bepliktogher1
adj.(adjektiv)fsvm--bepliktogher..av.1pligtig. "
Källans artikeltext (1 betydelsemoment)
Historisk källstavning bevarad · ingen automatisk modernisering- pligtig. " " SO 78, 151, 156 . FH 5: 97 ( 1485) . LfK 18 .
41 744 källartiklar ur Språkbankens digitala LMF-utgåvor · Huvudverk (22 572) & Supplement (19 172)
pligtig. " " SO 78, 151, 156 . FH 5: 97 ( 1485) . LfK 18 .
pliktig. " obnoxius . . . beploktoger. " GU C 20. s. 369.
prisa, mig bepriisa oc ära RK 1: (yngre red. af LRK) s. 271 .
pryda, smycka. MB 2: 274 . Su 14, 22, 40, 43, 123 .
pryda. Troj 37 .
prydligt. nar thetta tabernachell war redha bygde the mästera eth wyrk wtan till om kring aff ebanj trää ganska beprydeliga Troj 189 .
prydlighet, prakt, sängkamaren som j största beprydelsom war Troj 17 .
1) försöka, söka förvissa sig om, bepröfva. " nar han ville . . . thetta vt röna ok bepröfwa vm thz sant ware " Bir 1: 61 . " tha th…
av giltig orsak, med skäl. hwlken är thän aff oss som bepröffweliga (probabiliter) kan rädas om wij tagom tiill wakn oc wäria Troj 51 .
giltig. " aff rätta natwrlia oc bepröffweliga skall l(probabili ratione) " Troj 49
bepudra, beströ. " kaluahuffet sudet medh salt oc vatn oc hiärnen bepudrath medh ingefära " Sex ekon tr 271 .
krångel, förtret. " gör mich stor bequantningh pa nagre myne godz " FM 568 ( 1512) .
kvälja, plåga. " hwro beqwälmen meg mz edra otrohetz oc grymhetz dyrffwa " Troj 247 .
1) afpassa. tässa reglonna ordh skulu samanfälla sik ok beqvämd göras (coaptabunt se) til gangn oc nytto Bir 4: 70 . 2) göra passande, bereda. redh…
beqwämma ) *beqväma sik , lämpa sig, bilda sig till överensstämmelse med (ngt). wisdommen, aff hwilkom hoghin görs faghir ok läris, sik beqwämmande…
skicklig, i stånd till. " beqwäme til stridh " MB 2: 138 . Su 10 . " til at älska beqwämber " ib 12 . " bequäm bidhia ok l…
1) skicklig, i stånd (till). gudhz ordh the göra oc siälena beeqwemma til dygdher Mecht 267 . (?) the som en tidh äru oplysthe . . . ok äru to lika…
på ett passande eller lämpligt sätt. thz beqwemligä opp taka Va 7 . huat ey mykit beqwämmelikare tagx han här j andre forma ällir liknilse än j sin…
Jfr obeqvämelika.
passande, lämplig, tillbörlig. thz war ekke beqwämelikit at iak swa wngher skwli hantera min gudh mz bar[n]slikom handhom Lg 673 . " hws som t…
1) passande, lämplig. med dat. enkte beqwemmelikarin (apitus) är jomfrunne än enhetin SpV 501 . 2) foglig, mild. thu war aldhra beqwämelighasta, bl…
1) det som är lämpligt, beqvämlighet, gagn. pa begge parters fordell och beqwemheth BSH 5: 74 ( 1506) . 2) höfviskhet? hälogx liffwernes bequemhet…
Jfr obqvämlikhet.
skicklig, i stånd (till). beqwämoghe til dygdhelikhet SkrtUppb 119 .
, n Jfr taffelber.
1) rådplägning, öfverläggning, betänkande. nar wij beradh hade haffth BSH 4: 228 ( 1497) . " epther langth samtall och beraadh " ib 5: 36…
Jfr välberadh.
sörja för, styra. gud mz wel berade (styra så, att) her warder ey än mykit skade RK 2: 3178 . 1) rådgöra, öfverlägga. " hauer iak mik meth min…
betala. MEG (red. B) 60 (trol. skriffel för beredha).
taga el. begära i betalning? beradhe (möjl. skrivfel för begäradhe) raadet engte meer aff them fore tafflana än then halffua deelin i hanis laurens…
Jfr oberadhlika.
öfverläggning. " betänkande, med longa bradhlighet " DD 1: 269 (1477, afskr.) .
berådt mod. kom med beredmood BtFH 1: 146 ( 1506) .
1) hafva till mål, söka uppnå el. åvägabringa. beramer . . . sueriges rikes idhert oc allis wore besta BSH 4: 10 ( 1471) . 2) bestämma, besluta, be…
L. 1) bereda; se beredha sik. 2) betala. SD 4: 466 (1335, nyare afskr.), 5: 376 (1344, nyare afskr.). hwa som äi bereþe sin afraþ i þässom timom ib…
framställa. " tha han haffde bereet thetta daat " MD (S) 260 (möjligen att föra till berätta).
1) bereda, göra i ordning; utrusta. Se Sdw 2: 1197. 2) betala. hwilikh godz han hanom satte for twa marker oc femtighj ath beretha j oxsa ok koo Ga…
betalning. SD NS 1: 108 ( 1402), 203 ( 1403) o. s. v.
ombinda el. omvira (med rep el. med band av annat slag), förse med (tunn)band. fatidh var ey bereffuat Stb 3: 328 (1497).
drickspeningar. Skotteb 453, 457 (1471-72; Kämn).
K. F. Söderwall, Ordbok öfver svenska medeltids-språket, Band I–II (Lund: Svenska fornskriftsällskapet, 1884–1918).
Kvalitetsstatus hos Språkbanken: Uppslagsorden är kontrollästa efter manuell inkodning, men övriga delar av artiklarna är inte korrekturlästa.
K. F. Söderwall, W. Åkerlund, K. G. Ljunggren & E. Wessén, Ordbok öfver svenska medeltids-språket. Supplement (Lund: Svenska fornskriftsällskapet, 1925–1973).
Kvalitetsstatus hos Språkbanken: Varken uppslagsord eller övrig artikeltext är kontrollästa efter manuell inkodning.
Båda digitala datamängderna tillhandahålls av Språkbanken Text (Göteborgs universitet) under Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell (CC BY 4.0) ↗. Fornsvenska Studielabbet har indexerat LMF/XML-filerna med bibehållen källtext, kompletterat med normaliserade söknycklar och dokumenterade teckenalias (þ/th/dh, æ/ä, ø/ö) samt sammanlänkat enkla korshänvisningar. Inga nya betydelser eller moderniserade definitioner har lagts till.
Þ (inklusive uppslagsord på th-) ett eget kapitel allra sist i alfabetet, efter Ö.Ä-kapitel i soederwall-supp.xml, medan supplementets V-kapitel saknas i XML-underlaget.