beskimpa1
v.(verb)fsvm--beskimpa..vb.1skymfa. "
Källans artikeltext (1 betydelsemoment)
Historisk källstavning bevarad · ingen automatisk modernisering- skymfa. " beskimpaden mz vysor ok orde " RK 1: (sfgn) s. 181 .
41 744 källartiklar ur Språkbankens digitala LMF-utgåvor · Huvudverk (22 572) & Supplement (19 172)
skymfa. " beskimpaden mz vysor ok orde " RK 1: (sfgn) s. 181 .
förhärja, föröda. " om mynnatz thyma tha engelen beskynnadhe (devastavit) egiptum Sv Kyrkobbr 227. "
bestyra, ställa. " om war herre thet ekke i en bäthre motte beskiper " BSH 5: 431 ( 1511) .
eth myt godz heytandis kywikila . . . saa migit som jac ther äghande är oc ärfft hawer offuer alt beskipt (för byskipte?), som är two tredhiunge j…
, se beskärma.
provskjuta. byssener worto ther nya giorde . . . och worto ther then tyden beskvtne STb 3: 397 ( 1498) .
beskhet, bitterhet. " hans mundir var fullir mz twäggia handa besklike " Bir 2: 262 . " then besklekir tha han ätikio ok galla smaka…
beskhet; bildl. obehag, motvilja. " al annor thing wthan han. ärw thik i störsto besklek SkrUppb 27. "
bittert. " drykx . . . ther beskelica j pinomen " MP 1: 59 " han war stunghin j hiärtat swa besklika " Bir 1: 268 . " han…
bitter. " medh beskelikom tarom " Ansg 245 . " beslikin var thera sorgh " KL 358 .
bitter, förbittrad. mädh bäskelikom ordom MP 4: 158 .
beskhet, bitterhet. vatsnens besklikhet KL 221 . - bildl. bitterhet, särsk. bittert lidande, smärta. jak see thic hawa beskelikheez (amaritudinis)…
beskhet, bitterhet, vidrighet. " alla thänna wärdhinna besklighether giordhe han mik sötha " Mecht 26 .
blifva bitter. skal thöm ökias vanfrägdh, thera luste beskna (amarescet) Bir 2: 183 .
bitterhet. " thänne bytte . . . sina ondhzko i gudhz mildhet hiä[r]tans besknadh i skaparans söthma " SkrtUppb 87 .
1) beskåda, betrakta. beskodha thz barnet Lg 662 . MB 2: 115 . Bir 4: 5 . " beskoda clarlika sins skapara godgerninga " ib 106 . 111. LfK…
1) beskåda, besiktiga, undersöka. beskodha höka PMSkr 268 . - besiktiga, syna. thenne sama forscripne gode cläricke ok bönder beskodde for:de prest…
betraktelse. " standa j . . . andelighe beskodhan " VKR 1 . Bir 4: 100 . Lg 3: 299, 417 . Su 30, 338 .
åskådare, betraktare. iakttagare. aff them beskodharanom gudhi offwantil Bir 5: 7 . hanom bör oc idhkelika wmhugxande oc grannan beskodare (specula…
betraktelse. skötandis gudhlichom beskodhilsom VKR 2 . ib 4 . Bir 4: 91, 95 . Lg 808, 3: 70, 279, 393, 395, 398, 402, 403, 404, 406, 409 .
skådande. " i guthz beskodning " MD 486 .
utskrika, förtala. " ther honum heropedhe, beskryede och oärlige fortalade " BSH 4: 219 ( 1497) . haffwer . . . beskriath . . . her sten…
skattskrifning. Lg 45 .
beskrivning. " caracterismus . . . [descriptio] forme alicuius nakra människio krops skapilse bescriffningh " GU C 20 s. 78 . - Jfr landa…
L. 1) skrifva, uppskrifva, uppteckna. hans hystoria biscrifwas oc six i thässom siw bokom Gr 259 . " thz war thera bescriffwin rät " Al 3…
5) föreskriva. ath människian sina beskriffna (præcriptam) sidhwänio . . . troligha ok strängeligha haller. lMecht 64. 6) förse med skrift, skriva…
uppskrifvande, uppteckning. VKR 36 . Bir 5: 117 .
beskrivare. " cosmogrphus . . . verlena bescriffare " GU C 20 s. 152 . - Jfr landa beskrivare.
beskrifning. mönstirsins bescriffuilse Bir 4: 109 . - (?) dröma beskriuilse (Cod. D biscriwilse 400) Gr 306 .
el. f.? förteckning. cathagulus (fel för catalogus) . . . hälga manna stakkot bescriuilse ok vpräknilse GU C 20. s. 85. - gudz beskriffwilse SpV 11…
beskydd. " til beskydh och beskerm " BSH 4: 237 ( 1498) .
skydda. " hurw the sigh beskydda kwnno " BSH 4: 252 ( 1500) . beskydda och beskerma rikit HSH 20: 254 ( 1507) . beskerma, beskydda och wi…
e. f.? beskydd. gudz beskriffwilse (för beskyddilse? lat. protectionem) SpV 118 .
skydd. " ath ther skolä ingä rigisins fyende haffwe tilflyckht äller beskyddingh " HSH 20: 189 ( 1507) .
beskuga, överskygga. nar gabriel archängel thik budadhe, at thän hälghe ande skulde nidherfar i thik, oc aldra höxta gudz dygdh, oc krafft skulde n…
fördärva. " medh scamligo lifuerne syna vndherdana beskämmä " J Buddes b 147 .
förpläga med stark dryck. hans thiänara waro oc wel beskänkte ST 343 .
tilldela, beskära, förut bestämma. the fiöllo j stridh som the (för thet) var beskerth Di 223 . " haffwer gwdh thet beskerth ath han för aff g…
förutbestämma (till evigt liv), utkora. predestinare beskära GU C 20 s. l179. predestino . . . beskära scilicet ad eternam gloriam ib w. l477. äst…
förutbestämmelse. " fulkompna sina beskäran " LfK 125 .
K. F. Söderwall, Ordbok öfver svenska medeltids-språket, Band I–II (Lund: Svenska fornskriftsällskapet, 1884–1918).
Kvalitetsstatus hos Språkbanken: Uppslagsorden är kontrollästa efter manuell inkodning, men övriga delar av artiklarna är inte korrekturlästa.
K. F. Söderwall, W. Åkerlund, K. G. Ljunggren & E. Wessén, Ordbok öfver svenska medeltids-språket. Supplement (Lund: Svenska fornskriftsällskapet, 1925–1973).
Kvalitetsstatus hos Språkbanken: Varken uppslagsord eller övrig artikeltext är kontrollästa efter manuell inkodning.
Båda digitala datamängderna tillhandahålls av Språkbanken Text (Göteborgs universitet) under Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell (CC BY 4.0) ↗. Fornsvenska Studielabbet har indexerat LMF/XML-filerna med bibehållen källtext, kompletterat med normaliserade söknycklar och dokumenterade teckenalias (þ/th/dh, æ/ä, ø/ö) samt sammanlänkat enkla korshänvisningar. Inga nya betydelser eller moderniserade definitioner har lagts till.
Þ (inklusive uppslagsord på th-) ett eget kapitel allra sist i alfabetet, efter Ö.Ä-kapitel i soederwall-supp.xml, medan supplementets V-kapitel saknas i XML-underlaget.