äkt1
(substantiv)fsvm---äkt..nn.1körsla
Källans artikeltext (1 betydelsemoment)
Historisk källstavning bevarad · ingen automatisk modernisering- körsla, se timberäkt.
41 744 källartiklar ur Språkbankens digitala LMF-utgåvor · Huvudverk (22 572) & Supplement (19 172)
soederwall-supp.xml.körsla, se timberäkt.
1) äkta, äkta el. i lagligt äktenskap född, af äkta börd. hans äkta barn ST 348 . ib 358 . " somme resa op arme och onäcta och nedertrykke the…
gifva (oäkta barn) äkta barns rätt, legitimera. tha togh han tiil äkta sina frilla och äkther ther mz sin son RK 3: 1941 .
äkta; av äkta börd, i lagligt äktenskap född; i lagligt äktenskap förenad. Llegitimus . . . laghleghen och äktha GU C 20 (hand 2) s. 71. O Christi…
1) äktenskap. " them samman fögia i äkteskap " Lg 219 . haffwandis . . . xxx dötther, huilka han fran sith hws vth sände, giffwandes them…
äktenskap. faar hon barn j äktskap KT b 70 (1433). han hedan rymde och hemmelica vntwck sit eghtaschap fran sin hustru och barn SJ 2: 151 ( 1489) .…
och m.? L. 1) äkta börd. til äkta (jfr Ä. Dan. til ægte og rætte), äkta, född. hans hustru war her olaff axelsons dotter til ekta RK 2: 8331 . 2) ä…
storm. " the foro aff haffuit oc vp i mäle bade i lugne oc swa i äle " RK 1: 477 .
landstrykare, drifvare giuum vi varom foghätä oc berghsmästärom. fullä makt at rättä iuir þöm som nokot fals gyor i kopar. swa oc vm äldärä. finnäs…
drifva sysslolös. äre . . . some late til ärffwodhe. oc hwarte thiäna the gudh. eller the göra nakath annath. vtan ga oc ädlas. Sv. lKyrkobr. 31. J…
, se ällas.
, se älle.
gamla män. RP 541 . Se även ällis man.
åldras, blifva gammal. mädhan alla andra synde äldras tha mannin äldhras ensamin girin vardir tha vgh MP 1: 86 . hulkins goz aldrigh äldras (vetera…
åldras. " alt thet som äldras ok wardhir gamalt " SpV 251 .
ålder, ålderdom. " o herra gud kasta mik ey fran tik i äldrinne " MP 1: 83 . ib 2: 127 . jouse war nw aldrogher man oc aff älre betyngder…
och älzter (älzster: -tu UplL Ä 16: 2; -te MB 1: 214, 2340 ; superl. . pos. gamal. A) komp. 1) äldre (till lefnadsåren) år. iacobus alphee äldre. ä…
ålderdom.
adj.superl. (till pos. gamal). L. äldre, äldst. han war ey äldre än triggia ara tha han waldis til konung PK 237 . RK 1: 1836, 4506 . " vare f…
gäckeri, föremål för gäckeri el. förakt, afskrap. han them hadhe holit för äle och sanneligha giorth aff them träle RK 3: 2402 . " hoo war . .…
albark. " tak älebark och stampa medh surth win ok halth warumpth wider thenderna " LB 2: 57 .
alkärr. i ortnamn. ælleker SD 5: 441 (1320 mot, nyare afskr.). vna cum medietate pratorum westereng frøleng ilikiærsæng ib 3: 197 (1315, gammal afs…
aldunge; alkärr, - mosse. " Alnetum äle kär " GU C 20 s. 17 .
alrot. " tak älerooth hon taker borth wärk oc ffesther thendher " LB 2: 57 . äleroth thwggat ib 3: 165 .
al, alträd; alträ. " Annor thekn ärw til ath letha wathn j jordenne ther som wäxer . . . äleträ PMskr 207. äle trä är got til paala j kärrwm o…
älfva. " thu skalt ey thro oppa maro ellir lelfwa (an de guthoulden noch an de elfinnen) " ST 31 (kanske snarare att föra till älver, m.)…
pl. nom. elffuer RK 2: 8749 . älffwer PM 13 ) (på två st.); HSH 20: 100 (1507)), älva bakke , älva brädder älfwe- )
, se älva.
, se älfs son under älver.
älfstrand. Lg 3: 318, 453 .
L.
älg. " the (Sveriges inbygare haffua . . . alzskons wille brade nogh aff hiort hindh älgh oc raa " RK 1: (Ny början af Gamla K.) s. 164.…
älg. Jtem bör kirkeherren haffua eeth bööste aff huariom biorne oc boge aff huariom älge ok reen Svartb 70 (1345?).
L: Jfr älghia spiut.
L.
L.
L. Med afs. på detta och i det följande upptagna ord med liknande betydelser och med begynnelsen äll- jfr Kock, Ark. f. Nord. Fil. 28: 170190. A) a…
= älla B b. som thetta breef höra ällan see SD NS 1: 35 (1401; på två st.).
L. A) adv. = älla A 1. räþändis at wi barom egh ällär wärþelikä kunungs nafn waartt SD 5: 374 ( 1344, nyare afskr.) . apostoli . . budhu ormana . .…
konj. eller, se äller.
K. F. Söderwall, Ordbok öfver svenska medeltids-språket, Band I–II (Lund: Svenska fornskriftsällskapet, 1884–1918).
Kvalitetsstatus hos Språkbanken: Uppslagsorden är kontrollästa efter manuell inkodning, men övriga delar av artiklarna är inte korrekturlästa.
K. F. Söderwall, W. Åkerlund, K. G. Ljunggren & E. Wessén, Ordbok öfver svenska medeltids-språket. Supplement (Lund: Svenska fornskriftsällskapet, 1925–1973).
Kvalitetsstatus hos Språkbanken: Varken uppslagsord eller övrig artikeltext är kontrollästa efter manuell inkodning.
Båda digitala datamängderna tillhandahålls av Språkbanken Text (Göteborgs universitet) under Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell (CC BY 4.0) ↗. Fornsvenska Studielabbet har indexerat LMF/XML-filerna med bibehållen källtext, kompletterat med normaliserade söknycklar och dokumenterade teckenalias (þ/th/dh, æ/ä, ø/ö) samt sammanlänkat enkla korshänvisningar. Inga nya betydelser eller moderniserade definitioner har lagts till.
Þ (inklusive uppslagsord på th-) ett eget kapitel allra sist i alfabetet, efter Ö.Ä-kapitel i soederwall-supp.xml, medan supplementets V-kapitel saknas i XML-underlaget.