ORDBOK · K. F. SÖDERWALL (1884–1973)

Fornsvensk ordbok

Söderwall (1884–1918) + Supplement (1925–1973)

41 744 källartiklar ur Språkbankens digitala LMF-utgåvor · Huvudverk (22 572) & Supplement (19 172)

Svarstid: 0.98 ms
Infoga tecken:
Sökläge:
Band:
Supplementet · Söderwall m.fl. (1925–1973)Käll-ID: SOD-SUPP
Beständig länk (/ordbok/soederwall-supp--skilia-vb.1) ↗

skilia1

v.(verb)
Lemgram: fsvm--skilia..vb.1
Andra poster med uppslagsordet »skilia» (homonymer och kompletterande band):

Källbelagda stavningsvarianter, böjningsformer och sammansättningar (26)

skilliäskyliaskelyaskelgeskäliaskilskeelskillerskelssciliumsskeliensskildeskildesskeldesskiliandeavskrschildskiltsupinskyltskyldtskyulskiliasförbindelsenavgjordskilia sunder

Form- och beläggshuvud i källan (WordForm)

skilliä Vis sten 8 . skylia Sj 2: 183 (1491) skelya: -as PMskr 99. skelge: -es GPM 2: 326 ( 1509) . skälia: -as ATb 2: 213 ( 1483) . pres. skil NMU 1: 114 ( 1438) . skeel VKJ 70, 88 ; SpV 134, 529 . skiller Svartb 518 ( 1474) . pass. och refl. skels PMskr 76. pl. 1 pers. sciliums SD 8: 230 ( 1362) . 2 pers. skeliens SvB 358 (omkr. 1500). impf. skilde. pass. och refl. skildes STb 5: 30 ( 1514) . skyldes ib 1: 48 ( 1476) . skeldes JMPs 429. part. pres. skiliande SD NS 3: 120 (1416, ä. avskr.) . part. pret. schild Hel män 247 . n. skilt . supin . skylt SJ 2: 215 ( 1492) . skyldt STb 3: 386 ( 1498) . imperat. skil Prosadikter (Barl) 35 . skyul MP 5: 206 . Jfr Sdw 2: 1296), skilia sik , 1) skilja sig (från ngn). Jfr Sdw 2: 1296. stat p oc skil thic vidh falsa gudha Prosadikter (Barl) 35 . - refl. skilias, 2) skiljas (från), skilja sig (från), upphöva samvaron el. förbindelsen (med). hanis jwta, som medh omynne skyldes fra her sten STb 1: 48 (1476). o alle lgudz helge ängla som . . standen i gudz asyn oc tienist oc aldrig skeliens ffran henne SvB 358 (omkr. 1500). skiparen skels widher skipith, oc kompanana taka thet til segh PMskr 76. scriffwaren oc styremannen skwla ey skelyas fran skipeno för, än kompanana komma ib l99. aldrig skildis han ffran sancto dominico, oc nar som somlike andre skildis sigh ffran honom, sagfde han . . . JMPs 372. 3) låta urskilja el. särskilja sig. Se Sdw 2: 1296. 4) åtskiljas, få tvist sliten el. avgjord. borgamestare bwdhw thim ath the skelle komma athir wm fiortan daga här nästh äpthir och tha skelle the skälias wm then laxin ATb 2: 213 ( 1483) . skila at , 1) åtskilja, skilja (från varandra). at wi arum skipte ok skilde aat i husum ok hemum SD 6: 358 ( 1352) . " skulu forstandarana skylia aath kellerana medh eth standelwerke " SJ 2: 183 ( 1491) . - skilja, utgöra gräns me. then beckin . . . han skeel bygiawadana aat VKJ 70 . " thär är een tiellra oc skeel oot höreda ägor oc grydby " ib 88 . Svartb 518 ( 1474) . skilia sunder ,

Källans artikeltext (6 betydelsemoment)

