hula1
(substantiv)fsvm--hula..nn.1Jfr arm-, vatu-hula
Källans artikeltext (1 betydelsemoment)
Historisk källstavning bevarad · ingen automatisk modernisering- Jfr arm-, vatu-hula.
41 744 källartiklar ur Språkbankens digitala LMF-utgåvor · Huvudverk (22 572) & Supplement (19 172)
Jfr arm-, vatu-hula.
göra ihålig, urholka. thes offtare wathnith rymmeer (för rynneer?) j nokoth rwm, thäs dywpare holar thet rwmmith Mecht 278 . " cauo uas are ho…
person som lagar hål, kittelflickare? ss tillnamn. ATb 3: 252 ( 1511) .
L. " 1) kött, hull. brister huld ok hudh SR 53 . ib 54 . böþ raka hänna huld fran riffom Bu 504 . ib 493 . Bil 472 . MD 94 . GO 743 . Lg 3: 13…
L. 1) kött, hull. " godh amma pläghar dröpa miölkena vppa barnit til thäs, at thät skal faa stadught huld " SkrtUppb 268 .
L. 1) huld, välsinnad, trogen, tillgifven. sagþo sik vara hulla vini Bu 129 . Bil 652 . KS 10 (26, 11) . RK 1: 818 . - med dat. sinom herra hulder…
vid hull, hullig. oxa the som wåre well hwlle (vid godt hull) RK 3: (sista forts.) 4599 .
huldhet, tillgifvenhet. thet som edher är til huldheth ok til trooheth BSH 5: 159 ( 1507) .
som har tillfogats ett så kraftigt hugg, att ett hål (sår) har uppstått. ytermere högh han per monssons dreng . . . j ryggen emellom hans skuldre,…
, se hvilikin.
huldt, troget. " han . . . haffwer . . . bewisth sigh aldeles ärlige hullelige och wel emoote mik " FH 1: 56 ( 1485, nyare afskr.) . FM 2…
hult, troget. " om han sig hullelige oc väl beuiser i sith ämbite " Arnell Brask Biᴵ 35.
pipa, rör. " calamus . . . holpipa pänne " GU C 20 s. 66 . " canna ne hol pipa strvpa hol ib s. 71. "
L.
huldhet, trohet, tillgifvenhet. lofuen j abbatissonna hendir . . . lydhno, hulscap oc troscap VKR 46 . " nordmen hanom (konung Karl) hulskap s…
, n. huldhet, trohet, tillgivenhet. STb 5: 263 ( 1520) . wij haffue . . . sworedt . . . cristiern . . . hulskap, manskap oc trotienst ib 312 (1520,…
hjulspår. " orbita . . . holspor " GU C 20 s. 387 . ib.
stinga hål i (ngn). sswa lop lasse beltare borth och togh ssik sswerdh och komi gen och hol stak dreghin i ginom ATb 2: 119 . STb 4: 308 ( 1513) .…
L.
hult, liten skog, skogsdunge. opta är hulth hörande när (in saltus latebra silet asculatio crebra) GO 433 . opta är hwlt hörande näst (saltibus aud…
hult, liten skog, skogsdunge. gardh . . . meth allom tillaghom, närby ok ferin, i vatho ok thorro, lholt ok hagha SD NS 3: 305 (418, från Jämtland)…
holtygell )
ihålig, hålig; porös. porosus a um hwluger GU C 20 s. 471 . hologher bliffwer osthen nar han ey krammas wäl j ysthningenne PMSkr 245 . ib. " t…
aristlochia, hållsrot. aristologia haalörth, hon är trehandhan, then ena syhwalff, then andra aflongh, then triidie hether clementhes LB 7: 143 . &…
Se Sdw 2: 1238.
misstänka. med prep. up a. thesse . . . xi gingo laag mz byörn affasson for thz tywfryd, som honom hwmmadis vppa JTb 70 ( 1479) .
, se lomak.
1) humla. " jak höre af wärldinne swa som homblo (apis majoris) röst hulka som sanka saman honagh j iordhinne " Bir 1: 134 . homblan nar…
humulus lupulus Lin., humle. " säliä . . . salt i helom pundum allr halwm. humblä samuleþ " SD 5: 639 ( 1347) . " at köpa fää ellir…
humle. ss ämnesnamn. " affradh är !UDDA_TECKEN? march peninga oc halfwer humble " VKJ 272 ( 1447) . ib 131, 132 (1480). affradit är . . .…
hum, dunkel föreställning, misstanke. nu hauär han humä ä hwar þät kumit är SR 43 . huma mal , L.
huma mal hwmma- )
svullna. " the humpnadho i halsenom " Lg 3: 206 .
svullna. SkrtUpp 292. ib. han . . . bandz widh stwdhena sidhan swa hardelika at fingrane hofnadho ib 296 . thär näst kinpustadho the han. swa länge…
L.
urfjäll, från en bys öfriga egor skildt jordstycke. duos agros dictos wlgariter hompæ SD 5: 284 ( 1344) twa attonga iordh . . . meth husom oc tompt…
urfjäll, från en bys (el. gårds) övriga ägor skilt jordstycke. Jfr Hildebrand, Sv. Med. 1: 746. . . . terram meam ibidem in decem et septem mensuri…
humle? ss tillnamn. " thorgils humul " SD 2: 504 ( 1307) .
, se han.
? L.
K. F. Söderwall, Ordbok öfver svenska medeltids-språket, Band I–II (Lund: Svenska fornskriftsällskapet, 1884–1918).
Kvalitetsstatus hos Språkbanken: Uppslagsorden är kontrollästa efter manuell inkodning, men övriga delar av artiklarna är inte korrekturlästa.
K. F. Söderwall, W. Åkerlund, K. G. Ljunggren & E. Wessén, Ordbok öfver svenska medeltids-språket. Supplement (Lund: Svenska fornskriftsällskapet, 1925–1973).
Kvalitetsstatus hos Språkbanken: Varken uppslagsord eller övrig artikeltext är kontrollästa efter manuell inkodning.
Båda digitala datamängderna tillhandahålls av Språkbanken Text (Göteborgs universitet) under Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell (CC BY 4.0) ↗. Fornsvenska Studielabbet har indexerat LMF/XML-filerna med bibehållen källtext, kompletterat med normaliserade söknycklar och dokumenterade teckenalias (þ/th/dh, æ/ä, ø/ö) samt sammanlänkat enkla korshänvisningar. Inga nya betydelser eller moderniserade definitioner har lagts till.
Þ (inklusive uppslagsord på th-) ett eget kapitel allra sist i alfabetet, efter Ö.Ä-kapitel i soederwall-supp.xml, medan supplementets V-kapitel saknas i XML-underlaget.