guma1
fsvm--guma..e.1Källans artikeltext (1 betydelsemoment)
Historisk källstavning bevarad · ingen automatisk modernisering- , jfr iordha guma.
41 744 källartiklar ur Språkbankens digitala LMF-utgåvor · Huvudverk (22 572) & Supplement (19 172)
, jfr iordha guma.
bagge, gumse. " wm sidher stal han en fetan gwmar " MP 4: 17 .
hanlam. " thz skal wara gummar lamb " MB 1: (Cod. A 10) 555 .
vädursskinn. " scortes . . . idest pellis arietis gwmarskn G_U c 20 s. 555. "
man; gammal man, gubbe. ä liffwer gumme (motsvarande ordspråk i den Forndanska samlingen har: then gamble) mädhan gudh wil (nutus vt est diuus fit…
gummi, gummilösning. " temperera mädh gwmj til at scriffwa mädh PMskr 416. tak gumj arabicum " ib 442 . ib 519. tämperera mädh eke äple w…
, jfr drusagumper.
vätska el. var som flyter ur ögon. öghon . . . ther saman äro grohin aff gundh (glutine quodam) LB 3: 143 . ib 2: 41 .
L. Gutar, Gotländingar. RK 1: (sfgn) s. 183, 184.
L. 1) gute, gotlänning. ss tillnamn. jeppe guty STb 2: l181 (1486). niels lgute SSkb 352 (1509-10). hanss gwthy ATb 3: 257 ( 1512) . 2) gutnisk pen…
gotländsk22, gutnisk. at iak hafuer giort ther til mit beste synnerlige til thenne gullendkse rese HSH 13: 32 (1524? Brask).
L. Gutnisk, Gottländks. gifwa . . . gotniskan pänning fore fem swenska pänininga FM 23 (1389, nyare afskr.). for . . . gutniscan päning SD NS 1: 44…
nisk, gotländsk. Se Sdw 2: 1230. gotniskan pänning fore fäm swenska pänninga RP 2: 174 ( 1389) . VKJ 73 ( 1445) . " laurens ibidem gör 3 thyn…
benämning på en (reumatisk) sjukdom hos jaktfalkar m. fl. en annar sywkdom som kallas gutta, som komber j wingana äller laaren aff ondo väsko som g…
Göingar, inbyggare i Göinge härad. gydinga hanum wäl vnfingo RK 2: 8731 .
djup håla, avgrund, svalg. baratvrum . . . häluitis diwp oc gööl GU C 20 s. 49 . " gurgs itis gööl " ib s. 324 . ey löpir stridhe forsin…
förgylla, öfverdraga med guld. thz dugher ey at gylla som ey är gul wärt GO 68 . fidhlarin . . . gylle hona (violinen) jnnantil mz stadhugho gulle…
Jfr forgylla.
gyllene, af guld. vij gyllene lyustaka MB 2: 334 . ib 335 . ST 135 . Su 203 . - gyllene styke, gyllenduksstycke, (syns dåligt) offuer hennes huffuo…
gyllen, guldmynt, dukat fore c rinska gillena FH 4: 65 ( 1458) . 1 rengx gyllen ib 6: 123 ( 1512) . " the hundredhe rinska gyldene " ib 1…
gyllene, av guld; guldskimrande, med utseende av guld. thär offwer skal hon föras j eth gyllene stykke (aureo amictu) Mecht 31 . " birgitta gu…
benämning på guldmynt av skilda slag. han tog igen sin gudz pening . . . en gylnenä och en skilling STb 1: 64 (1476). JTb 75 ( 1481) . " sagde…
gyllenduk. " hwsit war innan dragt mz gyllenstycke (guðvef) " Di 8 . ib 97 . Jfr gyllene stykker under gyllene, adj.
gyllenduk. aff gull, gylke, gullenstykke, flogheeldh stucker schal her eper aff tollis som annat STb 3: 10 (1492). eth par messeskeden off gillen s…
gyllental, tal langivande ett visst års ordningsnummer i måncykeln. SvT 85 .
, jfr forgylling.
förgylning. PMSkr 433, 537 .
bryta sig (för att kräkas). takir hon til ath rapa och gylpa LB 7: 74 .
sugga. " ss tillnamn. " SD NS 1: 225 ( 1403), 228 (1403, nyare afskr.).
, se gönnare.
gös. " jtem iiij ört. for j geddo oc j gyss " Skotteb 343 (1436, Borgm) . " kööp i skäninge vermelands spikilax oc törr göss "…
rysa, frysa. " ä gös gamal man tho at han widh eldh sither " GO 1047 . - opersonl. med dat. giös thöm gambla tho at han widh eldh siter G…
gädda. " gyäddä lucius " VGL XIV . gäddor ok braxn flundror ok aall Al 5229 . Bil 730 . RK 2: 3156, 6189 . ss tillnamn. " bero gædda…
gädda. 1 skippund fintzska gäddhor VKJ 283 ( 1466) . rökta geddor Arfstv 63 (1474-75). for torra gäddhar v ortugh HLG 2: 30 (1512). Jfr lappa-, skä…
, se giäf.
, se giäf.
Gävlebor. ath gefle bona matthe vtföre j (1) lest strömingh STb 2: 221 (1487). IB 3: 89 (1493).
borgare i Gävle. STb 4: 82 (1505).
järn som utskeppas från Gävle. Stock Skb 287 (1505, Skip) .
gnaphalium arenarium Lin.? " venusta est quedam herba que wigariter dicitur gäll et crescit in antiqua terra et in agris desolatis " LB 2…
K. F. Söderwall, Ordbok öfver svenska medeltids-språket, Band I–II (Lund: Svenska fornskriftsällskapet, 1884–1918).
Kvalitetsstatus hos Språkbanken: Uppslagsorden är kontrollästa efter manuell inkodning, men övriga delar av artiklarna är inte korrekturlästa.
K. F. Söderwall, W. Åkerlund, K. G. Ljunggren & E. Wessén, Ordbok öfver svenska medeltids-språket. Supplement (Lund: Svenska fornskriftsällskapet, 1925–1973).
Kvalitetsstatus hos Språkbanken: Varken uppslagsord eller övrig artikeltext är kontrollästa efter manuell inkodning.
Båda digitala datamängderna tillhandahålls av Språkbanken Text (Göteborgs universitet) under Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell (CC BY 4.0) ↗. Fornsvenska Studielabbet har indexerat LMF/XML-filerna med bibehållen källtext, kompletterat med normaliserade söknycklar och dokumenterade teckenalias (þ/th/dh, æ/ä, ø/ö) samt sammanlänkat enkla korshänvisningar. Inga nya betydelser eller moderniserade definitioner har lagts till.
Þ (inklusive uppslagsord på th-) ett eget kapitel allra sist i alfabetet, efter Ö.Ä-kapitel i soederwall-supp.xml, medan supplementets V-kapitel saknas i XML-underlaget.