prövilse1
(substantiv)fsvm--prövilse..nn.1vanl. pl., samt f. 1) bevis. gudz kärlekz pröffwilse (probatio) är ädhlahetinna forsmädilse SpV 427 . "
Form- och beläggshuvud i källan (WordForm)
prövilsa ar (prwilse aar),
Källans artikeltext (1 betydelsemoment)
Historisk källstavning bevarad · ingen automatisk modernisering- vanl. pl., samt f. 1) bevis. gudz kärlekz pröffwilse (probatio) är ädhlahetinna forsmädilse SpV 427 . " thet köpmannen thär wm swär skal tros wara santh, wtan all annor pröffwilse " PMSkr 95 . 4) prov, försök. läth thät sywda thil thäs the pröffwilsen haaller PMskr 398. 5) erfarenhet. sidwänyan oc pröffwilsen bära prisith j allom konstom PMSkr 194 .