugh HLG 2: 30 (1512).
vetekaka, vetebröd. " ffore v öre hvetekakor " Skotteb 465 (1471-72, Kämn).
hvetekli. " tak . . . hwetekly " LB 2: 67 . ib 7: 320 .
hvetekorn. " saa iak . . . j hwario flätino siw hwete korn saadh " Bir 1: 384. ib 2: 137 . Bil 371 . Ber 157 .
hvetebröd, hvetekaka. " äta . . . en hel hwete leff " LB 7: 316 .
vetebröd. vetekaka. - ss tillnamn. wlf hwtelef RP 2: 373 ( 1399) .
hvetemjöl. " taka . . . hwetemiöl " LB 1: 97 . ib 2: 64, 3: 169 . MB 2: 85 .
veteskorpa. " iiij mark ffore hwete skorppar " Skotteb 473 (1472-73, Kämn).
eg. hveteskyl, hög af hveteskärfvar; hvetekärfve. bärendes manga hwete skylä (manipulos) a sin ryygh LfK 226 .
utsäde af hvete. klint wäxir opta äpte hweto sädh (för hwete-) GO 740 .
utsäde av vete. MP 3: 70 .
och konj. L. 1) interrog. " adv. hvarför. i dir. frågesats. hui þorf þu iþ diäuul stygias " Bu 13 . Bo 40 . Bir 1: 352, 353, 2: 288, 291,…
L. 1) interrog. adv. varför. i dir. frågesats. haffwer thu fangit thz aff androm, hwi ällir hwar fore tha äras thu swa mykit SpV 533 . GU C 20 (han…
vackla, vara i ovisshet el. ängslan. han hwikadhe fast ä hiit oc thiit Al 8729 . " alexander hwilkadhe rädder nw " ib 5170 . hwikadhe aff…
Jfr kringum hvika.
orolig, ängslig el. vankelmodig person. girouagus . . . ostaduger ok hwekore GU C 20 s. 316 . " vagus dicitur qui aliquantulum vadit de loco i…
oro, ängslan? hans hoger hade myken hwekosysla, som allas elskaras sedwänia plägar wara . . . han gth napligan soffwed for elskog Troj 179 .
vacklande, sviktande; vankelmodig? altriplex cis hwilkun GU C 20 s. 18 . thär (ɔ i den hel. Bernhards orden) finna pilagrima . . . tilflytilse, the…
1) utvilad. SpV 466 . en trötther swetter oc löpande är ey lika moth then som är hwill PMSkr 151 . 2) som kännetecknas av, erbjuder el. innebär vil…
utvilad. " tha han var hwil " Iv 2615 .. Bir 2: 331 . RK 2: 8940 . the ok greca waro tha hwile Al 4523 .
1) hvila. " the ey mykit hwila " RK 2: 4437 . 2) låta hvila. sin hugh i gudhi hwila KL 327 . " at hwila sina lime " ib 336 . &q…
hvila, ro. hawande litla hwilo Bo 22 . gaffuó siik mz sorgh tiil hwilia RK 3: 3988 . " ägha hughsens hwilo " KL 245 . " the ro oc hw…
pres. hwillar JMPs 269. refl. hwilas ib 273. hwylas SkrtUppb 199 . part. pret. m. hwylt Troj 111 ), hvila sik , vila sig, vila. thänna fförsta dröt…
*hvilo kamare -kammare ) hvilo rum hwila- )
L.
K. F. Söderwall, Ordbok öfver svenska medeltids-språket, Band I–II (Lund: Svenska fornskriftsällskapet, 1884–1918).
Kvalitetsstatus hos Språkbanken: Uppslagsorden är kontrollästa efter manuell inkodning, men övriga delar av artiklarna är inte korrekturlästa.
K. F. Söderwall, W. Åkerlund, K. G. Ljunggren & E. Wessén, Ordbok öfver svenska medeltids-språket. Supplement (Lund: Svenska fornskriftsällskapet, 1925–1973).
Kvalitetsstatus hos Språkbanken: Varken uppslagsord eller övrig artikeltext är kontrollästa efter manuell inkodning.
Båda digitala datamängderna tillhandahålls av Språkbanken Text (Göteborgs universitet) under Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell (CC BY 4.0) ↗. Fornsvenska Studielabbet har indexerat LMF/XML-filerna med bibehållen källtext, kompletterat med normaliserade söknycklar och dokumenterade teckenalias (þ/th/dh, æ/ä, ø/ö) samt sammanlänkat enkla korshänvisningar. Inga nya betydelser eller moderniserade definitioner har lagts till.
Þ (inklusive uppslagsord på th-) ett eget kapitel allra sist i alfabetet, efter Ö.Ä-kapitel i soederwall-supp.xml, medan supplementets V-kapitel saknas i XML-underlaget.