gol1
adj.(adjektiv)fsvm--gol..av.1se gul
Källans artikeltext (1 betydelsemoment)
Historisk källstavning bevarad · ingen automatisk modernisering- se gul.
41 744 källartiklar ur Språkbankens digitala LMF-utgåvor · Huvudverk (22 572) & Supplement (19 172)
se gul.
golf. " satto barnet niþar a guluet ii guz mönster " Bu 5 . til varrä grift oc läghurstaþ. þer vara scal mit a gulwenu i korenom SD 5: 56…
golv. " tha stode thär iij tylther pa gwlwith som hanom alle wille fullelige wäriä " Uppl Lagmansdomb 69 ( 1493) . Jfr stuvu-, sten-golf.
, försedd med golv(beläggning). panimentatus a um golff lagder G_U C 20 s. 419.
färg hos ett golv. emblema est ornamentur vasorum kara prydilse jtem est varietas pauimenti flere handha golff lithi GU C 20 s. 215 .
golvsten, golvplatta. GU c 20 s. 441.
= gome. " stampar man sinap mz lit watn ok twar for innan gomor " LB 4: 344 .
= gome. tha stik wp ena adhro j mwnnenom affwan j gomonne PMSkr 232 . skodha ath goman j mwnnenom oc twngan haffwa samma lith som wlen haffwer ib 2…
munnens öfvre el. nedre hvalf. på meniskan. nidhre siälinna gome skal vara dözsins räddoghe Bir 2: 164 . öfre gomin vari rädhelica domsins räddoghe…
gom. " mädh twngone ok gomomen " MP 4: 99 (kan äv. föras till goma).
= gutnisker? j tunne gonnest köt Skotteb 423 (1469, Kämn) .
L.
L.
boskapstjuf. agiges, gurthuff GU 1 . een hans landbo hustrw och henne leghe pigha ginge i there grannes gardh . . . och staale ther tw eller try la…
vthen j thääs goris och eder strax opa taghe vilie FM 524 (1511, samt afskr.).
L.
L. Se T. wenström, Tjuvnad och fornæmi s. 21 ff.
L.
L.
gjutform, göt? PMSkr 438 . " wywth gönom holith koparen wth j gotith " ib 451 .
eg. Goter; Götar. gethe som langt äpter kalladis götha eller gota och nw kallas swenske PK 220 . " östen stander gotana fore " RK 1: (LRK…
gotter, götar. Se Sdw 2: 1229.
, se guti.
Gotländks. [1] gotlansk bonde FM 342 ( 1507) .
, se gutlänsker.
, se gutnisker.
gråberg, gråsten. the haffwa . . . rympth borth wff henne (näml. grufvan) jordh och grabergh DD 1: 196 (1506, eft. aftr. hos Langelek).
grådaskig, gråblack. hieracites är en sten haffwandis grablakkan lith PMSkr 476 .
gråbo, artemisia vulgaris Lin. " artemesia graboo " LB 6: 284 . ib 7: 71 . " artimesia hon hetir grabo " ib 3: 70 . tak graabo…
, jfr grabona.
gråbo, arteminsia vulgaris. artimeisa grabona Växtförteckn. fr. slutet af 1400-talet hos th. M. Fries, Ark. f. Bot. Bd 3 nr 14 s.7.
= grabrödhra kloster. RK 3: 2835 .
gråbroder, Franciskanermunk. gifuer iak graa brödrom j viborg ena kawsa aff silff FH 6: 21 ( 1449) . brodher laurenz baatzman grabroder SJ 191 ( 14…
gråbroder, franciskanmunk. STb 3: 423 (1499). - i gen. pl. om gråbrödrakloster. brodher villam sacristanus aath grabrödra SJ 2: 27 ( 1477) . ib. th…
begär efter mat, matlust, aptit. som skola gita . . . opuäkt matlustan oc gradhena Bo 134 . " drakans graadh " MD 189 .
karat, vigtenhet nyttjad vid vägandet af guld. skal hwar gwlden gällä halffännän mark stocholms swaa ath wägen kolnisk mark ther aff skall hollä at…
grad, stånd. hwad staat, grad eller condicie, han är eller ware kan BSH 5: 625 ( 1520) .
, jfr matgradher.
hungrig, glupsk. " kastadhu the dyonisium for gradhugh diur ok adhugh " Bil 343 . KS 42 (108, 45) .
L. 1) fossa, fovea, graf, grop, håla. saa han eth stoort hws, som hafde stora graua j sik Pa 22 . " otalika grawa älla gropa " Bir 1: 241…
K. F. Söderwall, Ordbok öfver svenska medeltids-språket, Band I–II (Lund: Svenska fornskriftsällskapet, 1884–1918).
Kvalitetsstatus hos Språkbanken: Uppslagsorden är kontrollästa efter manuell inkodning, men övriga delar av artiklarna är inte korrekturlästa.
K. F. Söderwall, W. Åkerlund, K. G. Ljunggren & E. Wessén, Ordbok öfver svenska medeltids-språket. Supplement (Lund: Svenska fornskriftsällskapet, 1925–1973).
Kvalitetsstatus hos Språkbanken: Varken uppslagsord eller övrig artikeltext är kontrollästa efter manuell inkodning.
Båda digitala datamängderna tillhandahålls av Språkbanken Text (Göteborgs universitet) under Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell (CC BY 4.0) ↗. Fornsvenska Studielabbet har indexerat LMF/XML-filerna med bibehållen källtext, kompletterat med normaliserade söknycklar och dokumenterade teckenalias (þ/th/dh, æ/ä, ø/ö) samt sammanlänkat enkla korshänvisningar. Inga nya betydelser eller moderniserade definitioner har lagts till.
Þ (inklusive uppslagsord på th-) ett eget kapitel allra sist i alfabetet, efter Ö.Ä-kapitel i soederwall-supp.xml, medan supplementets V-kapitel saknas i XML-underlaget.