41 744 källartiklar ur Språkbankens digitala LMF-utgåvor · Huvudverk (22 572) & Supplement (19 172)
Jfr samthykkin.
, se þikla.
Jfr samthykt.
Jfr samthykt.
1) tålamod, ståndaktighet. fore riderskap thu öffwa kan mz thyld oc store stadhigheet MD 198 . - tålamod, ståndaktigt uthärdande af lidande. pl. mz…
eg. derför el. fördenskull snarare el. mer; så mycket mer; det oaktadt, likväl. þot huaro at þän är annar guzs kungar skal vara þylar ma han mäþ þo…
så mycket mer; det oaktat, likväl. sighadh wari thu min iomfru maria, thär . . . i hwarie stundinne til thins som langadhe, thyller wilde thu gärna…
L. 1) slik, dylik, sådan, så beskaffad. mughu ok skulu thyliche män fangäs af laghmannum ok minnä domärum SD 4: 465 (1335, nyare afskr.). at aater…
adj. L. 1) slik, dylik, sådan, så beskaffad . . . j swa maatto oc met tulikom forodom her epter fölya Svartb 429 ( 1448) . " ingan dyrffuis ti…
tön, rymdmått af en viss storlek ( i allmh. motsvarande sex spann). Jfr Styffe, VAH 24: 290 f., Amira, Altschwed. Obligationenrecht s. 438; Falkman…
tön, rymdmått (för spannmål el. mjöl, någon gång för smör) av en viss storlek (i allmh. motsvarande sex spann). Jfr O. v. Friesen, Xenia Lideniana…
tyngd, vikt. then tyngdh (näml. att tjugufyura osmundar tilsamman väga ett pund) wiliom wi ath hallas skal i allom bärs retthom SD 4: 748 (1340, ny…
1) tynga, nedtrycka el. neddraga (med tyngd). latandis mik hängia lifwandis j galghanom thyngdan mz stänom Gr (Cod. D) 365 . - bildl. tynga, betung…
tinga: -es PMSkr 696 (senare avskr.) . impf. refl. tygdhis (för tyngdhis) SvB 195 (b. av 1500-t.). part. pret. n. thyngh JämtlDipl 129 ( 1376) ., v…
pl:? 1) tyngd, känsla af tyngd. hwilkin som haffuir tyngilse i sith hwffuit aff öl ellir maat LB 3: 64 . Jfr hovudhthyngilse. 2) betryck. tha skalt…
, n. pl. el. f. Jfr forthyngilse.
tinning; i sing. " äfven ss sammanfattande benämning på båda tinningarna. hon . . . satte spiken vppa manzsens tynningh (tempus) " MB 2:…
tinning. " nw wiste roland at han monde ey länger gita lifwath. thy at hans hiärne ran ginom hans thynningia " Prosadikter (Karl M) 284 .…
, se þiuft.
, se þiufti.
, se þör.
, se þör.
, se þorft.
, se þorfteliker.
kärnstaf. " buterulus þyril " VGL XIII .
, se þorsker.
, se þörster.
, se thörstogher.
, se thörstogher.
1) tystnad, tigande, stillatigande. " jak war ok rädh j tystonne ok mykit änxlandis at iak ey wanlika tigdhe the thing hulkin som iak häldir h…
1) tystnad, tigande, stillatigande. " nar konwng priamus haffde kallad alt siith folk tiilhopa böd han tysto halda oc begynte tala tiill them…
1) = þysta 1. henna thyste war vpfylt mz gudhelikom thankom Lg 3: 501 . " ägher . . . thyste athwaktelika haallas alt til thäs the hafua läsit…
1) tyst, tigande, som icke (el. fölga) talar. skulu vngara ok alle doghande män, the widh kunungz bord sitia , , , wara tyste . . . ok ey tala utan…
1) tyst, under tystnad, utan buller, utan att väcka uppmärksamhet, obemärkt. säthiandis j stadz porthen . . . stark haal hwar the alla natthena bli…
tystna. " thystnadho the diurin " Pa 16 . englane tysnade i then thima MD 23 . Ansg 181 . VKR XI . MB 2: 157, 168 . Lg 70 . " thwnga…
tystna. " j ärin like eno barne som thysnar tha thy giffs et äple Prosadikter (Sju vise m B) 207. om thän tystnar som forswara skal " SpV…
L. 1) dädan, derifrån (jfr af 1). sigherlikä þit komä oc þäthan SD 1: 668 (1285, gammal afskr.). han . . . for . . . þäpan ok tel antichiam Bu 134…
1) dädan, därifrån. jnde aduer thädan GU C 20 (hand 2) s. l21. sidhan skyndadhe the sina färdh thädhan Prosadikter (Karl M) 251 . . .. ville aath o…
1) smaka, genom smaksinnet förnimma. bildl. salt teknar gudhlika konst oc snille, som thäwiar hwath got eller ilt MB 1: 480 . 2) smaka, vacka smafö…
1) smaka, känna smak, mottaga smakintryck. manzens houþ som eet hauar flere vit. baþe se ok höra ok þäfka Bu 185 . - smaka, mottaga smakintryck af,…
K. F. Söderwall, Ordbok öfver svenska medeltids-språket, Band I–II (Lund: Svenska fornskriftsällskapet, 1884–1918).
Kvalitetsstatus hos Språkbanken: Uppslagsorden är kontrollästa efter manuell inkodning, men övriga delar av artiklarna är inte korrekturlästa.
K. F. Söderwall, W. Åkerlund, K. G. Ljunggren & E. Wessén, Ordbok öfver svenska medeltids-språket. Supplement (Lund: Svenska fornskriftsällskapet, 1925–1973).
Kvalitetsstatus hos Språkbanken: Varken uppslagsord eller övrig artikeltext är kontrollästa efter manuell inkodning.
Båda digitala datamängderna tillhandahålls av Språkbanken Text (Göteborgs universitet) under Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell (CC BY 4.0) ↗. Fornsvenska Studielabbet har indexerat LMF/XML-filerna med bibehållen källtext, kompletterat med normaliserade söknycklar och dokumenterade teckenalias (þ/th/dh, æ/ä, ø/ö) samt sammanlänkat enkla korshänvisningar. Inga nya betydelser eller moderniserade definitioner har lagts till.
Þ (inklusive uppslagsord på th-) ett eget kapitel allra sist i alfabetet, efter Ö.Ä-kapitel i soederwall-supp.xml, medan supplementets V-kapitel saknas i XML-underlaget.