barukker1
adj.(adjektiv)fsvm--barukker..av.1orimlig. "
Källans artikeltext (1 betydelsemoment)
Historisk källstavning bevarad · ingen automatisk modernisering- orimlig. " barukkt är rosa for offöth nöt " GO 618 .
41 744 källartiklar ur Språkbankens digitala LMF-utgåvor · Huvudverk (22 572) & Supplement (19 172)
orimlig. " barukkt är rosa for offöth nöt " GO 618 .
baron. " hwar äru thy herra oc förste grewa oc härtogha baruna (barones) oc riddara " Bo 36 .
barrved. Se Sdw 2: 1196.
och barze (barse), och m.? ett slags fartyg, nyttjadt ss krigs- och lastskepp. miste enä barza RK 2: 1761 . " i sinne bartze them wäl fäste &q…
Jfr stadsbarza.
L.
L. 1) bås. " skal . . . strös nokoth wndy them (korna] j baasen ath the liggia blöth " PMSkr 219 . - litet, för mindre husdjur avsett hus…
smörja, stryka. " basa mz henne (örten) sodna " LB 7: 11 . ib 46, 47, 63 o. s. v. ath man badar och basar bwkin i varmo vathne ib 80 .
göra bås. barukkt är rosa (för basa? Danska texten har baasæ) for offöth nöt (non nate pecudi rude fit bostara cudi) GO 618 .
, se boskatter.
L.
ett slags dolk el. ss vapen nyttjad kniv; ett slags kort svärd. Jfr Schlyter, Ordbok s. 62, l791. i (1) bäzlare JTb 16 ( 1459) . Bergström, Arb Kr…
vildsvin, vildgalt. the hafdho tänder bassom wärst Al 9360 . " änlitith thölkith som biörna skin bassa tänder ok apina kin " Iv 268 . Jfr…
Jfr val-, vil-basse.
bast. " skal han dragha bast genom hans öra (sannolikt föreligger här missförstånd af originalets perforabit aurem ejus subula, och förvexling…
*bastaflät , *basta kippa , fä bastknippa. affrad 30 händhers pors, 1 bastakippa VKJ 257 ( 1447) . *bastaskogher , *basta tugh baste togh ) *bastat…
med bastrep (endast i förening med binda). bastäz, binds eller pinäs SD 4: 466 (1335, nyare afskr.). ib 5: 377 ( 1344, nyare afskr.) . hafde . . .…
tåg varmed segelrårarna fästas vid masten? te, som slogo tatten oc stora bastaren VKU 140 ( 1570) . stor ekebätt 1, ströbåtar 2, ankar 3, bastare i…
ett slags tyg (eg. och särsk. ett slags oäökta el. sämre sammet?), stycke tyg av detta slag. Jfr SAOB bastard. vnum bastardh viridis coloris HLG 1:…
ett slags sött Spanskt vin. " i aam bastorth " FM 216 ( 1504) .
ett slags sött spanskt vin. Jfr SAOB vbastart. liij (3) stopp basterd Skotteb 402 (1466 ; Kämn). !UDDA_TECKEN? andra (1 1/2) kanna vin för xx böre,…
basttåg. Se Lidén, Ark. f. Nord. Fil. 45: 193 f. lot jach slaa vij (7) basterde Skotteb 392 (1465 ; Kämn).
L.
L.
L.
(-rede), utrustning för beredning av bast? ij (2) ort. akerlön for then bastrede at före till gamonkenä Skotteb 394 (1465 ; Kämn).
skog hvarifrån bast hämtas. för owerk the giorde wppo prestens bast skoogh och änger BtFH 1: 170 ( 1506) . " han giorde awerk wppo hans bast s…
basun, ett oftast af metall förfärdigadt, rakt el. något böjdt blåsinstrument med vid mynning. hwar äru pipor oc bambor oc basuna Bo 36 . " wa…
*basuna liudh ,
= basun. mz basswnor bomber oc monga pipa RK 2: 9253 .
basuna, blåsa i basun. man hörde thom tha huarken baswna eller pipa RK 2: 9279 .
basunande. Di 308 .
basunare, basunblåsare. " pipara baswnara och altskens leek " RK 2: 190 . ib 3346, 6142 . Di 7, 8, 11, 97 . PM 29 .
basunblåsare. " wor kere höwitzsmnas baswnare " STb 1: 246 ( 1480) . Skotteb 186 (/1464-65).
1) förvärfva vinst, vinna. med ack. tholkin köpinskap hwar thu mat bata (lucreris) hundradha af eno Bo 116 . " huru mykit batadhin j " Bi…
fördel, gagn, båtnad. " thz är aldra wara bata " Al 5520 . ib 8910 .
L. (Stads L. Kp. 33: 6) 1) vinning. all baatan hiälpir GO 767 . " alle andre hafua ther gagn ok batan aff " HSH 21: 5 ( 1383) . for nakat…
L. 2) ränt. " hwat fatigho folke giffs thet räknas foe gudhi laanth, oc ey giffwith ffor thy ath hwat som her giffs j jorderike tet hemptas j…
fördel, förvärv, visnt. Se Sdw 2: 1196.
båt. " j een baat herra frederik gik " Fr 2329 . ib 2333, 2336, 2338 . RK 2: 2637, 2641, 2661, 3121 . - särsk. skeppsbåt. the cristnu flö…
K. F. Söderwall, Ordbok öfver svenska medeltids-språket, Band I–II (Lund: Svenska fornskriftsällskapet, 1884–1918).
Kvalitetsstatus hos Språkbanken: Uppslagsorden är kontrollästa efter manuell inkodning, men övriga delar av artiklarna är inte korrekturlästa.
K. F. Söderwall, W. Åkerlund, K. G. Ljunggren & E. Wessén, Ordbok öfver svenska medeltids-språket. Supplement (Lund: Svenska fornskriftsällskapet, 1925–1973).
Kvalitetsstatus hos Språkbanken: Varken uppslagsord eller övrig artikeltext är kontrollästa efter manuell inkodning.
Båda digitala datamängderna tillhandahålls av Språkbanken Text (Göteborgs universitet) under Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell (CC BY 4.0) ↗. Fornsvenska Studielabbet har indexerat LMF/XML-filerna med bibehållen källtext, kompletterat med normaliserade söknycklar och dokumenterade teckenalias (þ/th/dh, æ/ä, ø/ö) samt sammanlänkat enkla korshänvisningar. Inga nya betydelser eller moderniserade definitioner har lagts till.
Þ (inklusive uppslagsord på th-) ett eget kapitel allra sist i alfabetet, efter Ö.Ä-kapitel i soederwall-supp.xml, medan supplementets V-kapitel saknas i XML-underlaget.