bakbita1
v.(verb)fsvm--bakbita..vb.1baktala. "
Källans artikeltext (1 betydelsemoment)
Historisk källstavning bevarad · ingen automatisk modernisering- baktala. " part. pret. dectractus, bakbitin " GU 4 .
41 744 källartiklar ur Språkbankens digitala LMF-utgåvor · Huvudverk (22 572) & Supplement (19 172)
baktala. " part. pret. dectractus, bakbitin " GU 4 .
baktal. " blatera . . . bakbithan " GU C 20 s. 58 .
förtalare. " JP 9. "
baktal. detraccio, bakbitilse GU 4 .
bakbod, bakom ett hus liggande bod, bod el. magasin som ligger inåt gården. SJ 372 ( 1471) .
baktal, förtal. LfK 162 .
bakdanta, baktala. " Bir 3: 160, 170 . Ber 58 . - med ack. som synas hata thik oc thik bakdanta Bir 1: 247 . " adhra bakdanta " MP 1…
baktal, förtal. KL 124 . MP 1: 82, 284 . Ber 57, 59, 106 . Su 57, 238 . LfK 197 .
baktalare, smädare. " " KL 238 . " " Bir 1: 297, 3: 117, 170 . Ber 59, 107, 157 .
baktal, förtal. mz bakdantilsa hornom Bir 3: 7 . " bakdantilse ok bakmal " Su 397 .
baktalerska, förtalerska. Bisk Nils´vis-st 199.
bakdel (på hund). HSH 19: 178 ( 1508) .
undandraga. " han förer enkte tilsaman aff andelike idhkan ällr ärffwodhe, wthan minzskar afförande ällir bakdragande (sed detrahit) " Sp…
rygg. " bar siþan som barnen a sinom bak " Bu 172 . " bar . . . conona säk a sinom baki " ib 174 . " fatigh man hawer ä bo…
rygg. åå baken dette breff FMu 3: 426 (1447). ib 444 (1448, avskr.) . - bildl. wi wethe oss för gud osakan, oc wiliom ty ey tage oss nogen sak aa b…
falla tillbaka. reciduus . . . ather ok bak fallandhe GU C 20 s. 518 .
stycke eller flik af ryggen? epter manga otalika pinor flogho the honum bakflänghior (afsleto de stycken af hans rygg?) Lg 983 .
bakgata. SJ 2: 94 (1483), 239 (1493). STb 2: 313 (1488), 3: 110 (1493), 176 (1494), 405 (1498).
bakgränd. SJ 93 ( 1439) .
bakgränd, enga lösa borgara skulo lhalda oppen wyndoga i bakgrendher STb 1: 282 (1481). norra gatan som kallas nora backgrenden SJ 2: 143 ( 1489) .…
krigsman tillhörande truppstyrka som befinner sig bakom de främsta linjerna. hwar nokor rothe . . . kombir twärt ath härenom, the skwla the bakhall…
bakhus, på baksidan av tomt el. gård beläget (litet) hus; bakre del av ett hus: kammare på andra sidan om förstugan. Jfr Hyltén-Cavallius, Vär. 2:…
krigshär som anfaller i ryggen. BSH 5: 145 ( 1507) . RK 3: (sista forts.) 6119 .
L.
bagerska. " paneta . . . bakare ok bakersta " GU C 20 s. 403 . pistrix . . . bakerska ib s. 452 . een bakirska til gaarden SVklE 161 ( 14…
= bakirska. bryggiozom bakenom oc myölkedyom Fyra handl rör Vkl 292 .
Jfr aptan-, nat.bakka.
1) backe. " nidher fore een bakka " Fr 2786 . SD NS 2: 333 ( 1410) . 2) hög åbrädd. j bakkan harth vidh ana Di 220 . ib 212, 213 stodh en…
Jfr kinbakke.
*bakka rot , *bakka vidhia ,
Jfr kinnabakke.
korg som bäres på ryggen? korg som har form af en back el. ett tråg? om kool, mothen ther omm schall wara effther szom gammelt haffuer warid sex ba…
baklär, bakre lår. " ärw badhe thee främre boghana (på oxen) förräkthe thaa slas adhra wp pa bakaarommen " PMSkr 234 .
L.
bakdel (på menniskor och djur). Bir 3: 436 . MP 2: 217 . GO 607, 970, 1070 . LB 2: 43 .
baklänges. " ST 246. "
-maal ) bakmals ordh ,
baktala. " med dat. gudhlikom prestom oc domarom skal thu ey bakmäla " MB 1: 389 .
L.
1) bakning, bakande, bak. ij een wgn som reddir war til bakning KL 249 . MP 1: 250, 2: 74 . VKR 36 . MB 2: 13 . 2) det som bakas el. är bakadt, bak…
K. F. Söderwall, Ordbok öfver svenska medeltids-språket, Band I–II (Lund: Svenska fornskriftsällskapet, 1884–1918).
Kvalitetsstatus hos Språkbanken: Uppslagsorden är kontrollästa efter manuell inkodning, men övriga delar av artiklarna är inte korrekturlästa.
K. F. Söderwall, W. Åkerlund, K. G. Ljunggren & E. Wessén, Ordbok öfver svenska medeltids-språket. Supplement (Lund: Svenska fornskriftsällskapet, 1925–1973).
Kvalitetsstatus hos Språkbanken: Varken uppslagsord eller övrig artikeltext är kontrollästa efter manuell inkodning.
Båda digitala datamängderna tillhandahålls av Språkbanken Text (Göteborgs universitet) under Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell (CC BY 4.0) ↗. Fornsvenska Studielabbet har indexerat LMF/XML-filerna med bibehållen källtext, kompletterat med normaliserade söknycklar och dokumenterade teckenalias (þ/th/dh, æ/ä, ø/ö) samt sammanlänkat enkla korshänvisningar. Inga nya betydelser eller moderniserade definitioner har lagts till.
Þ (inklusive uppslagsord på th-) ett eget kapitel allra sist i alfabetet, efter Ö.Ä-kapitel i soederwall-supp.xml, medan supplementets V-kapitel saknas i XML-underlaget.