gäil1
(substantiv)fsvm--gäil..nn.1Källans artikeltext (1 betydelsemoment)
Historisk källstavning bevarad · ingen automatisk modernisering- ? Se Sdw 2: 1230.
41 744 källartiklar ur Språkbankens digitala LMF-utgåvor · Huvudverk (22 572) & Supplement (19 172)
? Se Sdw 2: 1230.
gäck, narr, dåre. " halda han sannelika therföre giäk ok dåra " KS 58 (145, 64) . ST 173, 412 . Ber 290 . " konungin giorde sik siäl…
gäck, narr. PMSkr 661 . när han . . . them (ɔ pengarna) rundelige giffwe lekarom, och gäckom ib 697 . - hovnarr? nilss klawesson myn frves geek HLG…
narra, bedraga. " hädha gudh, huilken han gäkkar, tha han honom loffwar thz han wil ey sidhan halla " LfK 16 . Lg 3: 138, 402 . - bedraga…
narra, bedraga. " jngen skal gäkkka äller gabba annan mädh with oc wilya " PMSkr 56 .
gäck, narr. sådane tingh skole frögda konungens hierte. och ey gäckeres leek och aperi PMSkr 684 . ib 705 . Jfr begäkkare.
PMSkr 6 .
L.
1) galenskap, vansinne, ursinne. do i gäld Bu 512 . " bötte enom klärk af giäld " Bil 696 . Bu 526 . Bil 603 . MB 1: 428 . KL 348, 363 .…
, se giäld.
*gälda fulder ,
snöpa, kastrera. " [köth af] geltom yxknom " LB 3: 109 . XIII gäldhe vedrä HSH 19: 168 ( 1506) .
, se giälda.
raseri, ursinnig vrede. aiax aff syna gäldo oc oforwäyan sökte j slaget owänkter Troj 230 .
snöpa, kastrera. ltha the (ɔ: lammen) ärw fäm mandadha gammul skela the gällas PMSkr 216 . gella lkalffwa ib 236 . gälla hana ib 258.
L.
, se giäldkare.
gifva från sig ett genomträngande el. starkt ljud. 1) ropa, skrika, tjuta. tha war myrkth vm werlden al ther ihesus christus a korsith gal MD 17 .…
1) ropa, skrika, tjuta. " j tolket gällande roop " Troj 113 . folket skrålade oc gald som dwnkande ib 282 .
Se gellerduker.
refl. gahnas, vara galen el. rasande. j hwariom een man gelnas wt j eller girnas kan (kan finnas raseri el. begärelse) MD (S) 288 . " galnas t…
lrefl. galnas, rasa, vara galen el. rasande. GU C 20 s. 174 . furie gälnas ib s. 302 . insanire gälnass ib (hand 2) s. 31. SpV 398 . hon . . . böri…
Se Sdw 2: 1230.
galning gähnyngom oc affwithom PM XXXVIII .
galning. MP 5: 136 .
1) galenskap, dårskap. " huat gälniska är thz at astunda godz ok tappa himerike " MP 1: 281 . mykin gälniska och hardhelika pinaskolande,…
1) galenskap, dårskap. nar som hon glädz ok skodhar sin wanskilse, ok tröstir j lsina falska gälniskor (insanias), bort wändh aff thinne sannindh S…
galenskap, dårskap. " hwi atherhiölt thik ey . . . daranna gäniskaper " SkrtUppb 58 .
Jfr giolskaper.
muntert, skämtsamt. " konungin swaradhe honum gämerlik (Cod. B gämelik, C gameligh, D, E gammelig) " Fr 3025 .
L.
Jfr umgänge.
gångbar. " xl marc i godha giilla ok gonga, hwita örtegh päninga " SD NS 1: 334 ( 1401) . " i swa dana peninga som nw ära gonge oc g…
gängse; gångbar. Se A. Lindqvist, Ark. f. Nord. Fil. 25: 266 ff. fore hundradha marc redha päninga i swa dana mynt, som nw är gänt oc gäft i watzst…
, jfr be-, um-gängilse.
träsko? giff ey swa ängle at thu gaar siälwer aa gänghlo (Danska saml. har: træben; non superis, ita des quod calopedeum base vades) GO 616 .
? Se Sdw 2: 1230.
= gänger. thiughu mark redha poäninga swa dana minth, som nw gäue oc gängleke ä'ro SD NS 3: 247 ( 1417) .
, jfr fotgängning.
gängse, gångbar. " swa dana mynt nw är gäfft och gängsse öwer alt vpland " SJ 174 ( 1448) . " swadana mynt tha vppa sama tijt gäfft…
K. F. Söderwall, Ordbok öfver svenska medeltids-språket, Band I–II (Lund: Svenska fornskriftsällskapet, 1884–1918).
Kvalitetsstatus hos Språkbanken: Uppslagsorden är kontrollästa efter manuell inkodning, men övriga delar av artiklarna är inte korrekturlästa.
K. F. Söderwall, W. Åkerlund, K. G. Ljunggren & E. Wessén, Ordbok öfver svenska medeltids-språket. Supplement (Lund: Svenska fornskriftsällskapet, 1925–1973).
Kvalitetsstatus hos Språkbanken: Varken uppslagsord eller övrig artikeltext är kontrollästa efter manuell inkodning.
Båda digitala datamängderna tillhandahålls av Språkbanken Text (Göteborgs universitet) under Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell (CC BY 4.0) ↗. Fornsvenska Studielabbet har indexerat LMF/XML-filerna med bibehållen källtext, kompletterat med normaliserade söknycklar och dokumenterade teckenalias (þ/th/dh, æ/ä, ø/ö) samt sammanlänkat enkla korshänvisningar. Inga nya betydelser eller moderniserade definitioner har lagts till.
Þ (inklusive uppslagsord på th-) ett eget kapitel allra sist i alfabetet, efter Ö.Ä-kapitel i soederwall-supp.xml, medan supplementets V-kapitel saknas i XML-underlaget.