ägbloma2
fsvm--ägbloma..e.2Källans artikeltext (1 betydelsemoment)
Historisk källstavning bevarad · ingen automatisk modernisering- , se äggia bloma.
41 744 källartiklar ur Språkbankens digitala LMF-utgåvor · Huvudverk (22 572) & Supplement (19 172)
soederwall-supp.xml., se äggia bloma.
egane äwärdelikx liffs . . . ägilse Su 82 . " j formnempde godz egilse " SD 5: 677 (öfvers. i hds. fr. 1467).
eg. hvässa; egga, sporra, mana, uppmana, uppmuntra, (söka ) drifva, (söka) intala, (söka) förmå. " concitare, instigare, äggia " GU 3 . -…
skatta fogelbon på ägg. hoo om fhar och äggiar j annars skiär SO 306 .
eg. vässa; egga, sporra, mana, driva, förmå. wthan han ware thär til äggiadhir aff them osynligha owenenom SpV 408 . " hulkin thet riffuer hel…
Jfr en-, två-, thrä-ggiaþer.
eggande, pådrifvande, tillskyndelse, lockelse, retelse. första iustina kände diäfwls äggian j sinum hugh tändas Bil 446 . han . . . lydde diäfulsin…
eggare, uppeggare, upphetsare. " han hafdhe ängsin sina ilzsko äggiara (instigatorem) " Bir 2: 195 .
(upp)eggare, (upp)hetsare. ä hwar synd görs, thär är diäwlin äggiare til SvKyrkobr 118 . " sielfuer mannen är görären än diefulen är äggären o…
eggelse, tillskyndelse, lockelse. the lyddo diäfflana äggilsso MP 3: 81 . ib 96 .
eggelse, maning, tillskyndelse; intalande, lockelse. ängillin är när si'älinne . . . oc gifwir sik vin om . . . at mana hona mz idhkelicom äggilsom…
s. eggelse, lockelse. thär epther flydde han fran honom mädh sinom äggilsson MP 4: l79. Swa mangha syndhinna ägilse som människian veth med sik MP…
eggjärn. Sal armonicaum oc osläkther kalk röris samman som en tyok wällingh, oc thär j härdis godh gh järn PMskr 429. ther i släckes och härdes ägg…
ÊL. 1) ega, hafva (ss egendom). abs. thänkia thry thing som svrifwas j almoghans laghom, eet kallas at ägha annat at sälia thridhia at köpa Bir 2:…
och n. (Bil 383) L. 1) egande, innehaf. " vande, besittning. hon (ɔ: renliues dygþ) är alz fagnaþa ära ok ägha (possesio omnium bonorum) "…
. atte, pl. atto; part. pres. äghande, aghande; part. pret. att, äkt Svartb 337 ( 1432) ) v. L. 1) äga, ha som sin egendom. Possidere ogha (fel för…
L. 1) (abstrakt) ägande, innehav, besittning, Jäk hawer giwit herra Broþere af Jwng fult wald at wmfara heþirlikum herra herra Lauris Magnussoni i…
egare. " hua thet (ɔ: annars godhs) taker äghandanom owitande ok owiliande " KS 73 (180, 80) . " hua annars godhs taker . . . af rät…
L.
ägare. " hwadh som panther dyrare säls, än han forestodh, thet giffues äghande jgen " JämtlDipl 197 ( 1425) . Jens Nielsson äre retter eg…
1) egare. " farsins äghare " Bir 1: 116 . ib 257 . " gitir thu äkke thz känz thik vara thinna päninga thräl oc äkke herra. gömara oc…
" ägare gifi þät attar rätum ägara " Bir 4: 179 (aut.). swa väl växer thet effer hans saaning som rätter äghäre thet saet hafde SvKyrkob…
adj. egendomlig, utmärkande. Jfr eghelika. SpV 389, 400 . PMskr 593 (avskr).
eganderätt. " tilbiudir jak mina ärffwingia . . . prost matisse . . . all thessa . . . godz . . . tiläghna medh allo fridhelike oc rolike äghe…
f. 1) egendomlighet, egenskap. tiillbör at thu nw thera äglikhet ok ganglik het . . . gör for wara asyn nakraledhis synleghen SpV 138 . 2) äganderä…
, se eghindomber.
, se eghin.
, se eghin.
Jfr samäghirska.
, se eghn f. egendom, besittning. in moth Kropstadha egor oc Lottestadha ägn Värmland förr o. nu) (1925) s. l90 (1454, avskr. fr. 1500-t.).
, se eghna.
, se eghna, tiläghna.
, se äghelikhet
ägglös, utan ägg. skla hönan äglöös blifwa Al 754 .
, se hönsaägskal.
, se äggia vatn.
, se eigh.
A) pron. (till m. ängin) intet, ingenting. ekke liwer mera epter än thera fadher oc the MB 1: 195 (ekke torde dock här kunna fattas ss adv.). B) ad…
icke, ej. " hon ma äkke biltugha uara ÖgL E 15 pr hs B (hs A: egh). þer skulu äkki bort fara UL Kg 10: 8 hs E, F. Espl (hs A: äi). oskällikt a…
liten åker. (Benkta Benktsdotter skänker till Vadstena kloster nära 10 öresland) a äkrunne i Sudhermanna lande i Trynninge liggiande i Askanäsa sok…
K. F. Söderwall, Ordbok öfver svenska medeltids-språket, Band I–II (Lund: Svenska fornskriftsällskapet, 1884–1918).
Kvalitetsstatus hos Språkbanken: Uppslagsorden är kontrollästa efter manuell inkodning, men övriga delar av artiklarna är inte korrekturlästa.
K. F. Söderwall, W. Åkerlund, K. G. Ljunggren & E. Wessén, Ordbok öfver svenska medeltids-språket. Supplement (Lund: Svenska fornskriftsällskapet, 1925–1973).
Kvalitetsstatus hos Språkbanken: Varken uppslagsord eller övrig artikeltext är kontrollästa efter manuell inkodning.
Båda digitala datamängderna tillhandahålls av Språkbanken Text (Göteborgs universitet) under Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell (CC BY 4.0) ↗. Fornsvenska Studielabbet har indexerat LMF/XML-filerna med bibehållen källtext, kompletterat med normaliserade söknycklar och dokumenterade teckenalias (þ/th/dh, æ/ä, ø/ö) samt sammanlänkat enkla korshänvisningar. Inga nya betydelser eller moderniserade definitioner har lagts till.
Þ (inklusive uppslagsord på th-) ett eget kapitel allra sist i alfabetet, efter Ö.Ä-kapitel i soederwall-supp.xml, medan supplementets V-kapitel saknas i XML-underlaget.