hakka1
(substantiv)fsvm--hakka..nn.1Jfr murhakka
Källans artikeltext (1 betydelsemoment)
Historisk källstavning bevarad · ingen automatisk modernisering- Jfr murhakka.
41 744 källartiklar ur Språkbankens digitala LMF-utgåvor · Huvudverk (22 572) & Supplement (19 172)
Jfr murhakka.
e. f. hackelse. jtem (bör han) . .. skära hekkelse til breffdragarana Arnell Brask Biᴵ 24.
L. Jfr mässu hakul.
L. Jfr mässo hakul.
stängsel el. omhägnad bestående af korsins nedslagna pålarf mellan hvilka lägges törne o. d. ther om tha gik eet hakil värk badhe höght dighirt ok…
dictamus albus Lin. " dictamus hakyrt . . . fordriuer etyr " LB 5: 81 .
sak. " aldre kom en ater i thera hal " Al 9428 . ther budhit bar i hallina hem ib 9430 .
häll, flat sten. bödh atirfylla alla ingangana biärghsins mz hallum (lapidbus) Bil 434 . sundir skaro the hänna quidh mz hwassom hallom Gr 287 . MB…
hal. war hon (bron) sua haal som en halaste ijs Pa 19 . ib 22 . Bir 3: 144, 424, 426 . ST 81 . MD (S) 222 . - bildl. otte r och hall, och wendehr s…
1) sal, salsbyggnad. Prosadikter (Karl M) 253 . " en stolpe stodh vnder hallne ther stodh hon all pa " ib 254 . sidhan gingo the op i hal…
häll ib 442 . pl. -er PMSkr 600 . Se Sdw 2: 1232), *halla biärgh -bärg )
hal, glatt; slipprig. GU C 20 (hand 2) s. 56, 98. skörhet är kötzsins ok hogxsins, haal (lubrica) ok oskälighin ällir otham stupan SpV 138 . "…
*hala af , hala ort el. ut. jtem en ij men iii j penninge som schypet aff halade Skotteb 456 (1471-72., Kämn). - Jfr af-, for-hala.
. Jfr ivir-, ut-hala.
Jfr forhalan.
1) skydd, försvar. til llandzins wärn oc stadzins hald wago laghin giwin MB 1: 465 . - skydd, stöd, understöd, hjälp. haffdo aff hertoghanom eth ha…
(STb 5: 269, 270 (1520). Möjl. att fatta ss n. pl.). L. 8) förskansad ställning, befäst läger. j tunne öll som bönderne finghe pa holleth vppa helg…
dömdes michel olefsson kuttis sin hald haga igen wt aff oleff henrixson kuttis BtFH 1: 162 ( 1508) .
beteshage. Se Sdw 2: 1232.
Sdw 1: 455. Läs haldhaki.
1) sammanhålla (en hjord); hålla i bet. VGL. ÖGL. 2) sammanhålla, uppehålla, bevara. lgudh . . . styre al thing ok haldar (continet) al thing oc ha…
L. 1) sammanhållning (en hjord). - hålla på bete och fodring. Se Sdw 2: 13. 2) hålla, uppehålla, vidmakthålla. jndemno . . . are skadalösan holla G…
väktare, vakthafvande, utpost. tha trängias väktarne äller hallarna (exploratores) at löpa til sin herra MB 2: 170 . Di 112 . RK 2: 3983, s. 346. m…
väktare, vaktpost. " tha fienderne wore huar annen sa ner at hollarene skotes med thöm etc. och sloges " STb 5: 229 ( 1519) . ib 291 (152…
L. Jfr haldsbani.
L: Jfr haldsbänd.
1) fast, svår att upplösa el. dyl. thätta saltith är hwassasth, och hlafastasth ath aandommen PMSkr 381 . - seg. när deghen är ey förmykith halfast…
seghet. PMskr 536.
hållhake, hake avsedd att fasthålla ngt. Se E. Noreen, Meijerbergs ark. f. sv. ordforskn. 3: 15. tha röffwadhe tässe thre arwidhz tiänare then ssam…
Se Sdw 2: 1232. Jfr ater-, inne-, saman-, up-, uppe-haldilse.
Se Sdw 2: 1232.
1) h¨ållning, förhållande, beteende? sagdhä megh godh halning til FM 213 (1504() . 2) mening, omdöme. ath försthe domyn ok halnyngen skulle homom e…
1) hållning, beteende. Se Sdw 2: 1232. 3) iakttagande, efterkommande (av ngt? ok kreffwiom ider ok formanom widh the tro ok halningh i hauen oss sa…
, jfr framhaldogher.
inula heleium Lin., alant, ålandsrot. " hålsyrth dygdh " LB 8: 49 . " stöt holzyrt som kallas s elena root " ib 7: 303 . "…
2) valeriana offcinalis Lin., vänderot. " valleriana halsyrth Växtförteckn. fr. slutet af 1400-talet hos Th. M. Fries, Ark. f. Bot. Bd 3 nr 14…
, jfr forhalera.
hälft. vid komp. l= halvo. halffno (för halfinne el. halfine) minna MD (S) 269 .
Se Sdw 2: 1232.
L.
K. F. Söderwall, Ordbok öfver svenska medeltids-språket, Band I–II (Lund: Svenska fornskriftsällskapet, 1884–1918).
Kvalitetsstatus hos Språkbanken: Uppslagsorden är kontrollästa efter manuell inkodning, men övriga delar av artiklarna är inte korrekturlästa.
K. F. Söderwall, W. Åkerlund, K. G. Ljunggren & E. Wessén, Ordbok öfver svenska medeltids-språket. Supplement (Lund: Svenska fornskriftsällskapet, 1925–1973).
Kvalitetsstatus hos Språkbanken: Varken uppslagsord eller övrig artikeltext är kontrollästa efter manuell inkodning.
Båda digitala datamängderna tillhandahålls av Språkbanken Text (Göteborgs universitet) under Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell (CC BY 4.0) ↗. Fornsvenska Studielabbet har indexerat LMF/XML-filerna med bibehållen källtext, kompletterat med normaliserade söknycklar och dokumenterade teckenalias (þ/th/dh, æ/ä, ø/ö) samt sammanlänkat enkla korshänvisningar. Inga nya betydelser eller moderniserade definitioner har lagts till.
Þ (inklusive uppslagsord på th-) ett eget kapitel allra sist i alfabetet, efter Ö.Ä-kapitel i soederwall-supp.xml, medan supplementets V-kapitel saknas i XML-underlaget.