den1
fsvm--den..e.1Källans artikeltext (1 betydelsemoment)
Historisk källstavning bevarad · ingen automatisk modernisering- , se þän.
41 744 källartiklar ur Språkbankens digitala LMF-utgåvor · Huvudverk (22 572) & Supplement (19 172)
, se þän.
ordet i pl. använt i stället för pänningar för att ange att ett belopp erlägges i myntade penningar. Jfr SAB D 866, anm. 2. huilken tompt oc gardh…
ett slags mynt, säkert = pänninger, hvilket ord sannolikt åsyftas med det tecknade d (d. v. s. denarius), som i de tryckta texterna återgifvits med…
dess. " desto. ath hon desthe myndre forskullan faar när gudhi " Gers Frest 2 . komber . . . j henne thestha mer högh färdh ib 29 . ib 30…
dess, desto. - deste . . . iu, dess . . . jn. Se Sdw 2: 1208.
från Deventer. - n. kläde från Deventer. saa myketh dwentyrst, jagh faar eth par kleder aff BSH 4: 218 ( 1497) .
di. mine spina . . . hulka thu didhe Gr 287 . Bir 3: 74 . Bil 426 . en ammo dya MD (S) 242 . " sina modher at di " Al 1362 . thu ma än wä…
dia. när lambith är föth tarffwas thet wpresas oc läras til ath dij modher myökena oc spenan PMSkr 238 . ib 660 (senare avskr.). nw dir hon iomfrun…
, subst.? (eg. inf. och = föreg. ord) di. blott i förb. giva di(a). giffwa mik dyia aff sinom spinom SkrtUppb 54 . när the (ɔ suggorna) giffwa dij…
diamant. " diamas antis mas generis lapis quidam wlgariter diamanth " GU C 20 s. 182 .
di. them quinnom som giffwa barnom dia LB 3: 102 . the spinane som gawo dia warum herra ihesu christo KL 63 . " the spina som äkke gafwo diia…
, se diäkn.
L. 1) diger, fyllig, tjock. ss tillnamn. olaff dygher MD 320 . " olaffz degre färd " ib 321 . " ingridis dicta dighræ " SD 2: 2…
person som dreglar. fleumaticus deeglare ita exponitur commvniter dreglare GU C 20 s. 121 .
L. 1) fossa, dike, grop. ii söre af dikeno Bu 129 . MP 1: 297 . Lg 3: 27 . - (?) diki oc dikis rätter skulu uptakas SD 4: 308 (1335, eft. Hadorphs…
*dikis ände ,
dammfisk. Se Sdw 2: 1208.
, se deker.
dika, genom dike utleda (vatten). göta lätho dika (Cod. C dikä 1030) alt vatnit v enne elf Bil 646
dikare, dikesgrävare. " fossor . . . gräffuare eller diikiare " GU C 20 s. 287 . ss tillnamn. RP 2: 400 ( 1400) . lasse dicare HLG 3: 115…
1) förestafvande, ingifvelse. alt thz wi trom thz hawom wi aff hälgha manna bokom mz thäs hälgha anda dikt MB 1: 113 . 2) framställning (i sht skri…
och n. (JMÖ 184; jfr Lat. dictum) yttrande, tal, framställning. thenne loffsanfen är söthenr i notomen än i ordhomen är han nakot hardher til at wn…
L. 1) förestafva, föreskrifva, ingifva. hon (ɔ: biblia) är diktath aff them hälgha anda siälwom, oc scriffwath aff hälghom patriarchom oc prophetom…
L. Jfr samandiktadher.
1) framställning (i sht skriftlig). hälga fädhra diktan Su 6 . ib 79, 298, 336 . MB 2: 285 . " straffas för diktans oc maalsens laster "…
1) den som förestafvar el. ingifver. sigher . . . christus sik wara reglanna diktare Bir 4: 51 . " laghanna diktare (dictator) ib (Dikt) 238.…
Jfr lyghna-, ävintyrs-, ävintyris-diktare.
dill, anethum graveolens Lin. " anetum dill " LB 5: 80 . anetum dil ib 6: 284 . " anetum diil " ib 7: 146 . anetum thz är dil i…
dillfrö. " thager man diilfrö " LB 8: 41 . ib 2: 43 . Jfr dilla frö, dilz frö.
dillblommor. " sywdher man diilfrö blomsther j olio " LB 2: 43 .
dillrot. " torkar man diilrooth " LB 2: 43 . Jfr dilla rot, dilz rot.
dekokt af dill. LB 2: 43 .
dimma. " molenet oc dimban gaff sik opp " Lg 3: 694 . " rängbugin skinandes mällan molens dymbo " Su 173 .
dimma. bild. thiokka tukan äller dymban takir nu bortskridha for minom öghum Prosadikter (Barl) 88 .
skum, svagt seende. dym ögon LB 2: 64 .
dimmig. " nebulosus . . . dymboger " GU C 20 s. 347 . - bildl. excultacio in adueris är een dimbogh ok mörk hwgswalilse (nebulosa consala…
ett slags siden, aldra handa riikheet ther husith var medh innan breet, tribaldh, bliald och examit, silke ok päl ok (swa) dimit Fredrik ed. Noreen…
, se dymbilvika.
, se þin.
vi funne oc i samme book stoor rettilse om skoger bärg oc dioger (för sioger? d. v. s. sjöar) i westergylland hwem the tilhöre HSH 16: 102 (1527; B…
K. F. Söderwall, Ordbok öfver svenska medeltids-språket, Band I–II (Lund: Svenska fornskriftsällskapet, 1884–1918).
Kvalitetsstatus hos Språkbanken: Uppslagsorden är kontrollästa efter manuell inkodning, men övriga delar av artiklarna är inte korrekturlästa.
K. F. Söderwall, W. Åkerlund, K. G. Ljunggren & E. Wessén, Ordbok öfver svenska medeltids-språket. Supplement (Lund: Svenska fornskriftsällskapet, 1925–1973).
Kvalitetsstatus hos Språkbanken: Varken uppslagsord eller övrig artikeltext är kontrollästa efter manuell inkodning.
Båda digitala datamängderna tillhandahålls av Språkbanken Text (Göteborgs universitet) under Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell (CC BY 4.0) ↗. Fornsvenska Studielabbet har indexerat LMF/XML-filerna med bibehållen källtext, kompletterat med normaliserade söknycklar och dokumenterade teckenalias (þ/th/dh, æ/ä, ø/ö) samt sammanlänkat enkla korshänvisningar. Inga nya betydelser eller moderniserade definitioner har lagts till.
Þ (inklusive uppslagsord på th-) ett eget kapitel allra sist i alfabetet, efter Ö.Ä-kapitel i soederwall-supp.xml, medan supplementets V-kapitel saknas i XML-underlaget.