husköp1
(substantiv)fsvm--husköp..nn.1husköp. STb 4: 65 ( 1505)
Källans artikeltext (1 betydelsemoment)
Historisk källstavning bevarad · ingen automatisk modernisering- husköp. STb 4: 65 ( 1505) . Jfr husa köp.
41 744 källartiklar ur Språkbankens digitala LMF-utgåvor · Huvudverk (22 572) & Supplement (19 172)
husköp. STb 4: 65 ( 1505) . Jfr husa köp.
L.
L.
hushyra. Stb 3: 32 (1492). Jfr husa legha.
L.
taklök, sempervivum tectorum Lin. " barba jowis är säfylla . . . oc hetir huslök (sempervium) " LB 3: 143 . taka hwslök ib 172 . ib 1: 97…
el. f.? hushyra. hustrv margit skal sitie i husit och giffue arlige hus lön aff halffue hussit STb 5: 150. HLG 2: 127 (1524). Jfr husa lön.
husevill. " " Bil 267 . Jfr husalös.
man. inquilinus, husman GU 6 . " huusmän som med bondanom inne ära " GS 40 .
L. 2) person som bor ss hyresgäst i en annans hus. huar hwsman eller bystisman, then hwss leegt ffuer oc ingte saar, gore presten som andra leghodr…
L.
orm som har tillhåll i husen? abroth, hennes lwcth fordriffwer (husorma) hwgormen LB 7: 148 .
del av ett hus. STb 4: 128 ( 1506) .
kvinna, som bor (ss hyresgäst el. inhysing) i en annans hus. Svartb 146 ( 1373) . laurens slagtare zaker xij (12) mark, ty han stak sina husquinno…
husrum. " at thet vara äpter annat kan lifwa, maghe ther i gardhenom älla annarstadz af klostreno haua frijt oc frälst swa mykyt hwsrwm thet m…
husrum. " tha skole radit besörgie them hurswmit i stadhen " SJ 2: 264 ( 1495) . STb 5: 33 ( 1515) . Jfr husa rum.
avgift som åvilar ett hus? hushyra? STb 5: 178 ( 1517) .
el. f.? = husa stoman. anna ketken . . . lot vp peder kannegiwtere j (1) huss stoman SJ 2: 99 ( 1487) . " jon darre bödh vp eth huss stoman se…
hustak. " som flytande vatn aff hws thakx yklom " Bir 3: 145 .
hustjenare, tjenare inom ett hus. al thing som the hälgha kirkia biwdhir manade alla sina hemelica hwsthiänara (domesticos) oc vndirdana Bir 3: 342 .
Se husfru.
, se husfru.
husvind. STb 4: 350 (1514).
taklök, sempervirum tectorum Lin.? " husyrth er godh ffor wmäyen om hyertha ok ffore mathledha " LB 2: 65 .
husets ära, det som förlänar ett hus ära; gästfrihet, gifmildhet? han hiolt hwsära ok ädela sidh RK 1: 71 .
subst. hushyra? lasse dragare j jordstwgen xij öre !UDDA_TECKEN? husöre (möjl. fel för hushyra) debit HLG 3: 53 (1521).
hufvudbonad, mössa. " hvatte hyl hattär ällä huua " SR 53 . ib 55 . " gaff honum . . . ena hufwo mz rika bordha " Iv 1336 . Jfr…
huva. " han slo hanis ofwirskärara tu saar i howdit bade holde hattir ok hwa " ATb 1: 187 ( 1463) . retiolum . . . bundin hwffua GU C 20.…
förse med huva? Jfr C. I Ståhle, Ark. f. Nord. Fil. 57: 130 f. the ära bradha hwas som pläga kransas MD(S) 660. Jfr skinhuvadher.
L.
L. Jfr I. Lindquist, Oläst läst i Äldre Västgötalagen s. 17 ff., J. Brøndum-Nielsen, Sakkunnigutlåtanden ang. lediga prof-ämb. i nord. spr. vid uni…
, jfr uver.
, se hovuþ.
, se hughsa.
jaga, drifva. " älto som wlff: ok hudzsadho naknan koklaran wt aff stadhenum " Bil 105 . " hudzadho oc iäghadho han naknan borth aff…
fradga, skum. " är . . . swa som hafsins hwadha älla frödha " Bir 1: 8 . Jfr hvadhi.
L. 1) hvarifrån (jfr af 1). a) i dir. frågesats. hwadhan komt thu Gr 278 . b) i indir. frågesats. spurþo . . . huaþan þe foro älla huart þe uildo B…
1) varifrån. d) i indef. rel. sats. från vilket håll som helst, varifrån än. Se SDw 2: 1238. 2) vareifrån. i rel. sats. driffwa skyn oc hymmellen ä…
K. F. Söderwall, Ordbok öfver svenska medeltids-språket, Band I–II (Lund: Svenska fornskriftsällskapet, 1884–1918).
Kvalitetsstatus hos Språkbanken: Uppslagsorden är kontrollästa efter manuell inkodning, men övriga delar av artiklarna är inte korrekturlästa.
K. F. Söderwall, W. Åkerlund, K. G. Ljunggren & E. Wessén, Ordbok öfver svenska medeltids-språket. Supplement (Lund: Svenska fornskriftsällskapet, 1925–1973).
Kvalitetsstatus hos Språkbanken: Varken uppslagsord eller övrig artikeltext är kontrollästa efter manuell inkodning.
Båda digitala datamängderna tillhandahålls av Språkbanken Text (Göteborgs universitet) under Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell (CC BY 4.0) ↗. Fornsvenska Studielabbet har indexerat LMF/XML-filerna med bibehållen källtext, kompletterat med normaliserade söknycklar och dokumenterade teckenalias (þ/th/dh, æ/ä, ø/ö) samt sammanlänkat enkla korshänvisningar. Inga nya betydelser eller moderniserade definitioner har lagts till.
Þ (inklusive uppslagsord på th-) ett eget kapitel allra sist i alfabetet, efter Ö.Ä-kapitel i soederwall-supp.xml, medan supplementets V-kapitel saknas i XML-underlaget.