dryghdh1
(substantiv)fsvm--dryghdh..nn.1drygsel. "
Källans artikeltext (1 betydelsemoment)
Historisk källstavning bevarad · ingen automatisk modernisering- drygsel. " god drygd war bade i öll oc math " RK 3: (sista forts.) 5650 .
41 744 källartiklar ur Språkbankens digitala LMF-utgåvor · Huvudverk (22 572) & Supplement (19 172)
drygsel. " god drygd war bade i öll oc math " RK 3: (sista forts.) 5650 .
dryg, som räcker väl till. teþes hanom . . . en levar . . . sua dryghan (för dryghar) ok mactoghan (för mactoghar) at han war allom gärniges mannom…
mäktig. " war starka leonit dryghare än arma wislan " Hel män 227 . - Jfr härdha-, thrätto-drygher.
, se drikkeliker.
L. 1) dryck, det som drickes. firi . . . falan dryk SR 18 . actaþe huarte mat älla dryk Bu 182 . " som atir hallir sin licamma af matz oc druk…
drickande. " hwar en gaff serdelis sötasta liwdh fran sik j sinom dryke " Mecht 290 . " drickande av starka drycker, dryckeslag, sär…
drickande, dryckeslag. " hafde . . . mangh syndelikin ordh j drykkio squaldrat " MP 1: 92 . " som dwälias i drykkio ok idhna at dryk…
drikkia: -o MP 5: 52 ) *drykkio bulle drykkio kar dryke- GU C 20 s. 462 . drickieSTb 3: 305 (1496). drikke- GU C 20 s. 157), *drykkio kompan drykke…
L. 1) drypa, falla droppvis. þri bloþdrupa drupu af fingrenom Bu 56 . af räfneo dryp (för drypa) bränne stens drupa Bir 4: (Avt) 178 . ib 2: 50, 20…
drypa. (drypande (Lat. rubens, läst rorans?) rosen är här lwktande Sp 580). Jfr nidherdruypa samt hunagsdrypande, ävensom dröpa.
, se drupi.
idisla. " abs. all the diwr oc fä som kloffna hawa klöwa, oc drypia " MB 1: 359 . " hwath som drypiar, oc ekke hawa klofna klöwa ib.…
tungspene. " om drypel faldhir nidhir " LB 1: 97 . " bläse thz oppa drypilin ib. " ib 2: 31, 3: 128, 130, 7: 140, 8: 46 . "…
tungspenens (af svullnad vållade nedfallande. thz doger ffor drypil fal LB 2: 36 .
droppa, låta droppa. giff thina dagh (ɔ dagg), thz är hymmelsens mildhet dryppa til os, liffwernsens renlikhet i thenna yseldennas daal (jfr Lat. r…
1) jäsningsämne, jäst, drägg. thz brödh som aldre kom dräg widh eller syra MB 1: 308 . ib 307, 481 . 2) drägg, grums. " aldre gömis vitnit wäl…
1) jäsningsämne, jäst. han (ɔ mjödet)skal göres medh nya oc ferska drägh Sex ekon tr. 267. 2) drägg, bottensats, fällning. ffecula . . . lithin drä…
full av drägg. ffeculentus . . . drägiogher ok drägh fuller ok lektande GU C 20 s. 259 .
grumla, uppslamma? ffeco cas care a fex drägia ok mz drägh fordärffua componitur effecare skärt ek klaart göra GU C 20 s. 259 .
Se Sdw 2: 1210.
full av drägg. ffeculentus . . . drägiogher ok drägh fuller ok lektande GU C 20 s. 259 .
, se dragha.
, se dragha.
drejare, svarvare. ss tillnamn. " albrecht drgere " Skotteb 110 (1462-63). ib 146 (1463-64). Se Ark. f. Nord. Fil. 49: 224 ff. - Jfr flas…
L.
dräglig. " swasom allmogenom drägeligit är " BtRK 89 ( 1435) . " att thet är allmugen dräghelicht " ib 101 (1435, orig.). Jfr o…
1) dragning, nw är märkiande huru thenna drägt (ɔ:) at watzskan böriar at dragha sik til nokon lim] til gaar LB 5: 292 . Jfr anda-, en-, fram-, har…
1) dragande. " nar thik nakoth dröffuelikit tilkomber, anama thz swa täkkelika som dyrasta gulspennä, huilkith thik siälffwer gudh sändhe, mz…
dräglig. ther om (ɔ beträffande skatten) wilia wi tilskäpa noghra godhe meen aff ware radh som ther skula öfferuega millan crononne oc ider, saa at…
manlig, tapper. " dränglikit hiärta wet sik ont vm thu (för thy) fölger folska (jfr hs A manlikt hiärta weet sik ont än thy fölgher ey (sic!)…
L. 1) man, särsk. duglig el. tapper man. " riddarin skändis wardha en hänther som war en godha handa drängir (drängir är sedermera utstruket,…
L. 1) man. " gud läti mik hämpnas hans a them illa dränge " Prosadikter (Karl M. B) 315. - särsk.: duktig och tapper man. iak skal hugga…
mandom, tapperhet. han beskermade swerike mz drengskapp PK 234 .
sänka under vattnet. drenkte thöm til grunda Bil 115 . Bu 523 . - dränka. vt kastado the oc dränkto cc. män MB 2: 315 . " han wille sik ther h…
dränka. Troj 295 . Jfr nidherdränkia.
L. 1) slå. " drap i heell sa mangh twsandh folk " Lg 3: 147 . " iak saa eeth aff hans huffdom swa som dräpit j dödhen " MB 2: 3…
dräpa. " thet war omöhgeligith ath dräpa sigh til arfdz " SD NS 3: 343 ( 1418) . takin oc ätin thz är min likame som foe idher skal dräpa…
, se drapare.
, se drapare.
K. F. Söderwall, Ordbok öfver svenska medeltids-språket, Band I–II (Lund: Svenska fornskriftsällskapet, 1884–1918).
Kvalitetsstatus hos Språkbanken: Uppslagsorden är kontrollästa efter manuell inkodning, men övriga delar av artiklarna är inte korrekturlästa.
K. F. Söderwall, W. Åkerlund, K. G. Ljunggren & E. Wessén, Ordbok öfver svenska medeltids-språket. Supplement (Lund: Svenska fornskriftsällskapet, 1925–1973).
Kvalitetsstatus hos Språkbanken: Varken uppslagsord eller övrig artikeltext är kontrollästa efter manuell inkodning.
Båda digitala datamängderna tillhandahålls av Språkbanken Text (Göteborgs universitet) under Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell (CC BY 4.0) ↗. Fornsvenska Studielabbet har indexerat LMF/XML-filerna med bibehållen källtext, kompletterat med normaliserade söknycklar och dokumenterade teckenalias (þ/th/dh, æ/ä, ø/ö) samt sammanlänkat enkla korshänvisningar. Inga nya betydelser eller moderniserade definitioner har lagts till.
Þ (inklusive uppslagsord på th-) ett eget kapitel allra sist i alfabetet, efter Ö.Ä-kapitel i soederwall-supp.xml, medan supplementets V-kapitel saknas i XML-underlaget.