Historisk källstavning bevarad · ingen automatisk modernisering
  1. L.
  2. 1)skilja, avskilja. - skilja, skilja från samvaron el. föreningen med. the konnu thik ledha a himmerikis väghä oc vidh dyäwlin skilliä Vis sten 8 . " lclemit benctssons hustru sister som framledne clemit hade före än hustru ingeborgh hanom fick som ware henne slecht och clemit ey fran sigh skylt hade " SJ 2: 215 ( 1492) . skyl lhona fran oss medh nokrom lända, ffor thy hon ropar högelika äptir oss MP 5: 206 . " syälin war alzstingis schild vidher likamin Hel lmän 247. - skilja från innehavandet el. besittningen av. all the godz domkirkian aatte j borgha sokn . . . met allom tillaghom, engo wndantagno oc skildo, vtan husom, som landboen tilhöra SVartb 311 (1424) (sannol. snarast att föra till undan skilia). han var skylder vth aff . . . vor slotzherres tienist, swa ath han hade sin hand j gen aff hanom " STb 3: 332 ( 1497) . - skilia fran sik, skilja dig rån, göra sig fri från, göra sig kvitt. ey wthan warkunnan skeel lhon (ɔ mildhetinna källa) sith creatur fran sik, hwilkins synda twnga ok orätuiso hon langhlika lidhit haffwer SpV 529 . - huilke (ɔ peninga) hon fran sich ärlige skyldt hade och rekinscchap aff giorde STb 3: 386 ( 1498) . then tijdh per monsson . . . skilde ffran sigh stadzins tomptöre, tha hadhe han x mark mindre än ijc Stock Skb 298 (1514, Skip) . - skilia undan sik, skilja sig från, avyttra. lauerens ok hans husfrw hafua skilt . . . sigworde, thet fornemda. goz . . . ok skildhe vndhan sik ok sinom ärfuom, ok setthe vndhe fornemde JämtDipl 166 (1412).
  3. 3)skilja, åtskilja. - skilja, utgöra gräns. aan hon skil westan til oc in til lbwnka garda NMU 1: 114 ( 1438) .
  4. 7)döma. " tha seter jak niclis, som swa skilde (ɔ meddelade skötning), mit jncigle fore thetta breff til witnisbyrdh " FMU 1: 445 ( 1395) . - skilia firi fäst (fast, fasto, fästo, iordhafästo, iordhaköpe), ss ordförande bland fastarna formulera stadfästelse å överlåtelse (av jord). thet iak skilde for the fest SD 8: 20 ( 1361?) . jak . . . kiännis . . . mik hawa skilt fore festone medh thenna godhra manna vitnum ib 71 ( 1361) . ib 199 ( 1362) . haquon gilloson, som fore fastonne skilde NMU 1: 80 ( 1392) . " tha skilde jac for fastenne " SD NS 3: 58 ( 1415) . kennis iak . . . mik haffua skilt for lenne lalghlike oc skälike iordhafesto a rettom lthingxstad oc thingxdagh i mellum herra jhenis dansson . . . oc pädhar folcason ib 75 ( 1415) . " forskälaman jons ingenen, skiliande swa fore fastone ath fornempde gunnar trulle magh thy goze styra " ib 120 (1416, ä. avskr.) . tha skilde jak foer eno jordhaköpe mellan . . . olaff. . . ok thyrgels lib 622 (1420).
  5. 9)bestämma, stadga, förordna. " vppa samma dag talade jak til her twre om min hustruss modhermodherss morghengaffuo oc hwru thär om war skilt " Arfstv 7 ( 1470) .
  6. 7)slita el. avgöra tvist mellan (parter). Se Sdw 2: 1296. - refl. skilias at, skiljas åt, skiljas från varandra. at wi sciliums at vtän barn ok bornä arwä SD 8: 230 ( 1362) . " medh tässo bythe ok skipte tha skildis te wener ok wälsate at ok hwar lot nöya sik at sino bythe " ATb 1: 55 ( 1456) . ath the (ɔ de av konungen tillsatta domarna) skullo skelias at medh retta Arfstv 52 ( 1461) . " skildes wij aat wener och welsathe " STb 5: 30 ( 1514) . JMPs 429. Jfr atskilia.

Hänvisningar i artikeln

Se Sdw (ej länkad i XML-källan)
Om ordboken: Källor, kvalitet, licens (CC BY 4.0) och kända källbegränsningarVisa / dölj ▾
Huvudverket · SOD188422 572 poster

K. F. Söderwall, Ordbok öfver svenska medeltids-språket, Band I–II (Lund: Svenska fornskriftsällskapet, 1884–1918).

Kvalitetsstatus hos Språkbanken: Uppslagsorden är kontrollästa efter manuell inkodning, men övriga delar av artiklarna är inte korrekturlästa.

Supplementet · SOD-SUPP19 172 poster

K. F. Söderwall, W. Åkerlund, K. G. Ljunggren & E. Wessén, Ordbok öfver svenska medeltids-språket. Supplement (Lund: Svenska fornskriftsällskapet, 1925–1973).

Kvalitetsstatus hos Språkbanken: Varken uppslagsord eller övrig artikeltext är kontrollästa efter manuell inkodning.

Licens och egen bearbetning

Båda digitala datamängderna tillhandahålls av Språkbanken Text (Göteborgs universitet) under Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell (CC BY 4.0) ↗. Fornsvenska Studielabbet har indexerat LMF/XML-filerna med bibehållen källtext, kompletterat med normaliserade söknycklar och dokumenterade teckenalias (þ/th/dh, æ/ä, ø/ö) samt sammanlänkat enkla korshänvisningar. Inga nya betydelser eller moderniserade definitioner har lagts till.

Kända egenheter i källfilerna & principer

  • Bokstaven Þ (TH): I Söderwalls ordbok bildar Þ (inklusive uppslagsord på th-) ett eget kapitel allra sist i alfabetet, efter Ö.
  • Kapitlet Ä och V i LMF-utgåvan: I Språkbankens filer ligger både huvudverkets (332 poster) och supplementets (285 poster) Ä-kapitel i soederwall-supp.xml, medan supplementets V-kapitel saknas i XML-underlaget.
  • Ingen fabricerad sidlänkning: XML-filerna innehåller inga tryckta sidnummer i Söderwall. Länkar till Projekt Runeberg går därför alltid ärligt till rätt bandöversikt. Se även Resursbiblioteket.