täppa1
v.(verb)fsvm--täppa..vb.1Form- och beläggshuvud i källan (WordForm)
*täppa in , omgärda, omgiva med stängsel. xx öre mattis j siglö jn atteppa en hagen Skotteb 46 (1460-61). Jfr intäppa. - Jfr innetäppa.
Källans artikeltext (2 betydelsemoment)
Historisk källstavning bevarad · ingen automatisk modernisering- L.
- 2)täppa, genom stängsel hindra (ngt) att komma igenom; uppdämma, stämma. forbiwdher iak idher j ... hydinge ath i plath incthe täppen eller hägnen sancte clara deel li fornempda ström Uppl Lagmansdomb 108 (1493). - täppa ater, igentäppa, tilltäppa; få tilltäppt. the (ɔ: hönsen) wardha orene aff träkkenom oc skarpna oc swa täppa aather arsen PMSkr 256 . Jfr atertäppa.