genkalleliker1
adj.(adjektiv)fsvm--genkalleliker..av.1Jfr ogenkalleliker
Källans artikeltext (1 betydelsemoment)
Historisk källstavning bevarad · ingen automatisk modernisering- Jfr ogenkalleliker.
41 744 källartiklar ur Språkbankens digitala LMF-utgåvor · Huvudverk (22 572) & Supplement (19 172)
Jfr ogenkalleliker.
pterkallande. " men thär fattas j (ɔ i bullan) the genkallisen som skal wara moth thet förbodh som sakth är oc giordis jn capitulo montis grac…
knorra, knota. SpV 471 .
knorr, knot. " Ber 59. "
knorra, knota. " alra thera storo gärninga som genkurra idhir i sinom hiärtom (idhir bör kanske utgå; qui murmurcautes in cordibus siuis opera…
knorr, knot, motsägelse. KL 123. MP 1: 284 . " satto mote gudi sith otulomodh oc syna förtresliga genkorran " MB 2: 159 . " thol syl…
knotande el. missnöjd menniska. " Cod. A 27, 25 (enl. Rietz, s. 190). "
person som knorrar el. knotar; anmärkare. " en annar genkorrare sogher: om thänna pealtaren (för psaltaren) ffaar fframgangh, tha offwergiffwä…
knot. " wi skulom göma os af ottuskan och genkökan " Ber 131 .
återköp. nor för:de suannte nielsson eller hans arfvinge vilie thette för:de godz igenn hafve, så skall thed stå them till ett friit genkiöp, obehi…
återlösare. Cod. A 29, 154 (enl. Rietz, s. 190).
Jfr ogenlika.
gen, kort. Spec. Virg. s. 56 (enl. Rietz, s. 190).
gen. kort. spöriom scriptens, j hänne fam vi snaran ok genlighen wtgang om thänna ärandhe SpV 103 .
lopp el. färd tillbaka. lhans vthganck war aff högeste himelen och hans genlop (occursus) är til lhans högheste SvT 4:
sadelkåpa? " geenlädher (Cod. B steglädher) ok rema ther til höra varo aff skära silke göra " Fl 533 .
återlösare. " Cod. A. 29, 14 (enl. Rietz, s. 190). "
L.
genmäle, invändning. " wtan al genmäle " SD NS 2: 55 ( 1408) . ib 89 ( 1409) .
genmäle, invändning. FMU 1: 212 (1348, gammal avskr.) .
med ack. el. någon gång dat. 1) om rum: genom. " skeen ginum hänna lif " Bu 10 . " slo mz käsio goþan karl ginum liuet " ib 189…
med ack. 1) om rum; genom. vj men . . . the som droge pramen genomen (möjl. två ord) norre strömen Skotteb 392 (1462, Kämn) . " swa thz hwar s…
genombakad, genomgräddad. " iij lester skorpar . . . vel gynom backade " STb 3: 273 ( 1496) .
genomborra. " gynum bora idhelikin vatndrupi hardhan steen swa blöte gudz ordh hart hiärta . . . . oc ginombura " KL 288 . " wordho…
genomborra. " prestir ällir clostir folk som ekke älska miskunnena är som eth skip lanct wti hafuit: oc är alt giönum burath " Hel män 128 .
genombryta. " perfringo gis gere fullelica ok gynom bryta (kanske snarast två ord) " GU C 20 s. 434 .
bränna slltigenom, genombränna. görandis starkan eldh . . . swa ath yrhten kan gönom brennas PMSkr 560 .
helt bedröfvad. Lg 3: 146 .
alldeles ensam. ij midhiom här a en storan sten stegh alexander op ginom en Al 4192 .
genomfara, genomtränga. thina eghna siäl skal swärdhit ginom fara Bo 207 . " gönom farandhes (penetrantia) likamans öron oc hörsle " Su 77 .
gissla el. piska alltigenom. nar thu hände oppa korseno . . . mädh ginom flängdom likama SvB 166 (b. av 1500-t.).
komma (ngt) att flyta genom (ngt), sila. elique quas quare syla ok gynom flötha GU C 20 s. 214 .
helt och hållet full. " thz hiwlit var alt ginom fult mz glödhetom krokom " Pa 18 . Al 99, 5456, 6681 . han [sa] ther diwr wara som trol…
Se Sdw 2: 1227.
1) genomgå. i huilket (näml. hafvet) gönom gingho israels barn mz törrom fothom Lg 3: 316 . - genomgå, genomtränga. then man huars öghon huassaste…
1) genomgå. JMÖ 48 . " maria wardher christi gönom gangandes porter " ib 89 . - genomgå, genomtränga. tha kom vppa henne oc j henne, en k…
genomträngande. " gudz ordh är . . . gönumganglekare än nakot twägiath swär " Ber 268 .
1) gjuta alltigenom. butus buta butum gynom guthin quasi metallum GU C 20 s 64. 2) genomdränka. buere verbum actium non est in vsu componitur inbur…
thu aldra hälgasta jomffru maria, hwilkins siäl j thins sons pinilsa thima, bedröffwilsenna swärdh gönom gaff (fel för groff?) SvB 226 (b. av 1500-…
genomgräfva. " " Bil 318 . " hwars grundual mine owini gynom grofwo " Bil 1: 13 . " vm trät är väl rotat ginom graffs (per…
K. F. Söderwall, Ordbok öfver svenska medeltids-språket, Band I–II (Lund: Svenska fornskriftsällskapet, 1884–1918).
Kvalitetsstatus hos Språkbanken: Uppslagsorden är kontrollästa efter manuell inkodning, men övriga delar av artiklarna är inte korrekturlästa.
K. F. Söderwall, W. Åkerlund, K. G. Ljunggren & E. Wessén, Ordbok öfver svenska medeltids-språket. Supplement (Lund: Svenska fornskriftsällskapet, 1925–1973).
Kvalitetsstatus hos Språkbanken: Varken uppslagsord eller övrig artikeltext är kontrollästa efter manuell inkodning.
Båda digitala datamängderna tillhandahålls av Språkbanken Text (Göteborgs universitet) under Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell (CC BY 4.0) ↗. Fornsvenska Studielabbet har indexerat LMF/XML-filerna med bibehållen källtext, kompletterat med normaliserade söknycklar och dokumenterade teckenalias (þ/th/dh, æ/ä, ø/ö) samt sammanlänkat enkla korshänvisningar. Inga nya betydelser eller moderniserade definitioner har lagts till.
Þ (inklusive uppslagsord på th-) ett eget kapitel allra sist i alfabetet, efter Ö.Ä-kapitel i soederwall-supp.xml, medan supplementets V-kapitel saknas i XML-underlaget.