flyia1
v.(verb)fsvm--flyia..vb.1Källans artikeltext (1 betydelsemoment)
Historisk källstavning bevarad · ingen automatisk modernisering- L. Jfr til-, ut-, unt-flyia.
41 744 källartiklar ur Språkbankens digitala LMF-utgåvor · Huvudverk (22 572) & Supplement (19 172)
L. Jfr til-, ut-, unt-flyia.
undflyende, undvikande. for syndinna flyilse Bir 2: 202 . ib 4: 41 . " til flyilsa hvaria synd ib (Dikt) 275. Jfr tilflyilse. "
flocka sig, gå i flock, strömma. alle . . .flykto thiit KL 359 . lärdhe folkit som ltil hans flykte at höra gudz ordh Gr 296 . Lg 3: 222, 227, 230,…
, se flukt.
, se flukt.
flyktig, landsflyktig. " galaadz män waro flyktoghe vordne aff effraym " MB 2: 110 . Jfr fält-, lands-flyktogher.
flyende. " ware thet oc swa, at thöm som fridhen bruti hafthe, nakar äpter fyldge a fluctoghom foot " Rydberg Tr 2: 452 ( 1381) . - Jfr l…
Jfr oflyliker.
L. 1) flyta, drifvas på el. i vattnet. blykistan flöt Bu 210 . " archen flöt ower watnen " MB 1: 170 . " flytir suasom skip mällan b…
bildl. flyta omkring. kastas omkring, föras hit och dit, röra sig. jak owärdogh synderska . . . wafrande oc flytande j syndelikom tankom SVb 336. t…
flytande. taramannas flytan Lg 3: 399 .
Jfr lndflytan.
li flykt. vndradho . . . huar swa mykith monde fara ok swa flyterlika monde renna Iv 7423 .
L. 1) eg. låta flyta; flytta, sätta i rörelse, föra framåt, föra. med dat. fotum flytia Bil 447 . - med ack. likamin hawer twa föter at flytia lika…
L. 1) flytta, föra framåt, fortskaffa, befordra. " klagedhe ok kerdhe the dannemen . . . om the sware skiwtzferdher, ther the haffue haffth, a…
Jfr tilflytiare.
flytning. LB 7: 211 . Jfr blodh-, in-, til-, ut-flytilse.
Jfr oflyliker.
flyttande, transporterande. " ödde mangha peninga j flytningh millan köptstadhen oc skipin " PK 242 .
flädermus. " ther flughu natbakkor ellir flädhir mys " ST 525 .
fläck. " takir thz borth swarta flekka " LB 3: 103 . tha ögonen . . . haffwa flecker ib 7: 204 . ted fordriffwer fleckär (fräknar?) oppo…
fläck. Jfr smita fläkker.
till rustningen hörande särsk. bröstet skyddande betäckning. " I par maliotygh . . .sclicet vnum par flækkio. vnum par grusænær. vnu skøzel. e…
fläka, fläcka, klufva. bint henne (ɔ: lwngona) om hennes hoffwd, fleckta i tw LB 7: 197 . " tag en liiffwandis mwss oc fläk henne j tw "…
Jfr Hildebrand, Sv. Med. 2: 327.
fläka, fläcka, klyva. " tak en gren . . . oc honom klyff fläskiandis warliga mädh enom kniff pa andro sidhonne swa ath tw jnthe sargar knooppo…
fläckig. " scutlatus . . . fläkkoger " GU C 20 s. 558 .
fläkta. " fläkthandes oppa hennas brändagha " Lg 3: 415 . Jfr til fläkta.
Jfr flughu fläkter.
Flamsk, Flandersk, från Flandern. I flemst stryc SD 4: 370 ( 1334) . I flamsk boneth HSH 19: 167 ( 1506) .
flamsk, flandersk. iii tafla flamska HLG 2: 147 (1523).
flämta, häftiga andas. ärw the (ɔ oxarna) mykith hethe tha latis ey til ath ätha för än the wenda ather ath fiämtha PMSkr 198 . ib 232, 242. then h…
? eg. väl: slag, hugg. i fläng, på slump, på måfå, utan eftertanke? swor j flengh (ändradt til stora eda) RK 2: s. 364.
1) flagellum, piska, gissel. nar flengionar atir droghos slitnadhe ok rimnadhe hans köt for flengiomen ik gislomen Bir 1: 29 . ib 34, 208, 3: 40, 2…
piska, gissla. " flängdho thöm mz glödhetom iärn skrifwom " Pa 17 . somlike flängia han mz lgislomen Bo 181 . " saa iak hans likame…
1) flagellum, piska, gissel. JMÖ 112 . 2) piskslag, gisselslag; särsk. i pl.; plågor. marter. modhren oc pighan saa christum lidha tässa flänghior…
1) flänga, fläka, åstadkomma revor (t. ex. i bark). kniffwen som wintrännas grena affskäras mädh skal wara alstignis hwas hardher oc tynner, thy är…
el. f. gisslande. thin (ɔ: Kristi) fängilse, kinpwstan, spwtan, oc hädhilse, näktilse, flänghilse, oc gabbilse Svb 19. - Jfr hudhflängilse.
L. Jfr smikra-, två-flärdh.
L.
K. F. Söderwall, Ordbok öfver svenska medeltids-språket, Band I–II (Lund: Svenska fornskriftsällskapet, 1884–1918).
Kvalitetsstatus hos Språkbanken: Uppslagsorden är kontrollästa efter manuell inkodning, men övriga delar av artiklarna är inte korrekturlästa.
K. F. Söderwall, W. Åkerlund, K. G. Ljunggren & E. Wessén, Ordbok öfver svenska medeltids-språket. Supplement (Lund: Svenska fornskriftsällskapet, 1925–1973).
Kvalitetsstatus hos Språkbanken: Varken uppslagsord eller övrig artikeltext är kontrollästa efter manuell inkodning.
Båda digitala datamängderna tillhandahålls av Språkbanken Text (Göteborgs universitet) under Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell (CC BY 4.0) ↗. Fornsvenska Studielabbet har indexerat LMF/XML-filerna med bibehållen källtext, kompletterat med normaliserade söknycklar och dokumenterade teckenalias (þ/th/dh, æ/ä, ø/ö) samt sammanlänkat enkla korshänvisningar. Inga nya betydelser eller moderniserade definitioner har lagts till.
Þ (inklusive uppslagsord på th-) ett eget kapitel allra sist i alfabetet, efter Ö.Ä-kapitel i soederwall-supp.xml, medan supplementets V-kapitel saknas i XML-underlaget.