alisk1
(substantiv)fsvm--alisk..nn.1tyg från Alais? eth stykke alisk SJ 390 ( 1472)
Källans artikeltext (1 betydelsemoment)
Historisk källstavning bevarad · ingen automatisk modernisering- tyg från Alais? eth stykke alisk SJ 390 ( 1472) .
41 744 källartiklar ur Språkbankens digitala LMF-utgåvor · Huvudverk (22 572) & Supplement (19 172)
tyg från Alais? eth stykke alisk SJ 390 ( 1472) .
1: 26, 2: 1189. - n. tyg från Aalst, stycke tyg derifrån. iii [3[ half stykke klädhe . . . i [1] röt alesk oc i [1] grönt alesk . . . ix [9] alna g…
anlete. " gudh haffuer ey wänare alit giort " Iv (Cod B) 903 .
och n. L. 1) tillit til thik min herra aldra wärldinna helsa later iak mina astundan oc mina aliit MB 1: 265 . " til hans var hänna mäste alii…
? ansikte. alitens skab PMSkr 652 .
lita på, vara förvissad (om). andre flere vare rikes herrer, som vij medh flere rikesins inböggiera alithande äre pa vort federnes rikes gagn och b…
anlita, taga sin tillflykt (till), trygga sig (vid). wj haffuom till jngen alita elle tröstha vm nagat oss kan til goda koma . . . vtan til honom M…
alkali, lutsalt. " aff swarto asko som är brend aff enne yrth thär kallas kali äller alkali oc pa valsko soda " PMSkr 559 .
alkemiskt silfver. är selffwit goth tha bliffwer thät widher sinlith, men är thät alchimie selff tha skiffthe thät strax lithen pa stenenom PMSkr 4…
alkemiskt arbete. talch är en sten til alchimistha wärk (alchimicus lapis) PMSkr 492 .
krok hvarpå ål fångas? ss ortnamn. i thy alafiskeno . . . som callas alkroka SD NS 1: 588 ( 1406) . Jfr ala kroker.
alenast . alenas SO 207 . alenasta BSH 5: 121 ( 1506) , adv.
, se leþ.
allaredan. " var alla redho komin Bo 169. ib 188. KL 347. Al 7144. " ST 149, 235, 276, 423 . RK 2: 6341, 8831, 3: 3850 . Ber 290 . Su 239…
allestädes. " at thu altidh oc alla stadz han skudhar " Bo 55 . ib 64, 122, 216, 228. Bir 1: 144, 3: 155, 301. VKR 28 . TB 76, 77 . Al 42…
allestädes. " thu ästh alla stadz närwarande " SpV 475 .
, se ällighis.
, för allum tillaghum SD NS 1: 463 ( 1405, gammal afskr.) .
L. 1) eg. på allt sätt; alldeles, helt och hållet, fullkomligt. lathom förnempda niclis . . . allalethis lösan wm the förnempdo penninga FH 2: 15 (…
, se lund.
alla alfogel. Jfr Lidèn, Ark. f. Nord. Fil. 13: 30 f.; SAOB 1: 972 . est in hoc lacu (näml. Hvita hafvet) quoddam auium genus admodum frequens, imm…
anföra såsom ursäkt. skyllar ok allegera (allegat) siwkdoma Bir 3: 320 .
2: 1189. helt, fullt. hulke summa peninga . . . biörn kennis sig fullelica ochallelica vpborit haffua SJ 2: 136 ( 1489) .
ljus som tändes vid sjungandet af halleluja. ÅK 58 .
A) adv. allenast, endast. scapulare bärin all ena systrana VKR 12 . " som äru all ena romara kyrkio vndirgifne " ib 6 . ib 8, 39. B) adj.…
lot up jöns pethersone thät stenhusit han atte för än han gaff sik in i hälghandzhusit mädh allereghinne (uttryck uppkommet af allre eghonne?) SJ 5…
alldeles. " allirlikis äpther landz laghum " SD NS 1: 536 ( 1406) .
alldeles lika. offuen och nedan allycha bredh SJ 2: 207 ( 1492) .
likväl. " allicouäl är thätta oc ämuäl eghelica var höghtidh Bo 254. " Di 120 . - tho allikoväl, d. v. s. än tho at han rätte them (husen…
likväl, det oaktadt. vm naget skedde moth thenne fridh . . . tha skall forscreffna dagh oc fridh ey ther medh wara brothen . . . oc fredhen alikawe…
L.
almannagata , almanna leþ allamanna- ) almanna samhälde , almanna vägher almänna- KS 65 (161, 71)),
bro som hörer till allmän väg. spurdhe jak nempdina oc alla the tha a thingine varo, om thz var almennauexbro UppsPriv 14 (1454).
allmänning. at aalmarcken DD 1: 149 (1492, afskr.) . til aalmarcken ib. Jfr Fritzner, Ordbog 2 Udg. s. 46.
alm. " i ortnamn ss första sammansättningsled. de almby " SD 3: 153 (omkr. 1314).
menig, menigheten eller folket tillhörande. aff almenoge man RK 3: (sista forts.) 4589 .
L. 1) folk (såsom sammanfattning af de menniskor, som tillhöra ett visst samfund el. område, särsk. ett rike), menighet. är aldre manna almoghe kum…
? 1) menighet (såsom sammanfattrning af de menniskor som tillhöra ett visst samfund el. område). wij meniga aljmoga inna iula sochn SJ 2: 173 ( 148…
= almoghe 3. thön almoghr äru bönder ok köpmän ok alrahanda gärningesmän KS 76 (187, 83) . triwin almoghr ib 79 (195, 87). almoghsens köthmaangher…
L. 1) almosa. " SR 34. thiänadhe ther länge gudhi mz bönum ok almosum " Bil 109 . giordhe rika almusur ib 274 . " gaf rika almosor .…
K. F. Söderwall, Ordbok öfver svenska medeltids-språket, Band I–II (Lund: Svenska fornskriftsällskapet, 1884–1918).
Kvalitetsstatus hos Språkbanken: Uppslagsorden är kontrollästa efter manuell inkodning, men övriga delar av artiklarna är inte korrekturlästa.
K. F. Söderwall, W. Åkerlund, K. G. Ljunggren & E. Wessén, Ordbok öfver svenska medeltids-språket. Supplement (Lund: Svenska fornskriftsällskapet, 1925–1973).
Kvalitetsstatus hos Språkbanken: Varken uppslagsord eller övrig artikeltext är kontrollästa efter manuell inkodning.
Båda digitala datamängderna tillhandahålls av Språkbanken Text (Göteborgs universitet) under Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell (CC BY 4.0) ↗. Fornsvenska Studielabbet har indexerat LMF/XML-filerna med bibehållen källtext, kompletterat med normaliserade söknycklar och dokumenterade teckenalias (þ/th/dh, æ/ä, ø/ö) samt sammanlänkat enkla korshänvisningar. Inga nya betydelser eller moderniserade definitioner har lagts till.
Þ (inklusive uppslagsord på th-) ett eget kapitel allra sist i alfabetet, efter Ö.Ä-kapitel i soederwall-supp.xml, medan supplementets V-kapitel saknas i XML-underlaget.