bigiva1
fsvm--bigiva..e.1Källans artikeltext (1 betydelsemoment)
Historisk källstavning bevarad · ingen automatisk modernisering- , se begiva.
41 744 källartiklar ur Språkbankens digitala LMF-utgåvor · Huvudverk (22 572) & Supplement (19 172)
, se begiva.
gelé; aladåb. " höns i bogoth " Brasks Matordn 3 . heel höns medh bigoth ib 4 . " saltgrön aal med sod eller bigoth " ib 7 . &q…
, se behalda.
beck Mb 1: 168, 277. Va 38 . Bir 1: 179 . " blifwa the ther faste af thy bikeno ok limeno som foghlarin hawir ther til reet " ib 51 . thz…
beck. " pisssaxera . . . bek " GU C 20 s. 452 . " tak picem grecam äller beek " PM Skr 502.
becka, bestryka med beck, fästa med beck. " wara thina hand at hon ey bikas " GO 576. " inbära . . . annur thu (näml. skrin) . . . w…
L.
bägare. " takir thu widh bikar tha takir thu widh gäldh " GO 626 . bollin oc bekarin RK 1: (Albr) s. 208 (kan föras till bikare). i bikar…
bägare. Se Sdw 2: 1198.
bikärl, bikupa; se Lidén, Ark. f. Nord. Fil. 27: 259 ff. Jfr Sdw 2: 1198.
= bikar. sät ey fult bikara GO 624 .
bikaramästare bekramester FMU 3: 490 ( 1450) . böger- Skotteb 60 (1461-62), 236 (146667), *bikaramästara dränger begara- )
bägarbotten. eth litit hol som en bikar bothn PMSkr 563 .
bekare: -a SO 81 ; TS 22 . bykare: -a SO 28 . bökare SGG 130 . bigare: -a SO 8 . beghare ib 70, 71 . begare SEG 122, 123 ; -ara ib 112 . bägare SO…
bägare. " bitala alla the bögiare igen " STb 1: 245 ( 1480) . HLG 2: 4 (1509), 28 (1512), 94 (1519) o. s. v. Jfr sma-, stor-, tiärn- bikare.
bikiuhvälper ,
, se bekosta.
Jfr ordhe-, timber-bila.
spetsigt och skärande redskap (af järn); bill, plogbill. " lät göra flughurtan bilda glödh heta Kl 53. ss tillnamn. " " gudhlaws dic…
bill, plogbill. " en akir man han trädhir op jordena medh enom hwassom byldh " MP 5: 169 . Prosadikter (Sju vise mäst) 127 . Brasks Carl…
L.
plogträ. " dentale . . . biilträ " GU C 20 s. 175 .
Jfr eterbilla.
göra biltog, förvisa, fördriva. them . . . biltläggiande (proscribendo) SpV 275 . thu äst . . . aff enom millom ok äwärdelikom wilia, til at hiälpa…
förvisning, landsflykt. hon (själen) böria tha förtsh at wardha wtlänzsk, nar hon skulde lykta sina wtlänzsko ällir biltlägningh (exilium terminare…
biltog, landsflyktig. " hwat manne som byltoghä varþyr i swerike " SD 5: 637 ( 1347) . " warþer oc nokor nästä iþär a bergheno bilto…
värdld där man lever såsom i landsflykt. jak ledde han (den helige Johannes) frian aff allom llicamans wärk, aff thänna biltogha wärdhlinne (de hoc…
L. = biltogha. then som fridlös och biltuger är giord i danmark eller i norige GS 49 ( 1442) . " then som biltoger warder i swerige, fredlöös…
landsflykt. " lokkandis mankönet i äwärdelika biltoghet (exilium), thz är i äwärdelik förtappilse " JMÖ 63 . " ihesus kom oc atherlö…
mål som rör landsflykt el. fredlöshet; brott som medför fredlöshet. mons swensson v march swenske stadenum for biltogh maal han giordhe i adellöff…
beläte, bild. " varrä fru beläte " SD 5: 563 ( 1346), 564. Bu 19 . " bera vars herra belate om pascha nat " SO 187 . bera wars…
beläte, bild. " gwl bladh som malara läggia pläga pa belate " PMSkr 416 . - avbild. sonen är gudz faders bylät ok liknilse SvKyrkobr 229…
kjortel tillhörande en helgonbild. enn litenn belete.-kiortell med perlelodh VKU Bi 153 (1595).
rum el. ställe (i kyrka), varest bilder äro uppställda? clippeum maalningh ok beläthe rwm GU C 20 s. 117 .
bilyxa. Se Sdw 2. 1198.
märke som betecknar tillverkningsort. STb 3: 320 ( 1496) .
bena. " aff discriminalibus mz hwilko (för -pm?) haridh binas " SpV 117 .
L. 1) binda, fästa med band. binda hanom händar ok fötar viþ cors trä Bu 140 . ib 15 . Bil 104 . Al 3215 . " tak stalskifwo oc bint til thit h…
1) binda, fästa med band. Troj 52 . - binda, fjättra.. bildl. ormen . . . bliffuer bwndhin aff ordhen som trolkarllen sigher ower honom JMÖ s. hwi…
Jfr tunnobindare.
K. F. Söderwall, Ordbok öfver svenska medeltids-språket, Band I–II (Lund: Svenska fornskriftsällskapet, 1884–1918).
Kvalitetsstatus hos Språkbanken: Uppslagsorden är kontrollästa efter manuell inkodning, men övriga delar av artiklarna är inte korrekturlästa.
K. F. Söderwall, W. Åkerlund, K. G. Ljunggren & E. Wessén, Ordbok öfver svenska medeltids-språket. Supplement (Lund: Svenska fornskriftsällskapet, 1925–1973).
Kvalitetsstatus hos Språkbanken: Varken uppslagsord eller övrig artikeltext är kontrollästa efter manuell inkodning.
Båda digitala datamängderna tillhandahålls av Språkbanken Text (Göteborgs universitet) under Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell (CC BY 4.0) ↗. Fornsvenska Studielabbet har indexerat LMF/XML-filerna med bibehållen källtext, kompletterat med normaliserade söknycklar och dokumenterade teckenalias (þ/th/dh, æ/ä, ø/ö) samt sammanlänkat enkla korshänvisningar. Inga nya betydelser eller moderniserade definitioner har lagts till.
Þ (inklusive uppslagsord på th-) ett eget kapitel allra sist i alfabetet, efter Ö.Ä-kapitel i soederwall-supp.xml, medan supplementets V-kapitel saknas i XML-underlaget.