flatfara1
v.(verb)fsvm--flatfara..vb.1Källans artikeltext (1 betydelsemoment)
Historisk källstavning bevarad · ingen automatisk modernisering- L.
41 744 källartiklar ur Språkbankens digitala LMF-utgåvor · Huvudverk (22 572) & Supplement (19 172)
L.
flatfara sik , se Sdw 2: 1217.
flundra? klippfisk? koll. " viijc flatfisk " BtFH 1: 341 ( 1464) . " vjc flatfisk ib. "
= flakfisker. Se Bendixen, (Norsk) Hist. Tidsskrift 5 R 3: 297 f. xxx (30) kloffuer flat fisk STb 1: 360 (1482). ib 3: 137 ( 1493) , 301 (1496), 40…
öfverlåtande af sin egendom åt annan person mot rättighet att njuta lifstidsunderhåll. Urkund från år 1433 (i hvilken omtalas att väpnaren Jon Laur…
flatkaka, flatbröd, tunnbröd (brukadt särskildt i Norge och i Värmland; jfr Peder Claussöm, Norriges Bescriffuelse, s. 72). hoffmenene fingo alla t…
flatbröd, tunnbröd. " swa som flathkakwr plägha klappas wth j dalommen oc norghe " PM Skr 538.
L.
1) utan eftertanke, oförståndigt, lättsinnigt. hafdho . . . ey swa flatlica ville farit Bir 2: 318. huilken the oc faltzlika troddho MB 2: 220 . Lg…
fästing, ixodes ricinus Lin. " mädh them läkedomenom falla borth flatta som wäxa widher örenen (på hundar) " PMSkr 249 .
( i människokroppen förekommane, sjukdomsalstrande) slem (enligt en från antiken övertagen uppfattning). thet första wathnit drikkes mädh hwith win…
svulst, giktknuta, gikt, reumatism? for fleen oc ryyl verk LB 7: 339 . göre kors wppa fleenen ib 13 . " for flenen, rylen, vexthen " ib 1…
? svulst, körtel. glandula . . . vel glandium . . . idem vel est pars intestinorum fleen GU C 20 s. 317 .
komp. motsvarande posit. margher. L. 1) flere. " flurum lundom ma maþar varþa oc eigh flerom lundom " Bu 62 . " vm han findir sina o…
komp. L. flere; (utöver det nämda) ytterligare existerande el. förhandevarande, andra. thy at han wäl wiste, swa oc sommalike flere aff os, j huat…
flerestädes. " the budho flere stadz a landet gaa " RK 23: 9085 . MB 2: 259 . Su 372 . SO 159 .
flerstädes.
, se flya.
smicker. " medh flikre fara " KS 73 (178, 79) .
linställsam. " tikkis wara flikert (bevis på inställsamhet) " KS 22 (53, 23) .
köttstycke. " flykit hänger ey swa höght at hundin wänter sik ey benith " GO 71 . ib 679 . " hwar som hawer flykke ok molbinga han f…
ställa sig in, smickra. han sum är falskr ok flikrar KS 21 (51, 22) . at tu flikre ella faghert lage före hånom ib 24 (60, 26). Jfr flakra.
smickrare. KS 45 (115, 48), 73 (178, 79) . ib Fragm. 15.
spott, spe. " om hon haffuir . . . giort flim leek ällir löghe aff androm " SkrtUppb 192 . SvKyrkobr 344 .
begabba. MD 428 (Sdw 2: 1217). - gäcka, narra, bedraga. gwl oc dyra stena är ey atlth som glimma wthan sannaren öghna skalka som gäkka oc flymma PM…
flin, hånleene; hån, spe. hans capellani och monge andre klerker her j landit göra största gab och flyin aff wore käre moders sancte birgitte reuel…
Jfr snioflinga.
flintskalle. " ok sigher ysaias ondha lwktin skal wardha for sötha lwktena, fore gwlsnörith harrepith, for krylotta harith flinskallan (calvit…
flinta. " af hardhe flinto " Bir 1: 371 . ib 2: 3. MB 2: 309 .
flinta, flintsten, särsk. som elddon nyttjad sten af flinta (eller annan bergart). " calcedonius är en sten haffwandis blekan lyth, görs mykin…
flintskallig. " fliinskallot hofwdh vtan haar " Al 5537 . Va 39 . " ärä allä abota flintskallute " AS 60 .
gråta, jämra sig. the finge ful snart bade grata oc flipa RK 2: 2954 . ib 3: 167, 2254 .
? stenskära, sten. Se Sdw 2: 1217.
fliisa . flysa ) *fliso sten?
på ett otillbörligt sätt skratta el. le, flina. cachionor . . . flysa ok lee GU C 20 s. 65 . (djuvulen) swa som flisande til hanom sagde J Buddes b…
otillbörligt skratt el. leende, flin. cachin[aci]o flysan GU C 20 s. 65 . the ondhe . . . äru . . . vthan mattho j flisan oc lööghe SvKyrkobr 198.…
se fliso sten.
omsorg, flit. " the varo giordha mz mykith fliit " Fr 90 . bestallde then gardh mz fliit RK 2: 2755 . konungen lagde ta ala syn flit at h…
omsorgsfullt, noga. " före haffwe wil förscreffne sancte rich konungs lagh fliteligen offuerset " Rydberg Tr 3: 624 ( 1520) .
Jfr ofliteliker.
K. F. Söderwall, Ordbok öfver svenska medeltids-språket, Band I–II (Lund: Svenska fornskriftsällskapet, 1884–1918).
Kvalitetsstatus hos Språkbanken: Uppslagsorden är kontrollästa efter manuell inkodning, men övriga delar av artiklarna är inte korrekturlästa.
K. F. Söderwall, W. Åkerlund, K. G. Ljunggren & E. Wessén, Ordbok öfver svenska medeltids-språket. Supplement (Lund: Svenska fornskriftsällskapet, 1925–1973).
Kvalitetsstatus hos Språkbanken: Varken uppslagsord eller övrig artikeltext är kontrollästa efter manuell inkodning.
Båda digitala datamängderna tillhandahålls av Språkbanken Text (Göteborgs universitet) under Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell (CC BY 4.0) ↗. Fornsvenska Studielabbet har indexerat LMF/XML-filerna med bibehållen källtext, kompletterat med normaliserade söknycklar och dokumenterade teckenalias (þ/th/dh, æ/ä, ø/ö) samt sammanlänkat enkla korshänvisningar. Inga nya betydelser eller moderniserade definitioner har lagts till.
Þ (inklusive uppslagsord på th-) ett eget kapitel allra sist i alfabetet, efter Ö.Ä-kapitel i soederwall-supp.xml, medan supplementets V-kapitel saknas i XML-underlaget.