aräk1
(substantiv)fsvm--aräk..nn.1Källans artikeltext (1 betydelsemoment)
Historisk källstavning bevarad · ingen automatisk modernisering- L.
41 744 källartiklar ur Språkbankens digitala LMF-utgåvor · Huvudverk (22 572) & Supplement (19 172)
L.
röra, angå, vara af betydelse. som tätta forscrefna skipte ok arf a rörer SD NS 2: 2 ( 1408). i thy som manga manna helsa arörer Su 155 . " ey…
L. 1) bjälke. " stödhrena som äru wnder systranna chor gwlff ällir aasana (trabes) " Bir 4: 85 . " offwan wppa aasomen (trabes) skal…
as. " hwar et aas faller a en mark Al 2783. ib 7035, 9091, 9678. Jfr ramna as. "
äss, den sida på en till tärningspel begagnad tärning, hvilken har endast ett öga. dws oc aas them kaster hon mäst MD 395 .
L. 1) bjälke i bro, broås. " scal han holla quärnabrona ferdiga och fotoghen lote komma fram wirkith, vthan äsena brista; thaa böte them ffogo…
L.
brist. " ledh tholikan aasaknadh (för afsaknadh?) och fatikdom " JP 68 .
förlust, skada. " i haffue nu sielffue ther aasaknat aff atj ey sätie eder barn til skola " HSH 17: 168 (1523, Brask). Jfr afsaknadher.
L.
. aseende. asiande. asyande. aasäyande),v. L. 1) pres. åse, åskåda, han war som en gudh a see Al 2229. " the han a sagho " ib 2230 . &quo…
syn, besigtning. tha som . . . drotning margareta them thit sände til asyo VAH 24: 321 ( 1422) .
afsides, åt sidan. staanda widh grindena aasiidhis (för afsidhis?) j noghrom quämelichom stadh VKR 22 . ib 48.
L.
som har bosta (på en viss plats), bosatt, bofast, fast boende, fast anställd. ath han haffuer funderat . . . j abo domkirkio ena prebendam . . . oc…
asikkia elder ,
åska. " asikkionna röst " Gr 299 .
*asikkio dyn
aska. " bran ämskyt ii asko " Bu 22 . MB 1: 509. Al 7984. " tw hauer nw ligat ther alt jampt i asken " Di 88 . " war han b…
Jfr undiraskadher.
aska. 1 span asko til fiska-blötning VKU 131 ( 1568) . Jfr bly-, eke-, fal-, vinträ-aska.
L. 1) ask, askträ. " i ortnamn. ascaby " SD 1: 719 (1276-76). 2) ask, låda. duo askæ in quibus littere domini regis sunt SD 4: 711 (1430?…
l. 1) ask, askträd. fraxinus asker Växtfört. fr. medlet af 1400-talet hos Th. M. ries, Ark. f. Bot. Bd 3 nr 14 s. 7. franccinus . . . arbor quesdam…
L. skilja, utgöra skilnad (mellan), vara skild, vara olik. opersonl. med ack. hwru mykit som a skil skäfwina och stokkin, swa mykit skil mällan wre…
utseende. hans aaskodhan (adspectus) war som solinna glimber MB 2: 390 . thz liusit syntis swa som manz askodan Gr 297 .
åskådande, betraktande. ware thz . . . saa at vestis bissina thz är alla granasta lärofft, fiughe nakra swartha smitto oppa sik, tha hindradhe thz…
L.
L.
öfverskridande af rätta gränsen vid hö- el. södesbergning så att man slår el. skrä in på grannens område. presbiter delinquens et hhabitans in fund…
= asne. som häst oc asn (för asna?) fiil oc mwla Al 7092 .
åsninna. " at the skullen föra honom asnona oc hänna vnga " Bo 164 .
åsa el. åsninna. en aasna taladher SvKyrkobr 103 .
åsna. " länte hanom sin asna " Bu 173 . " huarf asnen af hans öghsyn ib. MP 1: 197. Bo 161, 163. " Lg 33 . " vppa asnar &q…
åsna; åsnehingst. " tha asnen afflar mädh horseno PMSDkr 250. 2) åsnekrubba. " nar . . . thu han . . . i asna staal lagdhe " SvB 301…
sniken. " han war bade karger oc asniken (Cod. B aath snicken 312) " Di 22 .
L.
SSkb 358 ( 1510) .
asp, aspträ. i ortnamn. aspanäs SD 5: 469 ( 1345) . Jfr äspe.
aspå, populus trremula Lin. " tremulus asp " Växtförteckn. fr. medlet af 1400-talet hos Th. M. Fries, Ark. f. Bot. Bd 3 nr 14 s. 8 . FMU…
anlopp, anfall. " nu liggir waktaren i grawine oc standir ekke vp mot owina spang Hel män 159. "
K. F. Söderwall, Ordbok öfver svenska medeltids-språket, Band I–II (Lund: Svenska fornskriftsällskapet, 1884–1918).
Kvalitetsstatus hos Språkbanken: Uppslagsorden är kontrollästa efter manuell inkodning, men övriga delar av artiklarna är inte korrekturlästa.
K. F. Söderwall, W. Åkerlund, K. G. Ljunggren & E. Wessén, Ordbok öfver svenska medeltids-språket. Supplement (Lund: Svenska fornskriftsällskapet, 1925–1973).
Kvalitetsstatus hos Språkbanken: Varken uppslagsord eller övrig artikeltext är kontrollästa efter manuell inkodning.
Båda digitala datamängderna tillhandahålls av Språkbanken Text (Göteborgs universitet) under Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell (CC BY 4.0) ↗. Fornsvenska Studielabbet har indexerat LMF/XML-filerna med bibehållen källtext, kompletterat med normaliserade söknycklar och dokumenterade teckenalias (þ/th/dh, æ/ä, ø/ö) samt sammanlänkat enkla korshänvisningar. Inga nya betydelser eller moderniserade definitioner har lagts till.
Þ (inklusive uppslagsord på th-) ett eget kapitel allra sist i alfabetet, efter Ö.Ä-kapitel i soederwall-supp.xml, medan supplementets V-kapitel saknas i XML-underlaget.